Boken om marktäckning Kapitel 10

Kapitel 10: Uppdragning av utplanteringsväxter

Text: Nils Åkerstedt  Copyright: Nils Åkerstedt och Natur och Trädgård Bokförlag AB

Oavsett om man behöver endast några få växter eller om man har behov av stora mängder lönar det sig att själv förkultivera dem.

Sätter man ut många plantor av kål och purjo eller tagetes, petunia m m kan det löna sig ekonomiskt, men sätter man endast ett fåtal plantor blir det kanhända billigare att köpa dem. Men ändå är det oftast idé att förkultivera kål själv eftersom det oftast bara finns ett fåtal sorter att välja på när man köper plantor. Och av blommor finns det i regel endast de för plantuppdragaren mest lönsamma sorterna och arterna att välja mellan.
Eftersom många hobbyodlare tycker att det är både spännande och roligt att hålla på med sådd, skolning och övrig passning bör man åtminstone göra ett försök en vår, även om man aldrig tidigare sysslat med detta.

Såjord
Man kan givetvis köpa såjord. Och av alla typer av jord som finns att köpa är det egentligen endast såjord som är någorlunda bra, men man kan även göra sin egen såjord på ett enkelt sätt.
Börja med att sålla ur högen med lagrat gräsklipp som blandats med sand hösten innan (se kapitel 2). Det är viktigt att sålla ur gräsklippet riktigt noga så att det blir endast sand och de små gräsklippspartiklar som inte är större än sandkornen kvar.
Det är också viktigt att såjorden kommer från den hög som legat ute och inte från den blandning som lagrats i plastsäck. Finns det rester av gräsklipp som är i början av omvandlings­processen med i såjorden är det risk för att fröna gror dåligt, eller inte alls. Och det gräsklipp som lagrats i säck har inte uppnått det stadium som gör att det passar för inblandning i såjorden.
Skall man använda såjord tillverkad av kompostjord är det också viktigt att den är ”mogen”, annars blir förhållandet detsamma som det i säcken lagrade materialet. Det är dessutom ytterligare en risk att använda kompostjord vid tillverkning av såjord, har komposten inte fungerat riktigt bra finns risk för att det kan finnas sjukdomsalstrande svampar och bakterier kvar.
En lämplig blandning av såjord får man med 50 % av den sand som sållats ur högen med lagrat gräsklipp och 50 % finmalen torvmull.
Man kan givetvis också använda ren sand, men då bör bland­ningen vara 60 % torvmull och 40 % sand. Sanden med gräsklippsrester är dock bättre därför att då finns det lite näring med i jorden, och det gör att man inte behöver vara så snabb med att skola småplantorna i annan jord.

SÅTABELL

Förklaring till tabellens siffror:
1.
Antal veckor från sådd till dess plantorna är klara för utplantering. Den kortare förkultiveringstiden beräknas om det inte finns tillgång till bänk eller växthus. Med ökad vana kan förkultiveringstiden förlängas med större plantor och tidigare blomning som följd.
2. Den temperatur då största antalet frön gror.
3. Den bästa förkultiveringstemperaturen.
4. Kan skolas, men även planteras in direkt från såbädden.
5. Bör alltid skolas före inplantering.
6. Kan även sås direkt i kruka.
7. Krukstorlek, den mindre vid inplantering eller sådd, den större är slutstorleken efter en eller flera omplanteringar.
8. Svårighetsgrad:
1= Lätt att förkultivera, går bra att förkultivera i rumsfönster och senare på balkong eller mot vägg.
2 = Relativt lätt, men det bör finnas tillgång till bänk eller växthus under senare delen av förkultiveringsperioden.
3 = Rätt svår, det bör finnas tillgång till uppvärmd bänk eller växthus under rätt lång tid av förkultiveringspe­rioden.

Såtider
Det är många faktorer som spelar in när det gäller att bestämma lämpligaste såtid för en viss växtart. Man måste ta hänsyn till växtartens krav på ljus och värme, dess växthastighet, odlingsplan, utplanteringsdatum, d v s det datum då utplantering kan ske utan alltför stor risk för nattfrost.
I tabellen ovan över de vanligaste utplanteringsväxterna anges det antal veckor som respektive växt behöver från sådd till utplan­tering för att plantorna skall hinna bli tillräckligt stora.
Vill man dra upp ett större antal plantor än vad som ryms på fönsterbrädet eller i växthuset kan man så i två omgångar. När t.ex. petuniorna är klara för utflyttning i bänk eller växthus sår man den andra omgången av dem. Visst kommer den andra om­gången betydligt senare i blom än den första, men om man har stora rabatter går det alldeles utmärkt att blanda dem genom att plantera de större plantorna i grupper för sig och de mindre för sig.

SÅDD

Sålla jorden till sådd i kruka
Fyll halva krukan med såjord och sålla därefter den återstående delen av jorden, t.ex. genom ett durkslag, tills krukan är fylld ända upp till krukkanten. Det är viktigt att jorden går ända upp till kanten, i synnerhet om man skall så småfröiga växter. En krukkant på 2-3 cm ovanför jorden där plantorna står skuggar dessa små plantor alltför mycket.
När man skall skola plantorna är det en stor fördel att jorden i såkrukan är finsållad. Finns det torv eller jordklumpar i jorden som rötter från många plantor växer i, är det lätt att förstöra rötter och plantor när man skall sära på dem.
Innan man sår är det lämpligt att dela på frömängden i påsen i två delar, dels för att kunna så om ifall sådden misslyckas av någon anledning, dels för att det oftast är betydligt mera frö i varje påse än vad som behövs för det antal plantor man behöver.

