Den biologiska trädgården, del 2 Tips och råd till dig som tänker skaffa växthus

Trädgård med växthus.

Tips och råd till dig som tänker skaffa växthus

Kapitel ur ”Den biologiska trädgården, Del 2, 1986
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

För oss som bor i Norden med några få månader med sommartemperatur är växthuset ett förnämligt alternativ om man på ett litet område vill förlänga sommaren med 2–4 månader. För den som är intresserad av växter ger tillgången till ett växthus oanade möjligheter att experimentera med olika mer eller mindre svårodlade växtarter.

Nästintill obegränsade möjligheter
Förutom gurka och tomater, som är de vanligaste växtarterna som odlas i växthus, går det även fint att odla tidiga grönsaker som sallat och rädisor. Man kan odla störbönor och majs om man bor i de trakter där dessa växter inte kan odlas ute. Man kan odla snittblommor som rosor, nejlikor och krysantemum. Man kan odla krukväxter och man kan ta in astrar, gladiolus och andra senblommande växter på hösten och på så sätt förlänga tillgången på snittblommor. Ja, det finns knappast några gränser för vad man kan odla i ett växthus om man har intresse, energi och tid.


OLIKA VÄXTHUSMODELLER OCH MATERIAL

Litet växthus.

Det kan vara lockande att köpa ett litet billigt växthus men om man har möjlighet så är det alltid bättre att att köpa en storlek större än man tänkt sig.

Det första valet som man står inför när man ska skaffa växthus är om man ska bygga växthuset själv eller köpa ett fabrikstillverkat. Många tror att om växthuset ska se snyggt ut, så måste man köpa det, och det är väl inte någon tvekan om att ett växthus bör vara snyggt att se på, förutom att det ska vara praktiskt att odla i.

Ett vackert växthus förhöjer odlarglädjen
Visst förekommer det att hembyggda växthus ser fula ut, men det finns inte någon som helst anledning att göra ett växthus av fönster i olika modeller och färger, bitvis ihop lappat med plastfolie. Det går lika lätt att göra det riktigt snyggt.

FÖRDELAR MED ATT BYGGA VÄXTHUSET SJÄLV:
– Det blir nästan alltid billigare än ett fabrikstillverkat.
– Man kan anpassa storleken efter de växter man tänker odla.
– Man kan bygga det så att det går lätt att utöka om det så önskas.
– Man kan bygga det så att det är delat i två eller tre avdelningar, vilket är praktiskt på våren om man vill värma – upp bara en del av växthuset.
– Man kan ta vara på glas och gamla fönster som annars skulle hamna bland soporna.

NACKDELAR MED ATT BYGGA VÄXTHUSET SJÄLV:
– Man måste vara lite “händig”.
– Det tar tid att bygga.
– Ett hembyggt växthus kräver i regel lite mera underhåll än ett köpt växthus.
– En trästomme kräver mer underhåll än en metallstomme.

FÖRDELAR MED FABRIKSTILLVERKADE VÄXTHUS:
– De är snygga.
– Det är enkelt och går fort att sätta upp dem.
– Väljer man en metallstomme, så kräver den lite underhåll jämfört med en i trä.

NACKDELAR MED FABRIKSTILLVERKADE VÄXTHUS:
– Högt pris.
– Begränsade antal modeller att välja mellan.
– De flesta modeller har för små och för få luftluckor.

Välj större växthus än du tänkt dig
Det vanligaste felet när man skaffar växhus är att man väljer ett alldeles för litet växthus. De största nackdelarna med ett litet växthus är att det fort blir alldeles för varmt och svårt att lufta. Vill man odla storvuxna plantor som t ex tomater och gurka behövs rejäl yta om man vill ha fler plantor än några få enstaka. Och har man väl börjat odla i växthus, så brukar det ge mersmak! Vill man dessutom ha en sittplats, så behöver ytan ökas ytterligare.

Max 15 kvm utan bygglov
Ett fristående växthus på 15 kvm räknas som friggebod och kräver inget bygglov.

El och vatten
Det går åt mycket vatten i ett växthus. Har man möjlighet att dra in vatten spar man mycket arbete och man kan även satsa på automatisk bevattning. El behövs om vill man ha möjlighet att värma upp växthuset under kalla perioder.


GLAS ELLER PLAST?

Om växthuset ska vara av plastskivor, plastfolie eller glas har både med utseendet och livslängden att göra. Ett glasväxthus är både hållbart och snyggt men det måste stå på ett stadigt underlag. Plastskivor med luftkanaler (kanalplast) kan ge också växthuset ett snyggt utseende och är det bästa om växthuset ska värmas upp under långa perioder.

