Den biologiska trädgården, del 2 Odling av snittblommor i växthus


Odling av snittblommor i växthus

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 2, 1986
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

Vi lever inte av grönsaker allena, även blommor har stort värde för många växthusodlare.

Brittsommaraster, Aster amellus 'Violet Queen'.

Brittsommaraster, Aster amellus ‘Violet Queen’.

ASTER, Aster

Vår
Högväxande astersorter som lämpar sig för snitt planteras på våren i trädgårdslandet på 30–40 cm avstånd mellan plantorna. Sedan får de växa i trädgårdslandet till slutet av augusti.

Höst
I god tid före frosten tas plantorna upp försiktigt utan att rötterna skadas för mycket.
Skär av dem med en spade runt plantorna med cirka 10 cm avstånd från mittpunkten på plantan.

Skötsel i växthus
Asterplantorna flyttas nu in i växthuset där de jordslås med 15–20 cm avstånd mellan plantorna.
Vattna rikligt första tiden och lufta när det är sol. Astrarna tål låga temperaturer och därför kan de klara sig till långt fram på senhösten och ge fina snittblommor sedan blommorna har frusit ute på friland.
Asterplantorna bör inte flyttas in i växthuset förrän de fått rätt stora blomknoppar. Flyttas de för tidigt kan blomningen utebli helt.


FREESIA, Freesia x hybrida

Freesia.

Freesia.

Plantering av lökar
På våren planteras lökarna i 15 cm krukor, 4–5 lökar i varje kruka. De sprids ut över hela ytan, även om lökarna ser små ut. Den platta delen av löken ska sättas neråt och lökarna sätts så djupt att spetsen på löken kommer endast 1–2 cm under jordytan.

Placering
Krukorna placeras ute på en halvskuggig plats, och för att underlätta skötseln under sommaren sänks krukorna ner i jorden, så att endast översta kanten är ovanför.

Jord
Jorden ska vara som kraftig blomjord, men den får inte vara kompakt.

SKÖTSEL UTOMHUS
Vattning och gödsling
Från början vattnas krukorna mycket sparsamt, men efter hand som bladen börjar växa ökas vattningen och en svag gödselvattning ges varannan vecka under hela sommaren.

Uppbindning
När skotten blivit cirka 10 cm sticks 4–5 blompinnar ner i varje kruka. Mellan pinnarna spänns sedan snören eller bast horisontellt, så att det bildas öppningar genom vilka skotten får växa upp. Utan uppbindning har freesiaskotten en benägenhet att bli krokiga. Efterhand som knopparna växer fram bör man se till att de växer uppåt och inte får möjlighet att lägga sig.

SKÖTSEL I VÄXTHUS
Mot slutet av augusti är det dags att ställa in krukorna med freesian i växthuset. De placeras på hyllor eller ett ljust bord.
Krukorna måste nu skötas mycket noga med vattning. Växer bladen kraftigt utan att blomknopparna växer nämnvärt, upphör man med gödselvattningarna från början av september.

Vinterförvaring
När blommorna är plockade fortsätter man att vattna krukorna tills bladen gulnat. Sedan placeras krukorna så att jorden torkar, varefter knölarna tas upp, putsas och förvaras över vintern i torr jord eller sand på en sval plats.


GLADIOLUS, Gladiolsläktet

Gladiolus (Nanus-Gruppen) 'Prins Claus'.

Småblommiga gladiolus som t ex den vackra Gladiolus (Nanus-Gruppen) ‘Prins Claus’ passar bäst för odling i växthus.

Plantering av knölar
Småblommig gladiolus passar bäst för odling till snitt. Den planteras och odlas under sommaren på samma sätt som freesia, men eftersom småblommig gladiolus är kraftigare i växtsättet, bör knölarna när de planteras i 15 cm krukor sättas så djupt att de kommer cirka 5 cm under jordytan. Man bör inte sätta fler än tre knölar i varje kruka.
Gladiolusknölar kan även planteras i skolningslådor, men de bör vara minst 12 cm djupa.