Jämn sådd bäst
Sådden skall ske så jämnt som möjligt över hela ytan i krukan och därför täcks fröna med ytterst lite jord. I de flesta fall är det lämpligt att sålla jord över krukan tills man inte kan se några frön eller precis så mycket jord att fröna täcks, men absolut inte mera.

Sådd av små frön
När man sår växtarter med mycket små frön, som t.ex. lobelia eller petunia, bör man inte sålla jord över fröna utan istället trycka till jorden lätt med en torr glasbit eller liknande, men man skall se upp så det inte fastnar några frön på den.

Sådd av stora frön
Gäller det däremot växtarter med stora frön, som t.ex. rosenbönor, är det enklast att sätta ner ett eller två frön i varje kruka, och trycka ner dem så djupt att fröna täcks av 1-2 cm jord.
Har man gott om plats redan vid såtiden kan man sätta många storfröiga växtarter direkt i krukor som de sedan får stå kvar i. På så sätt slipper man skolning och omplantering, om man nu vill slippa detta intressanta arbetsmoment i förkultiveringen.

Vattna underifrån
Frösådden skall vattnas grundligt innan man placerar kru­korna i miniatyrväxthuset eller på fönsterbrädan. Den säkraste metoden att vattna en frösådd är att sänka ner krukan i ett fat med ljummet vatten. Vattnet i fatet får inte vara djupare än att det går upp på drygt halva krukan när den står på fatets botten.
Krukan sänks ner försiktigt så att inte vattentrycket underifrån trycker upp jorden i krukan så att frösådden spolieras. Krukan får stå nersänkt i vatten tills jorden blir fuktig på ytan.
Vattnar man frösådden uppifrån spolas små frön lätt åt sidan, så att de blir liggande i klumpar.
Frösådder med stora frön kan man naturligtvis vattna upp­ifrån, men genom underbevattning bevaras fukten i krukorna betydligt längre och det blir även en jämnare fuktighet i kruk­orna. Krukorna underbevattnas sedan med 5-7 dagars mellan­rum.

Placera frösådden varmt
Frösådden placeras efter vattningen på en varm plats. Vanlig rumstemperatur, eller 18-22° C, är det av naturliga skäl lättast att hålla. Det fungerar rätt bra även om den optimala temperaturen, d v s. den idealiska temperaturen då största procenten frön gror, kan variera rätt mycket mellan olika växtarter.
För hobbyodlaren är det rätt svårt att hålla olika temperaturer för frösådden. Mellan olika arter kan det variera från 18° till 30° C eller högre. I tabellen ovan över lämpliga förkultiveringsväxter står den optimala temperaturen för de olika växt­arterna.

Ljus viktigt när fröna grott
Frösådden behöver inte stå i fönster de första dagarna, men så fort de första fröna börjar gro måste den stå ljust. Eftersom vissa arters frön kan gro på 2-3 dagar och det dessutom oftast är lite varmare på fönsterbrädan är det lika bra att placera frösådden där på en gång.

Hindra uttorkning
Har man ett miniväxthus eller liknande att placera krukorna med frösådden i lägger man ett tunt papper över krukorna, var­efter plasten eller glaset placeras så att det sluter tätt. Då bevaras den fuktiga luften inuti växthuset.
Skall man så endast några frön i en eller ett par krukor kan det vara obefogad att använda ett miniväxthus, eftersom det ju tar rätt stor plats. Istället placerar man krukorna med frösådden på ett fat på fönsterbrädan och ovanpå krukan lägger man en glas­skiva eller plast.
Använder man plast bör man fästa den med gummiband eller liknande så att den hålls spänd, för den bör inte ligga mot jorden i krukan. Ovanpå plasten eller glaset lägger man sedan ett tunt papper.

Kontrollera sådden dagligen
Redan två till tre dagar efter sådd bör varje kruka kontrolleras dagligen. Så fort man kan se hjärtbladen på några fröplantor skall pappret som är över krukan tas bort, och krukan placeras så ljust som möjligt.
Är krukan täckt med glas lättar man på glaset på ena sidan av krukan. Till att börja med räcker det om man lägger en tänd­sticka mellan glaset och krukkanten. När plantorna efter några dagar börjar öka växtfarten lyfter man glaset några centimeter.
5-6 dagar från det att de flesta plantor kommit upp kan man ta bort glaset helt.
När krukan är täckt med plast gör man först några små hål i plasten och efterhand flera och större hål tills man efter 5-6 dagar kan ta bort plasten.

Luftning av mindre växthus
Har man krukorna placerade i ett miniväxthus och man dessutom har flera olika växtarter där, gror frön från de olika arterna i regel med några dagars mellanrum. Därför kan man inte öppna taket på miniväxthuset när den första frösådden börjar växa, utan i stället måste man ställa upp den krukan på fönster­brädan och sedan behandla den som de krukor, som från sådden var täckta med glas.
Har man däremot bara en växtart i miniväxthuset eller om fröna i samtliga krukor gror samtidigt, luftar man genom att lyfta taket 2-3 cm till att börja med. Efter 4-5 dagar måste man ta bort taket, annars växer plantorna för mycket på höjden.