GLAS
Glas är det bästa materialet att använda till växthus om man bortser från de allra dyraste plastskivorna som används i växthus för yrkesodlare.

Fördelar med glas
– Glaset släpper igenom ljuset bättre än plast och glaset blir inte mörkare med åren som alla sorter av plast blir.
– I ett glasväxthus får man det absolut bästa växtresultatet om man jämför mellan de olika materialen som kan användas i tak och väggar.
– I prishänseende är glas visserligen rätt dyrt i anskaffning men på lång sikt blir det billigare än andra material.

Nackdelar med glas
– Glas går lätt sönder om olyckan är framme.
– Glas går lätt sönder om växthuset rör sig vintertid på grund av tjäle i jorden.
– Det krävs kraftigare stomme och spröjsar i växthuset än vad som behövs om man använder plast.

PLAST

Korrugerad plast i växthus.

Korrugerad plast mörknar med tiden och blir snabbt smutsig, så den passar inte speciellt bra till växthus.

Av plastskivor som kan användas till växthus kommer det ständigt nya typer och fabrikat. Det finns plana, korrugerade skivor samt skivor av kanalplast att välja mellan. Vilka som är lämpligast att använda till växthus råder det delade meningar om. Båda typerna går dock bra att använda, men ska man använda växthuset tidigt på våren när det måste värmas upp, bör man nog undvika korrugerade skivor eftersom de har en betydligt större yta per kvadratmeter som värmen kan stråla ut igenom, än vad plana skivor har.

Fördelar med plastskivor
– Det är lätt att bygga en stomme till växthuset, eftersom plastskivorna är mycket lätta och enkla att spika fast.
– Det behövs inte specialtillverkade spröjsar för skivorna och de tar inte skada om växthuset rör sig lite grann i samband med tjällossning.
– Kanalplast isolerar bäst av alla nämnda material.

Nackdelar med plastskivor och kanalplast
– De flesta plastskivorna mörknar efter några år så att de släpper igenom allt mindre ljus.
– Plastskivor och kanalplast åldras. Hållbarheten varierar mellan olika fabrikat.

PLASTFOLIE
Fördelar med plastfolie
– Lätt att hantera.
– Plastfolie till väggar och tak är billigt att köpa, men eftersom folien oftast måste bytas med 2–3 års mellanrum blir kostnaden betydligt högre om man beräknar 10–15 års användning av huset.
– Växthusets stomme kan göras mycket enkelt med t ex kantställda bräder som spröjsar på vilka folien fästs.
– Det är lätt att laga eventuella hål, som det för övrigt lätt kan bli i folien.

Nackdelar med plastfolie
– Kort hållbarhet.
– Folien släpper igenom ljuset mycket bra första sommaren, men redan andra sommaren den används minskar ljusinsläppet.
– Tyvärr släpper plastfolien igenom värme mycket snabbt. Ska man värma upp växthuset under vårmånaderna bör man fästa ett lager med plastfolie även på insidan av växthuset så att det bildas en luftkudde mellan inner- och ytterfolien. Även när man har glas eller plastskivor i växthuset är det en stor fördel, men inte nödvändigt, med en invändig isolering med plastfolie.
– Utseendemässigt är det mindre lyckat med plastfolie i växthusets väggar och tak eftersom plasten är svår att sträcka så att den inte fladdrar. Oavsett hur väl spänd den är fladdrar den när det är varmt, eftersom den utvidgas vid värme.


VÄXTHUSBYGGE MED KOMBINERAT BEGAGNADE FÖNSTER, PLASTSKIVOR OCH GLAS

Vanliga fönsterstorlekar
Det finns ofta tillfällen då man kan köpa eller till och med få fönster från rivningshus eller vid byte av fönster i hyreshus, kontorsbyggnader och liknande. Storleken på fönster kan givetvis variera mycket, men fönsterstorlekar på 100 x 100 cm till 120 x 160 cm är rätt vanliga och ofta är det fönsterbågar med dubbla glas.

Plast till tak
Genom att använda sådana fönster till gavlar och sedan använda plastskivor till tak och de delar av gavlarna som fönstren inte täcker, kan man bygga ett både snyggt, billigt och bra växthus.

Dubbla fönster
Dubbla fönster med stora rutor bör man inte använda till växthustaket, eftersom det är stor risk att rutorna spräcks av sin egen tyngd när de placeras liggande. Blir det snö på dem är risken för att de går sönder ännu större. Tar man däremot bort ena rutan så att det blir enkelt glas och placerar en kantställd bräda som stöd mitt under varje ruta, är det inte några problem med att använda begagnade fönster även till tak på växthuset.