Vår
Finns det plats från våren i växthuset kan gladiolus odlas där hela sommaren under förutsättning att de andra växterna som odlas där tål en riklig luftning av växthuset. Är växthuset för varmt eller för skuggigt är det bättre att gladiolusen får växa ute under sommaren.

Sensommar
I mitten av augusti är det dags att ta in krukorna eller lådorna med gladiolus. Har de inte bundits upp tidigare måste man nu binda upp blomstjälkarna så att de inte blir krokiga.
I växthuset kommer blomknopparna fort, men eftersom det går att få 2–3 blommor på varje knöl bör de gödselvattnas varje vecka ända tills kylan sätter stopp för blomningen. När man klipper av blomstjälkarna för bukett bör man lämna något blad nertill, så att de nya lökarna som är på tillväxt, kan få näring.

Senhöst och vinter
När bladverket på senhösten vissnat tas knölarna upp och putsas, varefter de får torka riktigt och pudras med kalk. Över vintern förvaras de sedan på samma sätt som freesiaknölarna.

EXEMPEL PÅ SMÅBLOMMIGA GLADIOLUS
Brudgladiol, Gladiolus x colvillei
Dvärggladiol, Gladiolus Nanus-Gruppen
Holländsk gladiol, Gladiolus Tubergenii-Gruppen


Krysantemum.

KRYSANTEMUM, Chrysanthemum x morifolium

Föröka krysantemum med sticklingar
För den intresserade växthusägaren är odling av krysantemum för snitt en både spännande och intressant odling. Krysantemum kan frösås men här beskrivs hur krysantemum förökas med sticklingar. Man börjar med att köpa en eller flera krukor i de färger som man tycker om.

Gör så här:
1. Köp plantor i kruka tidigt på säsongen, helst redan i mars eller april.
2. Genast man får hem dem ska de planteras om i större krukor och i fin hemtillverkad jord.
3. När plantorna har blommat ut klipps skotten av på halva längden, men det bör vara några gröna blad kvar på varje skott.
4.Vattna mycket sparsamt utan att låta jorden torka tills det kommer nya skott. Då ska plantorna både vattnas och gödselvattnas rikligt.
5. När skotten blivit cirka 10 cm långa klipps de av och sätts som vanliga sticklingar i sand och torvmull eller såjord. De rotar sig på cirka två veckor. Finns det överflöd av skott används i första hand de skott som kommer direkt ur jorden.
6. Moderplantan får snabbt nya skott om man fortsätter att gödselvattna. De nya skotten sätts efterhand som de växer till.
7. Så fortsätter man tills man har det antal som behövs. 30–50 skott ger cirka 100 blommande kvistar.
Eftersom de skott som sätts före juli månad även ska toppas och dessa toppar kan sättas i sin tur, är det inte svårt att få till ett 50-tal skott av 2–3 krukexemplar.
8. Så fort skotten är rotade och börjar växa, planteras de in i 8 cm krukor, ett i varje kruka.
9. När skotten sedan blivit cirka 15 cm långa toppas de på mitten så att det skott man får av toppen blir 6–7 cm.
10. När man inte ska använda flera skott toppas plantorna redan när de är cirka 10 cm långa.

SKÖTSEL
Plantorna gödselvattnas varje vecka. De bör stå på en ljus plats och ha en temperatur omkring 18–20°C.
Kommer det många nya skott på de toppade plantorna gallras de vekaste skotten bort, så att endast 2–3 av de kraftigaste skotten är kvar på varje planta.

Omplantering och utplantering
När krukklumpen är fullrotad planteras plantorna om i 12–15 cm krukor, och i dessa får plantorna stå tills de är cirka 30 cm höga. Därefter är det dags att plantera ut krysantemumplantorna på bädd, där de ska stå tills de blommar.
Avståndet mellan plantorna bör vara cirka 25 cm.

KORTDAGSBEHANDLING
Från slutet av juli ska krysantemum ha långa, mörka nätter om det ska bildas blomknoppar i tid, så att plantorna hinner blomma innan det blir för sent på hösten.