Fröplantor ska ha kort stjälk
När man fått lite mera vana att sköta en frösådd går det lätt att avgöra när och hur mycket den skall luftas så att den växer fint, men utan att plantorna ränner. För att få fina plantor måste man försöka att få så kort stjälk som möjligt under hjärtbladen. Ser man att stjälken växer för mycket gäller det att lufta mera, ge plantorna mera ljus och sänka temperaturen.
De flesta växtarter mår bäst om fröplantorna får något lägre temperatur så fort hjärtbladen är helt utvecklade (se odlingstemperatur i tabellen över lämpliga förkultiveringsarter).

Skötsel
Skötseln av de små fröplantorna består nu i att underbevattna krukorna med 3-5 dagars mellanrum, eftersom det är oerhört viktigt att inte jorden i ytan får torka. De små rottrådarna tar lätt skada och jorden i krukorna torkar givetvis fortare nu är kruk­orna inte är täcka av glas eller plast.
Även om fröplantorna behöver allt ljus som de kan få, bör man undvika att de utsätts för solljus direkt på plantorna under en eller flera timmar, för då kan det lätt bli brännskador på dem.

SKOLNING

När plantorna börjar stå trångt i såkrukan och när de första bladen som kommer efter att hjärtbladen är utväxta, är det dags att skola plantorna. Fröplantor av kraftigväxande arter, som t.ex. tagetes, kan man även plantera in direkt i krukor utan att först skola dem.
Skolningsjorden bör bestå av 15-20 % lagrat gräsklipp, 40 % sand och 40 % torvmull. I denna och följande blandningar kan torvmull ersättas med kompostjord. När det gäller skolning av växtarter med mycket små frö­plantor, t.ex. petunia, tar man den mindre mängden gräsklipp. Om gräsklippet kommer från lagring i plastsäck måste det luftas ur i en veckas tid.
För skolningsjorden går det lika bra med ren sand som med sand ur högen med lagrat gräsklipp och sand.

Skola bara så många plantor du behöver
Innan man börjar skola bör man räkna ut hur många plantor av varje art man behöver och har plats med på fönsterbrädan eller i växthuset. Ett fel som nybörjare ofta gör, är att skola alla plant­or som har kommit upp. Man tycker det är synd att kasta bort några fina plantor. Men det blir ännu svårare att kasta några plantor när de har växt till sig efter skolningen. Följden blir att man får för många plantor i förhållande till utrymmet och därför blir plantorna långa och gängliga.
Räkna därför ut hur många plantor som behövs eller ryms och öka på med ca 10 % som reserv för eventuella misslyckanden. Kasta sedan bort resten av plantorna, men inte förrän efter någon vecka, när man ser hur skolningen lyckats.

Bäst att skola tidigt
Även om bladen på fröplantorna av vissa arter inte är större än ett par millimeter, bör man skola dem, i synnerhet om plantorna står trångt. Har de däremot stort utrymme, så att varje planta står fritt för sig, kan man låta bladen växa till något mera. Men det är alltid en fördel att skola plantorna på ett tidigt stadium.
En anledning till att man bör skola plantorna på ett tidigt stadium är att de behöver kraftigare jord än den som sådden skett i.

Förökningssvampar
En annan anledning är risken för att plantorna drabbas av något som kallas förökningssvamp. Om plantorna står trångt en längre tid ökar risken för angrepp av dessa förökningssvampar. Risken för angrepp är störst på växter tillhörande familjen kålväxter, Brassicaceae, och lövkojor, Matthiola.
Vattnar man frösådden på eftermiddagen eller kvällen ökar risken ytterligare för angrepp av dessa svampar. De krukor eller fat i vilka plantorna skall skolas, fylls med jord som packas lätt. Om plantorna som skall skolas är mycket små, underlättas skolningen avsevärt om man sållar det översta jord­lagret i krukan. Innan man börjar skolningen är det viktigt att frösådden är grundligt genomvattnad. Helst bör det göras dagen innan.

Glasspinne lämpligt redskap vid skolning
Lämpliga redskap för skolning av plantor, som är så små att man inte kan ta dem med fingrarna, gör man enklast genom att skära till en träbit, t.ex. en glasspinne, så att den blir 12-15 cm lång och endast 5-6 mm bred i ena änden. Därefter gör man en skåra i spetsen på pinnen.
När man tar upp plantorna från såbädden kan man t.ex. använda en gammal kulspetspenna som skolningspinne. Den sticker man ner i jorden från sidan av plantorna så att spetsen på pennan kommer någon centimeter under plantan som skall skolas. Med den andra handen skjuter man fram den spetsiga delen av glasspinnen så att plantan glider in i skåran. Därefter lyfter man försiktigt så att plantan följer med upp utan att rött­erna slits av intill plantans stam.
Med skolningspinnen gör man sedan ett litet hål i jorden där plantan skall sättas. För att kanterna på hålet skall hålla och för att jorden inte skall fastna på skolningspinnen, vrider man den ett halvt varv innan den tas upp.
Därefter sänkes plantan ner i hålet så att plantan kommer ungefär i samma höjd från jordytan som tidigare.

Så skolar man plantor med för lång stjälk
Har stammen blivit för lång kan man sänka ner plantan något djupare än vad den stått tidigare. 5-10 mm för små plantor och 10-20 mm för större plantor går det bra att sänka dem, men sätts de ännu djupare är det risk att plantorna dör.