Bred gång i växthus.

En bred gång underlättar när man odlar storvuxna växter som t ex tomater och gurka.

VÄXTHUSETS FORM OCH DISPONERING

Rekommenderad taklutning.

Vid för hög taklutning blir värmeförlusten stor vid uppvärmning av växthuset. För låg taklutning ökar risken för att snön trycker sönder taket. En bra taklutning ligger mellan 30 och 40°.

Växthuset bör byggas i den bredd och höjd som är mest praktisk för att det ska kunna utnyttjas på bästa sätt, men ändå se snyggt ut.

Takets lutning
Både utseendemässigt och ur praktisk synpunkt bör taket ha en lutning mellan 30 och 40 grader. För platt tak ser inte snyggt ut och kan dessutom lättare förstöras av snön. För stor lutning på taket ser heller inte snyggt ut och dessutom blir det ett stort luftutrymme som inte kan utnyttjas. Ska dessutom växthuset värmas upp, blir det stor värmeförlust från en onödigt hög takhöjd.

PRAKTISKA MÅTT
Växthusets bredd: Bredden bör anpassas så att man kan ha en gång i mitten på 60–80 cm och en bädd på varje sida på 60–100 cm.

Bäddar: En bädd bör inte vara bredare än 100 cm, såvida det inte är en gång på varje sida om bädden. Då kan bädden göras 160–200 cm bred.

Gångar: Gångar bör vara så pass breda att man kan ta in en kärra med gödsel eller jord. Är gångarna för smala är det svårt att gå i växthuset på eftersommaren när tomatplantor och andra växter fyller huset. Även skötseln av växterna blir betydligt svårare om gången är för smal.

Gångarnas placering: Har man en gång i mitten och bäddar på sidorna bör gången vara 60–80 cm bred. Genom att göra gångar på sidorna och en bädd i mitten, kan växthusets nockhöjd bättre utnyttjas om man t ex vill odla högvuxna växter som majs eller störbönor där. Har växthuset väggar som är 170 cm eller högre kan man lägga gången intill väggen. På ena sidan av växthuset kan då gångbredden räcka till om den är 50 cm.

Rekommenderad vägghöjd: Ett växthus med sidoväggar som är 150–200 cm höga är ljust och lättskött. Har det däremot en vägghöjd på 120 cm eller lägre är det svårt att arbeta i det, och det blir sämre ljusinsläpp med sämre odlingsresultat som följd.

Växthusets dörr – mått och placering
Dörren bör göras så bred att det går lätt att komma in med en skottkärra. Dörren ska vara så pass hög att man kan gå in rak. Är det problem att göra dörren tillräckligt hög kan man antingen placera dörrkarmen utanför gaveln, eller också gräver man ner gången i växthuset 10-15 cm. Dörren bör placeras på växthusets norra sida, så att man kan använda den södra gaveln för odling.


Ventilationsluckor.

Ett växthus måste ha någon typ av ventilationsanordning så att temperaturen i växthuset inte blir för hög soliga sommardagar.

VÄXTHUSETS LUFTNINGSANORDNING

Luftningsluckor ett måste
För att växthusets temperatur ska kunna regleras bör det finnas en bra luftningsanordning. Det är inte tillräckligt att dörren i växthuset står öppen när det ska luftas, utan det måste finnas luckor i taket som är lätta att öppna och som kan låsas i minst 3–4 olika lägen.

Flera små bättre en ett fåtal stora
Luftningsluckornas gemensamma yta bör vara cirka 20 % av takets totala yta och det är bättre med flera små luftluckor än ett par stora luckor.

Placering
Luftningsluckorna bör helst sitta i nocken på växthuset och de bör helst vara av material som släpper igenom ljuset.

Luftningsluckornas öppningsanordning
Öppningsanordningen för luckorna kan variera från det enklaste sättet, där man ställer en kloss i öppningen, till en automatisk luftningsanordning som kan ställas in på önskad öppningstemperatur.


PLACERING OCH LÄGE

Var huset ska placeras på tomten kan ibland vara svårt att avgöra. Dels får det inte vara i vägen för snöröjningen vintertid, dels bör det inte vara alltför iögonfallande ur estetisk synpunkt, dels bör det få mesta möjliga ljus.

Soligt nord-sydligt läge bäst
Det är fördelaktigast ur odlingssynpunkt att placera huset med gavlarna i norr och söder. Det bör inte vara någonting som skuggar mot ljuset, inte ens på norrsidan av växthuset. På högsommaren är det en fördel att växthuset skuggas av några lövträd mitt på dagen. På våren när det behövs mycket ljus har träden inga blad som skuggar och på senhösten när växthuset behöver allt ljus igen tappar träden bladen.