Mörkläggning tolv timmar per natt
För att åstadkomma dessa mörka nätter måste plantorna mörkläggas cirka 12 timmar per natt, t ex från kl 18 på kvällen till kl 6 på morgonen. Vid mörkläggningen används t ex svarta plastsäckar eller mörk väv som läggs över plantorna, men väven får inte ligga direkt mot plantorna, utan den bör ligga på snören som spänns upp en bit ovanför topparna på krysantemumplantorna. Missar man mörkläggningen någon natt emellanåt går det fint ändå, men minst fem nätter i veckan måste de mörkläggas om knopparna ska bildas i tid. Mörkläggningen av plantorna ska pågå tills de första blommorna är utslagna.

Knoppgallring
När man tydligt kan urskilja blomknopparna nyps den mittersta blomknoppen bort försiktigt utan att de andra knopparna skadas. Detta gör man för att inte blomklasarna ska bli alltför kompakta och därmed inte lika fina.
Eftersom det är omöjligt för en hobbyodlare att komma över skott av snittkrysantemum måste man, när det gäller krysantemumplantor gallra ur blomknopparna på detta sätt.

Hemodlade plantor högre
Någon risk för de hemodlade plantorna ska bli låga som krukväxterna man köper är det inte, eftersom dessa plantor är besprutade med ett preparat som stoppar längdtillväxten, men preparatets verkan följer inte med den nya plantan.

Vinterförvaring
När blommorna plockats bör några rötter tas upp och planteras in i krukor för nästa års odlingar. Dessa moderplantor kan förvaras i jordkällare eller i svala boningsrum.

Perenna krysantemum
Har man perenna krysantemum som inte hinner blomma ute eller som blommar för sent, kan man mörklägga dem på samma sätt som beskrivs ovan. Då blommar dessa plantor tidigare, så att man hinner få glädje av dem innan hösten kommer.


Luktärter i växthus.

LUKTÄRT, Lathyrus odoratus

Att kunna plocka luktärter till bukett i mitten av juni i norra delarna av landet och ännu tidigare i södra delarna är en av växthusodlandets stora fördelar. Dessutom tar luktärterna nästan ingen plats alls.

Sådd
Några få luktärter, 5–10 st, läggs i ljummet vatten i 12–18 timmar innan sådd. Fröna sätts i 6 cm krukor med två ärter i varje kruka. Krukorna placeras i vanlig rumstemperatur.

Såtid
Så tidigast fyra veckor innan det går att hålla växthuset frostfritt. Utplanteringen görs så fort det inte är någon risk för att plantorna fryser på natten.

Placering
Lämpligen planteras luktärterna vid ena gaveln på växthuset, där det är högt i tak. Det är en fördel om det är minst 1,5 meter i takhöjd där luktärterna planteras, för i växthus blir de högre än ute och den mesta blomningen kommer upptill. Luktärterna trivs bäst med riklig luftning och ljus plats.

Planteras luktärterna på samma bädd som gurkorna sedan ska planteras på, hinner luktärterna blomma rätt länge innan gurkplantorna tar överhand, men lämpligaste platsen för luktärter är på sidan om dörren in till växthuset. Är det då tillräcklig takhöjd kan de ledas utefter taket en bit i nocken över gången.

Jord
Luktärter trivs mycket bra i jord med mycket sand i, om man under sommaren täcker med färskt gräsklipp. I ren sandbädd i mitt växthus har luktärter, utan annan näring än gräsklipp, växt så kraftigt att tre plantor gett flera hundra blommor under 3–4 månaders tid.

Gödsling
Har man inte tillgång till färskt gräsklipp, bör de gödselvattnas flera gånger under växtperioden.
Finaste resultatet får man om man använder frö av storblommiga sorter i rena färger.


LÖVKOJA, Matthiola incana

Lövkoja.Såtid
Sådden bör inte ske tidigare än en månad före det man beräknar kunna hålla en nattemperatur i växthuset på 5–8°C. För senare blomning kan sådden ske ända fram till midsommar.