Så skolar man plantor med för långa rötter
Är rötterna mycket långa, som t.ex. på purjo, kan man nypa eller skära av dem så att ca 1/3 av rötterna tas av. Det är bättre att skära av rötterna än att vika dem dubbla i hålet när man sätter ner dem.

Var varsam med plantan
När plantan kommit i rätt höjdläge och med alla rötterna nere i jorden, tar man skolningspinnen och skjuter den snett neråt så att hålet fylls igen nerifrån och uppåt. Fyller man igen jorden runt plantan uppifrån är det stor risk för att det blir tomrum intill rötterna och det försvårar och försenar plantans rotning.
Skolar man plantor som t.ex. tagetes och kål, kan man natur­ligtvis hålla i plantan med fingrarna bara man undviker att klämma åt stammen. Den skadas så lätt och det är förargligt om man ser att plantan dör 2-3 dagar efter skolningen. Det tyder på att man varit lite väl hårdhänt med plantorna.

Avståndet mellan plantorna
Avståndet mellan plantorna vid skolning är givetvis beroende av växtart och huruvida man ämnar skola plantorna en eller två gånger innan de planteras in i krukor.
Plantor som behöver lång förkultiveringstid, som t.ex. petunia och selleri, kan skolas på 2 cm avstånd mellan plantorna i båda riktningarna. Det gör att man får rum med många plantor i en liten kruka.
När man skolar tagetes eller sommardahlior bör avståndet vara minst 5 cm mellan varje planta.
Finns det utrymme är det givetvis en fördel om man skolar på något större avstånd än vad som här angivits. Då blir plantorna knubbigare och dessutom kan man vänta något längre innan man planterar in plantorna i krukor.
Det är dock inte bra att vänta för länge med inplanteringen även om växterna har utrymme där de står.

Skötsel av nyskolade plantor
När plantorna är nyskolade skall de underbevattnas. I 4-5 dagar bör temperaturen vara 2-3° högre än före skolningen. Under denna tid bör man även undvika att de nyskolade plantorna belyses av solen, men de bör ändå stå så ljust som möjligt.
Skolade fröplantor som bara är några millimeter stora bör första veckan efter skolningen vara täckta med glas eller plast för att luftfuktigheten omkring plantorna skall bli något högre, men det är mycket viktigt att man tar bort glaset så fort som plantorna börjar växa efter skolningen.
Med ca en veckas mellanrum bör man luckra jorden lätt mellan plantorna med hjälp av en liten träpinne eller liknande. Luckringen skall göras för att luft lättare skall tränga ner i jorden.
Är det svårt att få fart på plantorna kan det vara dags för en gödselvattning, men det skall vara en svag blandning, ca 1/4 av normalkraftigt gödselvatten, gjort av höns- eller kogödsel.
De skolade växterna skall nu stå på ljusast möjliga plats och temperaturen får inte vara för hög, men den kan dock få stiga rätt många grader under den tid på dagen som plantorna belyses av solen.
Under perioder med mulet väder bör man om möjligt sänka temperaturen där plantor står. 2-5 grader under den i tabellen angivna kan plantorna tåla under någon vecka utan att deras växtkraft hämmas.
Under mulna dagar bör man vara mycket försiktig med vattningen, så att plantorna inte utsätts för svampangrepp.
Har man så smått om utrymme att det inte finns plats för plantorna på fönsterbrädan om man planterar in dem i krukor, kan man skola om plantorna och ge dem något större utrymme än vad de har. Detta ger endast en kort frist, men det kan vara tillräckligt för att man sedan skall kunna placera växterna i bänk eller växthus.

INPLANTERING

Som tidigare nämnts kan man göra inplantering i krukor direkt från såbädden. Vanligtvis gör man detta med kraftigväxande växtarter som redan har relativt kort förkultiveringstid, som t. ex. astrar eller kål.
Det går givetvis att utplantera dessa växter direkt från såbädden, men plantorna går då miste om de fördelar som en tids odling i kruka har. Det är ofrånkomligt att en del rötter går av när man tar upp plantor från såbädden och flyttar dem ut på växtplatsen. Det gör det svårare för plantorna att kunna ta upp det vatten de behöver.

Jord och krukor till inplantering
Den jord som används vid inplantering bör bestå av 30-40 % lagrat gräsklipp, 30-40 % sand och 20-40 % torvmull.
Till inplantering av svagväxande arter används den större mängden sand och torvmull. Den blandningen bör också använ­das vid direkt sådd i krukor av växtarter som t.ex. bönor, gurka och squash.
Krukornas storlek bestäms dels av växtarten, dels av hur mycket arbete men vill lägga ner på plantuppdragningen. För många arter är det en fördel om man först planterar in plantorna i en mindre krukstorlek och sedan, när jordklumpen är fullrotad, planterar om dem i större krukor.

Förberedelser inför inplantering
De plantor som skall planteras in bör vattnas grundligt 6-12 timmar före inplanteringen. Torra plantor har mycket svårare för att komma igång, även om de får vatten genast efter det de planterats in. Inplanteringsjorden får inte vara torr, men den får heller inte vara så fuktig att den inte ”rinner” mellan fingrarna.
Plantorna lyfts upp från skolningsplatsen mycket försiktigt så att rötterna inte skadas. Med ett par fingrar eller något redskap lättar man på jorden underifrån samtidigt som man lyfter i plantan med andra handen. Man får absolut inte lyfta upp plantorna ur jorden enbart genom att dra i stam och blad.

