Större träfjäril – uppseendeväckande larv med attityd

Larver av större träfjäril

Larver av större träfjäril, Cossus cossus. Larverna lever av levande ved och stannar inuti sin värdväxt i 2–4 år innan de kryper ut för att förpuppas i marken.

STÖRRE TRÄFJÄRIL
– larv med attityd blir diskret fjäril

Text: Lotta Flodén

Större träfjäril är diskret som fjäril men det uppvägs av den uppseendeväckande larven som syns lång väg och inte går att förväxla med något annat. Blir den provocerad kan den nypa till och hjälper inte det, sprutar den en illaluktande vätska!

Larven kan nypas rejält med sina kraftiga käkar.

Larven kan nypas rejält med sina kraftiga käkar.

Larven av större träfjäril, Cossus cossus, även kallad träd-ödare, är en av Sveriges största fjärilslarver och finns i hela landet. Ett möte med den här tjocka, upp till 10 cm långa, blankt köttröda larven lämnar ingen oberörd. Oftast stöter man på när den obekymrat kryper omkring på marken. Tar man upp larven i handen ska man vara medveten om att den kan nypas rejält med sina kraftiga käkar, men för det mesta håller den sig lugn. Den kan också försvara sig genom att avsöndra en starkt illaluktande vätska.

Larven syns under sensommaren
Under sensommaren är det störst chans att få se den fullvuxna larven. Då överger den sitt värdträd för att hitta en lämplig plats att övervintra på, oftast i jord eller gammal ved. När platsen är vald spinner larven en kokong av silke, jord och träspån om sådana är tillgängliga. Våren därpå förpuppas larven och kläcks till en ny fjäril. Innan dess har den tillbringat upp till fyra år i ett och samma träd. Larven kan bara äta färsk ved till skillnad mot många andra vedlevande insekter som föredrar död ved. Viden, poppel, björk, fruktträd och andra lövträd står på menyn – fjärilen bestämmer vilket trädslag blir.

Kokong, fjäril och angrepp på träd.

Vänster: Larven spinner in sig i en kokong innan den förpuppar sig. Mitten: Fjärilens tvärgående svarta strimmor utgör ett utmärkt kamouflage mot trädens spruckna bark. Höger: Sälg angripen av larver av större träfjäril.

Välkamouflerad fjäril
Större träfjäril hör till familjen träfjärilar, Cossidae, och finns i hela Sverige. Den stora, kraftigt byggda fjärilen är ljust brungrå med ett tvärgående mörkt band med gulvit kant i nacken. Vingarnas teckning är förvillande lik sprucken bark med sina oregelbundna tvärgående svarta streck. Vingspannet är cirka 65–96 mm.

Kan inte äta
Fjärilen förekommer under juni–augusti och dess enda uppgift är att para sig och lägga ägg. Den lever bara en kort tid och kan inte äta. Nattetid flyger den omkring för att hitta ett lämpligt ställe att lägga sina ägg. Helst ska det vara ett skadat område på nedre delen av ett lövträd. De små nykläckta larverna gör först gångar mellan barken och veden. När de blivit större äter de sig in i veden och lämnar efter sig grova gånger som kan leda till att grenar och stammar bryts. I sällsynta fall dör trädet. Spånhögar vid foten av ett lövträd kan avslöja angrepp av allmän träfjäril, liksom stora savande hål i stam och grenar.


FAKTA OM STÖRRE TRÄFJÄRIL, Cossus cossus

Vuxen larv av större träfjäril.

Vuxen larv av större träfjäril.

Utbredning: Europa, Nordafrika och de tempererade delarna av Asien.

Utseende fjäril: Kraftigt byggd med stort huvud. Ljust grå med tvärgående oregelbundna mörka streck. Den har ett mörkt band med vit kant i nacken.

Vingbredd: Hona 68–96 mm, hane 59–77 mm.

Flygtid: Juni–augusti.

Utseende larv: Den fullvuxna larven är cirka 1 cm tjock och 10 cm lång. Blank med mörkröd rygg. Buk och sidor är gulrosa. Kroppen är täckt med glesa borst. Huvudet är svart med kraftiga käkar. Kan försvara sig genom att nypa med käkarna och utsöndra en vätska med en kraftig odör av get.

Livscykel: Fjärilen kläcks på våren och flyger endast nattetid. Dess enda uppgift är att para sig och lägga ägg. Den kan inte äta.
Efter parningen väljer fjärilen ut ett lämpligt värdträd, helst med en skada i barken på trädets nedre del av stammen där äggen läggs. De nykläckta larverna lever först mellan barken och veden för att sedan äta sig in i veden. Larverna angriper endast levande träd.
De tillbringar 2–4 år i sitt värdträd innan de på sensommaren kryper iväg för att spinna en kokong i marken. Våren efter förpuppas de och kläcks till nya fjärilar.

Värdväxter i Sverige: Alsläktet, Alnus, björksläktet, Betula, asksläktet, Fraxinus, apelsläktet, Malus, poppelsläktet, Populus,  plommonsläktet, Prunus, eksläktet, Quercus, viden, Salix, rönnsläktet, Sorbus, lindsläktet, Tilia och almsläktet, Ulmus.

Skadebild: Larven lämnar efter sig grova gångar i sitt värdträd. Ofta rinner det stora mängder jäst sav ur hålen som lockar dit andra insekter. Träd som angrips kraftigt under flera år kan dö.

Övrigt: I Kina anses larverna vara goda att äta.

Källor: Lepidoptera.se
https://artsdatabanken.no/Pages/144707
Edible Insects of the World av Jun Mitsuhashi