Sådd
Så glest i en kruka. Sådden gror bäst i cirka 18°C. Var försiktig med vattningen av plantorna när de kommit upp. Vattna dem aldrig på eftermiddagen eller kvällen.

Skolning
Skola plantorna så fort hjärtbladen är utvecklade. Får plantorna stå för länge innan de skolas är det risk för att de dör.
Finns utrymme kan plantorna med fördel planteras in direkt i 8 cm krukor, annars planteras de in i dessa krukor när plantorna i skolningsbädden blivit 8–10 cm höga.
Temperaturen under förkultiveringen bör vara låg, gärna 10–15°C och plantorna bör stå mycket ljust.

Plantering
Ofta kan man den här tiden på våren flytta ut plantorna i växthuset över dagarna och ta in dem under nätterna så länge det är för kallt i växthuset nattetid.
När det är tillräckligt varmt i växthuset planteras lövkojorna ut på en ljus bädd. Avståndet bör vara 20 x 20 cm och plantorna får inte planteras djupare än de stått tidigare. Gödselvattning bör göras 2–3 gånger efter planteringen.

Marktäckning
Marktäckning kan göras, men undvik att lägga marktäckningsmaterialet mot själva plantorna, för lövkojor har ömtåliga stjälkar och kan lätt drabbas av svampangrepp. Se därför till att lufta rikligt och undvik att vattna på bladverket.

Uppbindning
När blomknopparna börjar växa fram bör plantorna få ett stöd, antingen genom att ett grovmaskigt nät spänns vågrätt över bädden eller genom uppbindning.
De första blommorna kan börja slå ut cirka tre månader efter sådden.

Sorter
Välj ettåriga varianter som t ex sommarlövkoja, Matthiola incana var. annua och höstlövkoja, Matthiola incana var. autumnalis.


Tehybridrosor.

Tre exempel på tehybridrosor. Det finns mängder med namnsorter av storblommiga rosor som passar för odling till snitt.

ROS, rossläktet

Rosor till snitt är den verkligt exklusiva odlingen för hobbyodlare, i synnerhet om man bor i de trakter där klimatet omöjliggör odling av storblommiga rosor som t ex grandiflorarosor och tehybridrosor. Det finns inte några gränser för vilka sorter som kan odlas, under förutsättning att odlaren vill göra sig lite extra besvär med övervintringen av dem.

Jord
Jorden bör vara rik på organiskt material, men däremot spelar det inte någon roll om det är sandjord eller lerjord.
Gödsla med naturgödsel på hösten och marktäck rosbädden under hela sommaren med gräsklipp. Då blir resultatet bra.

PLANTERING
Planteringstid

Planteringen bör ske så tidigt som möjligt på våren. Det gör inte någonting om det nattetid är frostgrader i växthuset, huvudsaken är att jorden är ofrusen.

Plantavstånd
Avståndet mellan plantorna bör vara cirka 30–40 cm om det är kraftiga exemplar. Är det däremot skottförökande rosor räcker det med 20–25 cm avstånd de första 2–3 åren tills plantorna blivit stora.

Tehybridros 'Earth Song'.

Tehybridros ‘Earth Song’ är härdig, doftar mycket och har lång blomning.

Plantering och beskärning
Ska rosorna övervintras i växthuset, vilket givetvis endast är möjligt om man bor i de sydligaste delarna av landet, måste de planteras så djupt att förädlingsstället kommer 10–15 cm under jordytan. I övriga delar av landet, där rosorna måste tas upp på hösten, behöver de inte planteras så djupt. Det räcker om förädlingsstället är i jämnhöjd med jordytan.

Efter planteringen beskärs de på vanligt sätt, så att cirka 10 cm av de kraftiga grenarna lämnas kvar ovanför jordytan. De svagare grenarna ska vara något kortare. Rosor som inte planteras djupt kan få behålla cirka 5 cm längre del av de kraftiga grenarna.