Inplanteringsmetoder för olika typer av rotsystem
Skolade plantor har ett tåligare rotsystem än oskolade, rött­erna är väl förgrenade och oftast följer det med en liten jordklump med dessa skolade plantor.
Oskolade plantor har betydligt längre och mindre förgrenade rötter. När man planterar in oskolade plantor bör man med en vass kniv skära av de längsta rötterna.
Inplanteringen kan dels göras på så sätt att man fyller många krukor på en gång med jord och packar jorden lite lätt. Sedan gör man ett hål som vid skolning och sätter ner plantorna. Den metoden passar bäst när det gäller plantor med svagt rotsystem, som t.ex. lobelia eller purjo, och om det är många plantor som skall inplanteras.
Det går betydligt fortare när man fyller flera krukor på en gång än om man planterar in plantorna en och en.
Skall man plantera in växter som har ett förgrenat rotsystem, som t.ex. tagetes, är det både lättast och ger bästa resultat om man planterar in dem på så sätt att man håller plantan i rätt höjd med ena handen och öser jord runt plantan med den andra handen.
Genom att stöta krukan lätt mot underlaget ett par gånger packas jorden tillräckligt. Man skall inte packa till jorden i krukan med fingrarna. Ju luftigare jorden är, desto bättre trivs plantorna.
Efter inplanteringen vattnas plantorna försiktigt och helst bör det göras i två omgångar med några timmars mellanrum så att jorden blir väl genomfuktad.
Liksom vid skolning bör inte de omflyttade plantorna utsättas för sol under de första 3-4 dagarna efter inplanteringen, men de skall stå ljust. Under första veckan efter inplanteringen bör temperaturen hållas ett par grader högre än tidigare, men sedan sänkas igen.
Av vissa växtarter kan man plantera in tre eller flera plantor tillsammans i varje kruka för att man skall få knubbigare plantor.
Lobelia bör alltid skolas och inplanteras med 5-8 plantor i varje knippe.

Avhärdning av inplanterade växter
Har tidpunkten för sådden anpassats till det utplanteringsdatum som gäller på den plats där man bor, bör utetemperaturen vara tillräckligt hög när plantorna är fullrotade efter inplanteringen. Man kan då placera ut dem på balkong eller mot vägg på dagarna.
Placera krukorna på plastfat eller brickor så att det är lätt att flytta plantorna ut och in. Börja med att placera växterna i halvskugga under 3-4 timmar i 2-3 dagar. De bör inte stå ute hela dagarna på en gång.
Låt dem sedan stå ute 5-6 timmar om dagen i tre dagar, och då kan de även tåla lite sol.
Efter 5-6 dagar tål plantorna att stå ute hela dagarna och de tål även solen hela dagarna, om man nu har en så fin plats för dem. Det går att klara plantorna även om platsen där de står helt saknar sol, men det är en stor fördel om de får åtminstone någon timmas sol per dag.
Är temperaturen lägre än 8-10° C i skuggan under de första två till tre veckorna från det man börjar sätta ut plantorna över dag en, bör man låta plantorna stå inne, men på så ljus plats som möjligt.
På nättema tar man in plantorna och ställer dem i en tempera­tur omkring 15-18° C.
Efterhand som plantorna växer måste man ge dem större utrymme för att de inte skall bli gängliga. Därför får man inte glömma att sära på dem emellanåt. Det betyder även att det behövs flera fat för att bära plantorna på.
Plantor som växer dåligt kan man börja gödsel vattna ett par veckor efter inplanteringen. Växer plantorna fint behövs det givetvis inte något näringstillskott.

Omplantering
Plantor som växer kraftigt bör man kontrollera rotbildningen på emellanåt för att se om de behöver planteras om. Håll krukan upp och ner och håll ena handen över jorden så att plantans stam är mellan fingrarna. Knacka krukan lätt mot en bordskant eller liknande så att jordklumpen lossnar, lyft upp krukan försiktigt.
Är mer än 40 procent av jordytan i botten och nedre halvan av jordklumpen täckt av rötter, bör man plantera om plantan i en större kruka.
Ser man att de nya bladen på plantorna blir små och ljusgröna i färgen och om de inte får bättre färg efter en eller två gödselvattningar, är även det ett tecken på att det är dags för omplantering.
För utplanteringsväxter som måste omplanteras kan man använda vanlig krukväxtjord som består av 40 % lagrat gräsklipp, 40 % sand och 20 % torvmull. Torvmullen kan ersättas med kompostjord. Vid inplantering och omplantering är det mycket viktigt att man har blandat jorden mycket väl, så att det trots att man har små krukor blir den rätta mängden gräsklipp i varje kruka.
Används den krukstorlek som anges i tabellen i början av detta kapitel över utplanteringsväxter, krävs det i regel inte någon omplantering, men blir utplanteringen på friland fördröjd av någon anledning, kan en omplantering bli nödvändig.
De växter i tabellen för vilka det står angivet olika krukstorlekar bör alltid planteras om under förutsättning att man planterat in dem i den mindre krukstorleken.
De flesta växtarter som kräver stora krukor och lång förkultiveringstid växer fortare och klarar sig bättre om de först planteras in i mindre krukor. Därför lönar det sig att göra en eller flera omplanteringar av dessa växter.
Låter man plantorna stå för länge i fullrotade krukor går tillväxten på sparlåga och de förbereder sig för en för tidig blomning och mognad. När dessa plantor sedan blir utplanterade har de mycket svårt att komma igång på den nya växtplatsen. Blomkålsplantor som får stå för länge i krukorna så att de blir för hårt rotade, får ofta för tidigt bildade blomkålshuvuden som endast blir 5-10 cm stora.
Från det plantorna planteras in i krukor tills det är dags för utplantering kan man gödsel vattna dem 3-5 gånger om det ser ut att behövas, dvs. om de växer sakta och ser klena och lidande ut. Har man bra jord till inplanteringen kan det räcka med att man gödselvattnar plantorna en gång, och det gör man ett par veckor efter inplanteringen.
En till två veckor före det plantorna skall planteras ut på friland låter man dem även stå ute under nättema, om det inte är risk för frost.