Om man inte har sol hela dagen
På en liten tomt finns det ofta inte så många platser att välja mellan, men kan växthuset placeras på en plats där det får morgon- och kvällssol, blir växthuset fort varmt på morgonen och behåller värmen långt fram på natten.

Morgonsol att föredra
Måste man välja mellan morgon- och kvällssol är morgonsol att föredra, eftersom det är den som startar dagens växtprocess. Middagssol är däremot inte så viktigt för växthuset. Det är endast tidigt på våren som den är värdefull.

Dörrens läge
Dörren bör helst vara i norr så att södra gaveln, som är ljusast, kan användas för odling av gurka, luktärtor m m. Placeras växthuset med ena långsidan mot söder blir ljusinsläppet ensidigt och det blir svårare att reglera temperaturen under soliga dagar.


MARKARBETEN

Plant, stenfritt och väldränerat
Det har inte någon betydelse hur jordens kvalitet är på platsen där växthuset ska placeras. På en så begränsad yta går det lätt att förbättra jorden om det behövs. Det är däremot viktigt att jorden planas ut och eventuella stenar som kan vara i vägen tas bort. Dränering runt platsen görs om det är en fuktig plats.

Sand minskar risken för tjälskador
Är det lerjord bör man lägga grov sand i ett 30–40 cm djupt lager under syllen för att minska risken för tjälskador på växthuset. Är det jord som lyfter mycket på vintern, bör man dessutom isolera med markskivor under och på sidorna om syllen.

Ojämn mark
Växthuset kan mycket väl ställas på mark som är ojämn om man bara fyller upp med sand tills det blir en plan, vågrätt yta.

Sluttande mark
Går det av någon anledning inte att åstadkomma en vågrätt plan yta där växthuset ska stå, bör man hellre höja upp syllen i ena änden än att bygga växthuset så att det följer marklinjen. Ur praktisk synpunkt spelar det ingen roll, men ur estetisk synpunkt är det mycket snyggare med ett växthus som står vågrätt.

Tegel under syllen
Syllen kan antingen ställas på kant eller placeras liggande. Ställs den på kant bör tegelstenar läggas under den med cirka en meters mellanrum, så att syllen inte sjunker ner i jorden. Fördelen med att ställa syllen på kant är att väggarna blir något högre.


VÄXTHUS PLACERAT PÅ SANDBÄDD

Fördelar med att ställa växthuset på sandbädd
Det är inte någon nackdel att ställa växthuset på en meters sandfyllnad eller mera, men det bör inte vara för grov eller för fin sand. Sanden som ska användas ska vara natursand. En kornstorlek mellan 0–6 mm med cirka 80% mellan 0–4 mm, och 20% mellan 4–6 mm är en bra blandning, men det går även bra med blandningar av natursand som kallas för  te x sättsand 0-8 mm och betonggrus 0–8.

Fördel med sand utanför växthusets väggar
Det är bra om sandbädden går cirka 50 cm utanför växthusets väggar. På växthusets östersida blir det då en utmärkt plats att odla på.

Fördel med upphöjd grund
Det är alltid en fördel ur värmesynpunkt om växthuset och odlingsbädden ligger högre än den omgivande marken. Odlings­bädden värms då upp mycket tidigare på våren. Måste man gräva bort jord för att få en tillräckligt djup sandbädd bör det finnas dränering från den lägsta punkten om jorden är mycket kompakt och våt.

Sanden ska ha kontakt med jorden
Man ska inte lägga något isolerande material mellan sanden och underliggande jordlager, utan sanden ska ha direkt kontakt med jorden. Att lägga lecakulor, bark, flis, singel eller något annat av det som ibland rekommenderas som underlag för odlingsbädden är enbart till nackdel för odlingsresultatet, i varje fall när man tillämpar odlingsmetoden att gödsla med gräsklipp eller grönmassa. När sanden får kontakt med underliggande jordlager leds markfukten upp genom sanden så att bevattningbehovet blir mindre för en sandbädd än en jordbädd.

Sand värms upp snabbare än jord
Med en sandbädd i växthuset finns det inte heller någon anledning att lägga ner värmeslingor i sanden eftersom att sanden värms upp snabbt på våren och håller högre temperatur under sommaren än vad en jordbädd håller.
Här kan du läsa Nils Åkerstedts bok “Boken om marktäckning – och om odling i sand”. Boken är gratis för alla att läsa.