Vattning
Rosorna ska vattnas rikligt genast efter planteringen, men sedan ska vattningen vara sparsam tills de börjar skjuta skott. För att de lättare ska komma igång bör de kala grenarna duschas dagligen, när det är sol och varmt, från det rosorna planterats tills skotten blivit 5–10 cm långa.

SKÖTSEL
Gödselvattning
När skotten börjat växa kan man även gödselvattna rosorna ett par gånger. Är jorden inte så kraftig skadar det inte med gödselvattning varannan vecka hela sommaren.

Luftning
Rosorna bör nu växa fort och ganska snart ska de första blomknopparna synas om det är tillräckligt ljust. Växthuset får inte skuggas där rosorna är, men däremot bör det luftas så att temperaturen hålls omkring 15–20°C.

Viktig åtgärd om knoppar vissnar
Ser man att blomknopparna börjar växa, men sedan torkar eller försvinner, klipps skottet av så fort som möjligt och så långt ner att endast ett eller två blad blir kvar på det nya skottet som skjutit ut från gamla grenen.
Genom att snabbt klippa bort skottet får man dels snabbare nya skott på den grenen, dels kan man förhindra att rosskottstekelns larver, om det nu är den som är orsak till att skottet vissnat, hinner utvecklas och sedan krypa ner i jorden i växthuset.

Beskärning efter plockning till snitt
Även när man tar in rosorna för snitt bör skotten klippas långt ner, samtidigt som blomman plockas. Plockar man inte alla blommorna bör de klippas av genast när blommorna är utblommade.

Marktäckning
Så fort som möjligt efter planteringen och under hela sommaren bör marktäckning med färskt gräsklipp göras i om gångar med 5–10 cm varje gång. Det är bara en fördel om även grenarna nertill täcks med gräs.

Skötsel på hösten
När hösten nalkas minskar man på vattningen och upphör med gödselvattningen. Sedan växthuset tömts på andra växter luftas det även rikligt så att temperaturen blir så låg att rosorna börjar mogna och tappa bladen.

ÖVERVINTRING VÄXTHUS
Ska rosorna stå kvar i växthuset över vintern måste de täckas väl med 10–15 cm jord sedan marken börjat frysa eller grenarna tappat bladen. Det skadar inte att även täcka med torrt löv, torvmull eller liknande, för i regel fryser det ju hårdare i ett växthus eftersom jorden inte blir täckt av snö under den kallaste delen av vintern.
Den säkraste vinterförvaringen av rosorna är att ta upp dem så sent som möjligt, strax innan de fryser fast. Detta för att de ska mogna riktigt och bättre klara vintern. Sedan förvarar man dem i jordkällare eller i en grop i marken.

ÖVERVINTRING I KÄLLARE
Förberedelser
När rosorna tagits upp, klipps de ner på halva längden. Jorden skakas av rötterna, så att flera rosor kan buntas ihop för att inte ta för stor plats, och därefter stoppas rötterna ner i en hink eller låda, som fylls med sand eller jord.
Är det en hink de står i måste det vara hål i botten så att överflödigt vatten kan rinna undan.

Temperatur i källaren
Temperaturen där de förvaras kan variera mellan -5°C och +8°C, men den bör vara någorlunda konstant och får inte ändras många gånger från plus- till minusgrader. Rosorna övervintrar till nästan 100 procent på detta sätt.

ÖVERVINTRA ROSOR NERGRÄVDA I JORD
En annan och nästan lika säker övervintringsmetod för den som inte har tillgång till bra källare, är att gräva ner rosorna ute.

Gör så här:
1. En grop grävs 50–60 cm djup på en plats där den inte fylls med vatten på hösten eller vid snösmältning tidigt på våren.
2. Rosorna behandlas på samma sätt som tidigare beskrivits, men nu bör de eventuellt kvarvarande bladen på grenarna plockas bort.
3. Därefter läggs rosorna i botten på gropen på en 10 cm sandbädd. Är det sand under, mellan och ovanpå rosorna är det mycket mindre risk för att råttor ska ge sig på dem. Har man många rosor breder man ut ett lager först och lägger sand över det, och sedan nästa lager och så vidare. Det bör vara minst 30 cm mellan jordytan och översta rosorna i gropen.
4. Gropen fylls sedan med sand ända upp i jämnhöjd med marken, och över sanden läggs en markskiva eller annat isoleringsmaterial.