Utflyttning till växthus
Den som har tillgång till växthus har helt naturligt större förutsättningar för att få fram fina plantor än den som är hänvisad till att odla dem på fönsterbrädan. Oavsett om det finns en värmekälla för uppvärmning av växthuset eller om det enbart skall värmas av solen, så gör ljuset i växthuset att plantorna blir kraftigare och finare.
Plantor av de växtarter som tål låga nattemperaturer, som t.ex. tagetes, kan flyttas ut i ett växthus utan uppvärmning 5-7 veckor före utplanteringsdatum. Mera värmekrävande plantor, som t.ex. lejongap, bör inte flyttas ut i växthuset tidigare än 3-4 veckor före utplanteringsdatum.

Håll koll på nattemperaturen
Det är i regel tillräckligt varmt i växthuset på dagarna även tidigare på våren, men nattemperaturen sjunker alltför kraftigt denna årstid för att det skall var bra för växterna. Därför bör man inte flytta ut plantorna förrän man säkert vet att temperaturen inte går under 8-10° C.
Den vanligaste och enklaste uppvärmningskällan i ett växthus är en vanlig kupévärmare för bil. Har kupévärmaren dessutom termostat som reglerar värmen, blir den billig i drift, eftersom den då stänger av värmen så fort solen värmer upp växthuset på morgonen. Hur tidigt man kan starta ett uppvärmt växthus är helt beroende av hur mycket man vill kosta på sina plantor och hur välisolerat växthuset är.
Oberoende av var i landet som man bor, går det att klara uppvärmningen av ett litet växthus från mars månads senare del. Ur praktisk synpunkt är det dock lämpligare att vänta med starten av växthuset till första eller andra veckan i april. För att klara värmen i växthuset i senare delen av mars går det åt mycket energi. Dessutom är det väl tidigt för att man skall ha tillräckligt stora mängder av plantor att flytta ut i växthuset.

DRIVBÄNK I VÄXTHUS

Det finns ett sätt att påbörja odlingen i växthuset redan i början av mars utan stora kostnader för energin. Då placerar man en drivbänk på ett bord i växthuset och värmer upp endast drivbänken med kupévärmare.
Med en ytterst ringa värmeåtgång kan man hålla bänken varm på nättema, och under soliga dagar blir det tillräckligt varmt genom solen. När en kupévärmare skall värma upp ett så litet utrymme måste den vara ställbar på olika temperaturer. Dessutom måste man se till att den varma luften inte blåser direkt på plantorna, för då kan de få brännskador.
När man säkert vet att nattemperaturen i växthuset är tillräck­ligt hög, 8-10° C, flyttar man ut småplantorna från fönsterbrädan till bord och hyllor i växthuset. De skall inte placeras på marken eftersom temperaturen är betydligt lägre där och ljuset betydligt svagare än på bord och hyllor.
För att inte småplantoma skall ta skada under utflyttningen borde skyddas av tidningar eller bäras i kartonger eller liknande. Kom ihåg att även om det känns varmt i solen så kan det vara flera köldgrader i skuggan och det kan vara tillräckligt för att spoliera småplantorna.
Även solen kan skada de nyutflyttade plantorna sedan de kommit in i växthuset. Därför skall man försiktigt vänja plantorna vid solen. Ett vanligt sätt när man skall skydda plantor i ett växthus mot solen, är ju att skugga glaset. Men eftersom solen och ljuset behövs så väl den här årstiden, är det bättre att enbart skugga plantorna mot solen de första dagarna.
Om man skuggar plantorna med ett tunt papper de 2-3 första dagarna och sedan 3-4 dagar låter plantorna få 1-2 timmar sol om dagen, har de i regeln klarat av omställningen till mera ljus så att de tål full sol i fortsättningen.
Nu är det mycket viktigt att det inte får bli för hög temperatur i växthuset. Visserligen är det nu tillräckligt ljust, men får temperaturen gå upp mot 25° C eller mera, är det stor risk för att plantorna kommer att ränna i höjden. Lufta därför växthuset så fort temperaturen riskerar att bli för hög, men se till att inte kall luft från luftningsluckorna faller direkt ner på plantorna.
Genom att sätta upp en plastfolie som leder kalluften något i sidled kan man minska risken för skador på plantorna.

Lägre temperatur mulna dagar
Eftersom man ofta har många olika växtarter på gång, är det svårt att ge varje art dess optimala temperatur, men håller man 18-20°C varmt trivs de flesta växtarterna. En gyllene regel när det gäller temperaturen är att vid mulen väderlek håller man några grader lägre temperatur och vid soligt väder tillåts den stiga några grader över det normala.
Skötseln av plantorna när man har dem i växthus är lika som tidigare beskrivits för plantor som placerats på balkong. Naturligtvis växer plantorna snabbare i växthus, så de måste passas noga med glesning för att de skall få fin modell. Om möjligt skall plantorna alltid stå så glest att de olika plantornas blad inte berör eller skuggar varandra.
Behovet av omplantering och gödselvattning måste kontrolle­ras noga i växthuset, men i gengäld får man större plantor och tidigare blomning på dessa plantor är på de som dragits upp på balkong. Fördelarna med att dra upp plantor i växthus är många, men det finns även nackdelar, i synnerhet om det i växthuset finns plantor av många olika växtarter som kräver olika temperatur. Under senare delen av förkultiveringsperioden är det viktigt för en del växtarter som t.ex. aster, tagetes och kål, att de luftas rikligt och att temperaturen hålls låg. För andra växter, som t.ex. begonia och lejongap, bör temperaturen vara högre och luftningen sparsam.
Hur man än gör så blir under dessa förhållanden vissa växter lidande om man inte skiljer de olika växterna åt. Man kan flytta ut de växter som vill ha luftigt och svalt över dagarna, eller göra i ordning en enkel bänk, där de får stå sista veckorna före utplanteringen. Då kommer man ifrån dessa nackdelar och de olika växterna kan få den temperatur de önskar.

FÖRKULTIVERING I BÄNK

Vissa växtarter går fint att förkultivera i bänk från sådd till utplantering. Givetvis blir då artvalet rätt begränsat, men det finns stora förutsättningar för att plantorna skall bli fina. Dessutom är anskaffningskostnaden för en bänk mycket liten.
Man kan antingen använda såjord som läggs ut i ett 5-10 cm tjockt lager där man skall så, eller också blandar man den jord som finns i bänken med torvmull och sand. Själva frösådden tar ju upp endast en ringa del av ytan i bänken och endast på den ytan krävs såjord.
En yta på 6-8 kvadratdecimeter är tillräcklig. Man sår på samma sätt som tidigare beskrivits för sådd i kruka.
Vill man däremot så i rader, kan man göra det när det gäller växtarter som får relativt stora fröplantor, som t.ex. kål.
Att så småfröiga växter, som t.ex. lobelia, direkt i bänk är inte så lätt. I deras fall är det lättare att så i kruka inne och sedan skola uti bänk.

Jordtemperatur
Innan man sår bör man förvissa sig om att jordtemperaturen håller minst 8-10° C. Vid för låg temperatur försämras grobarheten avsevärt.

Markera noga
Vid breddsådd i bänken bör man markera de olika sorterna och arterna tydligt så att plantorna inte blir blandade vid skolningen. Lättast skiljer man sorterna åt genom att lägga pinnar så att det bildas små fyrkantiga fält. Eftersom det ofta är svårt att säkert minnas vilka sorter man har sått och var man sått dem, bör man alltid sätta tydliga etiketter vid varje såruta.

Vattna och täcka
Sålla såjord försiktigt över fröna tills de är helt täckta och vattna försiktigt med fin stril. För att vattnet inte skall rinna och spola undan frön, bör vattningen ske försiktigt i flera omgångar tills jorden är riktigt genomfuktad.
Täck sedan sådden med ett tidningspapper eller liknande och lägg sedan glas eller plast över bänken.
För att jordtemperaturen skall hållas så jämn som möjligt bör bänken täckas under nätterna med ett isolerande material, t.ex. Gullfibermatta med plast om, gamla trasmattor eller liknande.

Kolla sådden varje dag
Redan 3-4 dagar efter sådden måste man kontrollera om någon sort börjat gro. Så fort man tydligt ser att hjärtbladen börjar växa på någon sort tar man bort papperet som täcker den sorten. Denna kontroll fortsätter man med tills alla de olika sorterna har grott och fått ljus.

Luftning
Under soliga dagar är det nu stor risk att det blir för varmt i bänken, vilket kan resultera i att de nyuppkomna plantorna ränner, men det kan även bli så varmt att plantorna dör. För att undvika detta bör man lufta bänken, och det gör man enklast genom att lägga en träkloss mellan glaset och bänkkarmen.
Använder man en träkloss som är formad som en kil har man stora variationsmöjligheter på öppningen mellan glas och ram. Temperaturen i bänken bör vara 18-20° C. Genom att lufta mer eller mindre lär man sig snart hur stor öppningen skall vara för att temperaturen skall bli den rätta.
Det är viktigt att den termometer som man kontrollerar temp­eraturen med inte belyses av solen. Dels så kan den lätt gå sönder av för hög temperatur, dels blir temperaturen missvisande. Det är temperaturen i skuggan som skall vara 18-20° C.
När man börjat lufta bänken torkar jorden snabbt upp, och det kan bli nödvändigt att vattna frösådden, men undvik då att vattna på kvällen utan gör det på morgonen, så att bladverket snabbt torkar upp. Det är annars stor risk för svampsjukdomar på vissa växtarter Skolning i bänk