SORTVAL
Alla storblommiga rosor lämpar sig för snittodling i växthus, men givetvis är det en fördel om man kan få tag på de sorter som säljs i blomsteraffärerna. Dessa sorter är i regel mera hållbara som snitt och nickar inte, som en del storblommiga sorter gör, när de klipps av.
För de flesta hobbyodlare är det tyvärr närmast omöjligt att kunna köpa rötter av dessa rossorter, men istället kan man själv föröka dem genom att köpa snittrosor i affären.

Storblommiga rosor: Namnsorter av grandifloraros, Rosa Grandiflora-Gruppen och namnsorter av tehybridros, Rosa Tehybrid-Gruppen.


En rosbukett.

En snittros kan ge upphov till många nya rosor om den behandlas rätt.

FÖRÖKNING AV SNITTROSOR

Välj ut några fina snittrosor i en blomsterhandel eller från en bukett du vill minnas. De ska ha kraftiga stjälkar och friska gröna blad. För att få glädje av blommorna kan man låta dem stå i vas i 3–4 dagar, men inte så att bladen börjar sloka.

En rosstickling.

Så här skär du till en rosstickling: Ta bort blomman, skär av strax under det tredje bladet som tas bort och ovanför det första bladet.

Gör så här:
1. Klipp bort blomman nära det översta bladet och behåll två blad. Tredje bladet uppifrån tas bort försiktigt så att bladskaftet lossnar utan att stjälken tar skada. Skär sedan av stjälken några millimeter under bladfästet med en vass kniv.
2. Ta fram en blomkruka som är 10–12 cm i diameter och lägg ett 2–3 cm tjockt lager i botten av Ekoblandning, vanlig blomjord eller kompost och fyll den sedan med sand ända upp. Sätt ner rossticklingen djupt, men inte så djupt att den kommer ner i jorden. Det går att sätta många i samma kruka.
3. Trä en plastpåse över sticklingarna och fäst påsen mot krukan. Gör några små hål på påsen med en spik eller liknande.
4. Sänk ner krukan i ljummet vatten upp till halva krukans höjd och låt krukan stå i vattnet tills det syns att sanden blir våt i ytan. Upprepa detta med 4–5 dygns mellanrum.
5. Krukan med sticklingarna ska stå i vanlig rumstemperatur, men inte i sol de första två veckorna.

Sticklingsförökad snittros.

Denna uppstammade ros är ursprungligen en stickling från en konfirmationsbukett från 1967. Drygt 40 år senare blommar den ännu tack vare att den växer i sand med gräsklipp som näring.

SKÖTSEL AV SNITTROSSTICKLINGAR
Luftning
När det börjar skjuta skott från stjälken görs flera hål på plastpåsen. Plastpåsen kan tas bort efter 14 dagar.
Skötseln av sticklingarna blir enklare om man istället för plastpåse använder en rund genomskinlig plastburk något mindre än krukan sticklingarna är satta i. Gör några små hål i botten av plastburken för luftväxling.

Duschning
När sticklingarna börjar växa kan plastburken lyftas av krukan, först en halvtimme. Därefter ökas luftningstiden mer och mer så att sticklingarna klarar att vara helt utan skydd efter ett par veckor. Då är det viktigt att sticklingarna på nytt skyddas mot sol och att de duschas 2–3 gånger dagligen.

Omplantering
Efter cirka 2 veckor omplanteras rosen. Har man satt flera sticklingar i samma kruka säras de och sätts i var sin kruka, som inte bör vara större än 10 cm. Men vill man snabbare få en fylligare ros så sätts 3 sticklingar tillsammans i en 12–15 cm stor kruka.