Skolning
När plantorna är färdiga för omflyttning kan man antingen skola dem i bänk eller plantera in dem i krukor som sedan placeras i bänk.
Man kan skola plantorna direkt i jorden i bänken om man inte vill använda krukor, men då får man vara beredd på en del extra besvär när plantorna skall planteras ut på friland. Det tar dess­utom något längre tid för plantorna att komma igång efter utplanteringen i jämförelse med plantor som förkultiveras i kruk­or.
Är jorden inte tillräckligt näringsrik och lucker i bänken bör man lägga på 2-5 cm fin kompostjord eller finmalen torvmull. Använder man torvmull bör man även strö på och luckra ner ca 1/2 liter torkad hönsgödsel per kvadratmeter. Luckra och blanda jorden noga till 10-15 cm djup.
Skolning går till på samma sätt som vid skolning i fat eller kruka och lämpligen skolar man i rader med l dm mellan rader­na och 3-4 cm mellan plantorna i raden.
Efter skolningen vattnas plantorna grundligt och i 5-6 dagar måste de skuggas kraftigt mot solen. Däremot bör man vara försiktig med luftning av bänken de första 2-3 dagarna efter skolningen. Ca en vecka efter skolningen har plantorna rotat och börjar växa och då gäller det att lufta rikligt under varma dagar så att plantorna blir knubbiga. Ett par dagar med för dålig luftning kan förstöra plantornas utseende.
Vattna vid behov. Växer plantorna dåligt bör de gödselvattnas 2-3 gånger före utplanteringen.

Inplantering i krukor och bänk
När de i bänken frösådda plantorna planteras in i krukor för vidare förkultivering i bänk är det lika viktigt att plantorna skuggas mot solen som när de skolas i bänk. Även luftningen utförs på samma sätt som vid skolning i bänk.
Inplanteras plantorna i plastkrukor placeras krukorna ovanpå jorden i bänken. Det betyder att plantorna kommer rätt högt i förhållande till när man skolar i bänk och därför måste en ram läggas på bänken så att glaset eller plasten kommer upp, samtidigt som det ger plantorna bättre växtutrymme.
Används däremot torvkrukor bör halva krukan sänkas ner i jorden. Det underlättar skötseln och ökar växternas trivsel, men man kan naturligtvis även låta torvkrukor stå ovanpå jorden i bänken.
Småplantornas fortsatta skötsel är lika som deras skötsel i växthus när det gäller vattning och gödsling, även om man bör vara försiktigare med att vattna i bänk på eftermiddagar och kvällar. Den höga luftfuktigheten och låga nattemperaturen ökar risken för svampangrepp.

Utflyttning till bänk
De växtarter, vars plantor behöver en varm plats i starten, som t.ex. petunia och lejongap, bör inte sås i bänk, eftersom temperaturen där oftast är för låg. Däremot kan man mycket väl så dem inne och sedan låta plantorna stå på fönsterbrädan tills de är klara för skolning. Ca en vecka efter det att de skolas flyttar man ut dem i bänk.
Även om de plantor som flyttas ut i bänk inte är nyinplanterade måste de skyddas mot solen den första veckan efter utflyttningen på grund av att solens verkan är så mycket starkare i bänk än i växthus. Ännu större skillnad är det givetvis för de växter som kommer från boningsrum. Luftning av de nyutflyttade växterna måste ske som om de vore nyinplanterade.
Plantor som förkultiveras i krukor bör säras på efterhand som de växer. Ju större utrymme mellan plantorna, desto finare blir de.
Efterhand som våren framskrider ställs det mindre krav på det skydd som plantorna behöver. Därför är det bättre att göra en provisorisk bänk, så att det finns plats att sära på plantorna, än att de skall stå för trångt.
Den bänken behöver inte ligga på öppen jord, utan det går fint att lägga den på gräs, bara man lägger tidningar eller papp ovanpå gräset innan man ställer dit krukorna.
I bänken går det fint att reglera plantornas växt genom att öka eller minska luftningen. Vill man att plantorna skall växa fort och blomma tidigt luftar man bänken sparsamt, men det gäller att se upp så att plantorna inte ränner i höjden. Vill man däremot att plantorna skall blir riktigt knubbiga, skall de luftas rikligt, men det har även till följd att blomningen blir fördröjd.
Trots att man på dagen luftar för att släppa ut värmen bör bänken täckas över på nätterna så att jordtemperaturen hålls jämn. Men nu räcker det med något tunt täckmaterial ovanpå glaset. Denna nättäckning av bänken bör göras fram till två veckor före utplanteringen.

Avhärdning av plantor i bänk
Ca två veckor före det att utplanteringen skall börja och samtidigt med att bänken inte längre täcks på natten, luftas bänken kraftigare. Under soliga och varma dagar tar man av glaset. Sista veckan före utplanteringen låter man bänken få luft även på nätterna om det inte är risk för frost. De 2-3 sista dygnen får plantorna stå helt utan skydd.
Är det en kall och blåsig period, trots att det enligt almanackan är tid för utplantering, är det mycket bättre att vänta någon vecka tills vädret blir mera tjänligt för utplantering än att utsätta plantorna för ogynnsamma växtförhållanden. De plantor som får stå kvar i skydd någon vecka kommer mycket fortare igång än de som planterats ut vid otjänlig väderlek.
De plantor som inte förkultiveras i krukor utan skolas direkt i bädden varifrån de tas upp och planteras ut, måste vattnas grundligt och skuggas mot solen efter utplanteringen även om de är väl avhärdade. Alla de rötter som ovillkorligen går av vid omflyttningen, gör att plantorna blir mycket ömtåliga för sol och blåst tills de har rotat sig på nytt.
Plantor av köksväxter, t.ex. kål, skuggas enklast genom att några lövruskor sätts runt varje planta. När löven har torkat är plantorna rotade så att lövet kan tas bort.