Jord för omplantering
Ekoblandning är det bästa för dessa sticklingar. Används vanlig köpjord bör den blandas ut med lika stor mängd sand.
Dessa små rosplantor bör duschas dagligen så länge de är inomhus, dels för att de ska må bättre och dels för att undvika angrepp av spinn.


Föröka rabattros med sticklingar.

Det är enkelt att sticklingsföröka kruk- och rabattrosor. Vänstra bilden: Sticklingen skärs av strax under ett bladfäste. Mittenbilden: Man kan sticka ner flera sticklingar i samma kruka. Högra bilden: Rotad stickling färdig för utplantering.

FÖRÖKNING AV KRUK- OCH RABATTROSOR

Nils Åkerstedt med rosen 'Fresia'

Nils Åkerstedt med en av de många rosor han sticklingsförökat, den moderna rabattrosen ’Friesia’. De hållbara vädertåliga blommorna har en söt doft. Exemplaret på bilden växer i ren sand och får sin näring från Ekoblandningen.

Det går även bra att sätta sticklingar av krukrosor och av de rosor man odlar ute. Tar man sticklingarna under sommaren då rosplantorna har blad, går man tillväga på samma sätt som med snittrosorna.
Man kan också ta sticklingar av de kvistar som klipps bort av rosor på våren. Då är det inte nödvändigt med plastpåse över sticklingarna i krukan under förutsättning att de duschas några gånger dagligen.

SKÖTSEL
När en rosstickling, oavsett om den kommer från en snittros eller en rabattros, har börjat växa efter att den planterats in i kruka bör den stå ljust och i 15–20 graders värme. Då kommer det blomknoppar rätt snart. I bästa fall kan de blomma 5–6 veckor efter det att sticklingen sattes.

Beskärning
För att få en kraftig rosplanta bör man klippa ner den genast efter att den första blomman vissnat. Den ska då klippas så att det endast blir cirka 10 cm kvar ovanför krukan.
De rossticklingar som sätts under juli och senare, ska inte klippas ner förrän till kommande vår.

Rossticklingar i kruka.

Rossticklingarna sätts i en kruka med några cm jord i botten och resten sand. De nya rötterna är sköra så var försiktig vid omplantering.

Placering sommartid
Har man tillgång till växthus kan rosorna stå där efter nerklippningen till dess det blir sommar. Har man inte växthus är det bra om de får stå antingen i riktigt ljusa fönster, ute på en balkong eller annan varm plats utomhus under dagarna. De trivs inte så bra inomhus under längre tid än ett par månader, såvida de inte får stå i riktigt ljusa fönster och det inte är varmare än 20 grader. En dusch 2–3 gånger dagligen ökar både blomning och livslängd.

Gödsling
Efter en dryg månad från nerklippningen börjar de blomma på nytt om de duschas och får bra med näring. Gödsla dem med nässelvatten en gång i veckan om de inte är planterade i Ekoblandning. Ett annat sätt att tillföra näring är att lägga ett par centimeter tjockt lager av lagrat gräsklipp ovanpå jorden eller sanden i krukan. Ta först bort 2–3 cm av översta jordlagret och lägg på gräsklipp och därefter ett tunt lager jord eller sand ovanpå gräsklippet.

Utplantering
När risken för frost är över är det dags att sätta ut de rosor som sticklingsförökats tidigt på året i en rabatt eller annan lämplig plats där de kan stå och blomma och växa under sommaren. De som sticklingsförökas under sommaren bör stå i krukor i cirka två månader innan de sätts ut.

Utplantering i sand ger ökad tillväxt och blomning
Det är en stor fördel för rosplantornas tillväxt och blomning under sommaren om de sätts i ren sand istället för i jord. Ta av krukorna och sätt ner plantorna så att de kommer något djupare än tidigare och lägg därefter 10 cm gräsklipp över sanden mellan plantorna. Efter en månad läggs ett nytt lika tjockt lager gräsklipp. Någon annan näring behövs inte. Vattna och duscha hela sommaren så trivs rosplantorna bra.

Beskär grenar efter blomning
Efter det en gren blommat klart klipps den av så det bara blir två blad kvar på den del som växt efter förra nerklippningen. Så fortsätter man så länge plantan växer.

ÖVERVINTRA ROSOR I KÄLLARE
Även om de sticklingsförökade rosorna som varit planterade i rabatter ute under sommaren fortfarande kanske är gröna och i full blom är det dags att planera för deras övervintring.

Ta inte upp rosorna för tidigt
Oavsett om de ska övervintra i källare eller nergrävda i marken bör de få stå kvar på växtplatsen ända till dess det har varit riktig frost åtskilliga nätter. Vissa höstar kan det dröja innan den frosten kommer. Tar man upp dem för tidigt innan de avmognat, en process som påskyndas av frosten, finns det risk för att rosplantorna ruttnar på vinterförvaringsplatsen. När bladen börjar gulna och falla är det dags att ta upp sticklingsrosorna.

Senhöst – minska på vattningen
Om möjligt ser man till att det inte kommer för mycket vatten till plantorna på senhösten, utan att de får något torrare om rötterna. Men är det soligt och varmt får de inte torka helt.

Rosor i sand klarar vintern bättre
Vissa sorter kan faktiskt klara vintrarna ute riktigt bra om de är planterade i sand. Så har jag gjort med sorten ’Egeskov’, (’Lill Lindfors’) vars sticklingsförökade plantor klarat flera vintrar ute trots att det varit cirka 30 minusgrader. Men har man sticklingar av snittrosor bör man absolut ta upp dem för vinterförvaring på ett säkrare ställe. Vill man ta in någon rosstickling då och då under vintern och våren bör de förvaras i källare så att det går lätt att komma åt dem.

Förvaring av flera plantor
Har man flera rosplantor är det enklast att skaka bort jorden från rötterna och sedan sätta många plantor tillsammans i en större hink, kruka eller låda och fylla sand mellan plantorna och vattna.

Toppning
Veka skott som inte tappat bladen och som är saftigt gröna bör toppas så att den mjukaste delen avlägsnas.
Även äldre rosplantor som kan ha svårt att klara vintrarna ute bör behandlas på samma sätt när de ställs in i källaren eller annat svalt utrymme.

Källartemperatur
Temperaturen i källaren kan variera mellan -5°C och +8°C, men den bör vara någorlunda konstant och får inte ändras många gånger från plus- till minusgrader.

Vintervattning
Beroende på hur varm och torr källaren är bör dessa rosor vattnas emellanåt under vintermånaderna. Står de i sand i ett kärl med hål i botten är det ingen risk för att de tar skada även om de vattnas lite väl mycket. Har man däremot satt dem i torvmullsblandad jord måste man vara mycket försiktig så att inte rötterna kvävs.

ÖVERVINTRA ROSOR NERGRÄVDA I JORD

Vinterförvaring av rosor i grop.

Rosorna klarar vintern fint i en grop, bara den täcks väl.

Vet man att källaren är för varm vintertid är det säkrare att gräva ner rosorna ute på en plats där eventuell snö får ligga kvar och det inte finns risk för att regnvatten på hösten och smältvatten på våren samlas.

Gör så här:
1. Gräv en grop cirka 50 cm djup och så vid att plantorna kan ligga vågrätt och det ändå är minst 10 cm mellan grenarna eller rötterna och omgivande mark.
2. Lägg ett 10–15 cm tjockt lager sand i botten.
3. Lägg ner rosorna sedan kvarvarande blad och veka skott klippts bort. Ta även bort krukorna från de plantor som växt i krukor under sommaren.
4. Det bör vara 15–20 cm från de rosor som ligger överst upp till markytan.
5. Fyll upp med sand så att den ligger cirka 10 cm högre än omgivande mark.
6. Jämna till sandytan så att den blir riktigt plan och lägg sedan 5–10 cm tjocka markskivor eller frigolitskivor över hela sandytan.
7. Både markskivan och sanden bör gå cirka 50 cm utanför gropen, framför allt där det oftast är lite snö vintertid.