Den nya biologiska trädgården, del 1 Trädgårds- och hushållskompost

Komposthög.

Om man täckodlar brukar man inte behöva någon kompost men om man t ex vill göra egen så- och planteringsjord är komposten guld värd.

Trädgårds- och hushållskompost

Kapitel ur ”Den ”nya” biologiska trädgården, Del 1, 1999
Författare: Nils Åkerstedt
Redigering webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

För den som odlar biologiskt är inte komposten någon central del av odlandet, eftersom det mesta av det normala innehållet i en kompost går åt till att marktäcka eller ytkompostera med.


TRÄDGÅRDSKOMPOST

Komposten kan ändå vara nödvändig för att ta till vara sådant organiskt material som man inte kan eller bör lägga direkt på jorden mellan rotfrukter och andra odlade växter. En trädgårdskompost kan naturligtvis läggas på många olika sätt och ändå ge ett bra resultat, men tyvärr ser man ofta att vad som odlaren kallar en kompost, det är enbart en hög av diverse avfall. I den högen går omvandlingen långsamt och i många fall med stora näringsförluster.

Blandning att varva med
Förutom det som utgör huvuddelen av komposten, det organiska materialet som ofta kallas avfall, men som i verkligheten inte är något avfall utan en värdefull råvara, bör man vid kompostplatsen ha följande att komplettera det organiska materialet med: en blandning av sand, grov spån samt torkad hönsgödsel eller gräsklipp. Denna blandning förvaras lämpligt i en hink med lock så att blandningen hålls torr. Dessutom bör man ha lite trädgårdsjord eller gammal kompost.

Kompostbehållare bra för liten tomt
För den som har en liten tomt utan någon undanskymd plats att lägga komposten på, är en kompostbehållare bra att använda, men då ska den vara så konstruerad att luften kommer in i den både från botten och från sidorna.

Kompost av träramar
Man kan även använda träramar som man lämpligen tillverkar så att de även kan användas till bänkar för plantuppdragning. Man gör då träramarna så att man kan stapla dem ovanpå varandra efterhand som komposten växer. Som lock använder man antingen bräder med springor mellan, så att regnet rinner ner, eller finmaskigt kycklingnät. Det senare blir både lättare att lufta och släpper igenom regn, ljus och värme.

Placering
Man bör inte placera komposten i djup skugga. Halvskugga och lä för kalla vindar är den idealiska kompostplatsen. Om man sköter en kompost väl är den både snygg och luktfri.

GÖR EN TRÄDGÅRDSKOMPOST SÅ HÄR:
1. I botten av komposten lägger man grovt material, t ex sönderhuggna kvistar av bärbuskar, fruktträdsgrenar och liknande som man får vid höst- eller vårgallring.

2. Ovanpå kvistarna lägger man ett 10 cm tjockt lager av organiskt material som blast, löv, gräsklipp m m (huvudparten av innehållet i den färdiga komposten ska bestå av löv, blast, nässlor och andra örter).

3. Därefter strör man några nävar gödsel, spån, sand och ett par skovlar med jord.

4. Upprepa punkt 2 och 3 tills komposten fått en höjd av ca 80 cm. Därefter ökar man på komposten på längden.

5. Ovanpå den färdiga delen av komposten lägger man gräs eller halm om man har en kompost utan ramar, vilket man mycket väl kan ha om man bor så till att inte någon granne kan tänkas ha anledning att klaga över komposten.
När man har ramar omkring komposten och kommit upp i tillräcklig höjd, lyfter man bort ramarna och börjar på nytt ställe. Den gamla komposten täcker man med gräs.

Vattning
Man bör ta för vana att vattna komposten några gånger under sommaren. Blir den för torr stannar nedbrytningen av det organiska materialet av helt.

Användning första hösten
Man kan redan första hösten ta vara på det material i komposten som är tillräckligt förmultnat, men då ska man i början av augusti starta en ny kompost och täcka den gamla. Hur snabbt innehållet i komposten förmultnar hänger delvis ihop med hur långt norrut man bor, men även hur varm sommaren är, om man har lagt i tillräckligt med jord och gödsel, samt om man skött den så att komposten varken varit för torr eller för våt.

Skötsel av föregående års kompost
Det är en fördel om man på våren gräver om föregående års kompost och lägger upp den på nytt så att den blir ca 80 cm hög och formad så att den har en fördjupning i mitten för att tillvarata regnvatten. Därefter täcker man den på nytt med gräs eller halm för att bevara fukten och för att inte ogräs ska växa och fröa av sig i kompostjorden.

Praktiskt med två komposter
Ett bra sätt är att alltid ha två komposter på gång, årets och fjolårets. På hösten andra året ”skördar” man komposten genom att ta bort täckmaterialet och sedan sålla innehållet i komposten genom ett såll med 1–1,5 cm stora maskor. Den finsållade kompostjorden använder man till blom- och plantuppdragningsjord, toppdressing av gräsmattor eller som yttäckning av perennrabatter. Det grövre materialet lägger man på trädgårdslandet eller i komposten på nytt för fortsatt förmultning.


SNABBKOMPOSTERING

Gör bästa blomjorden själv
Av sand och grönmassa kan man på två månader få den förnämsta blandning av blomjord som kan användas till alla krukväxter (se kapitlet Jord for krukväxter och Plantuppdragning) eller till förbättring och gödsling av jorden i rabatter och trädgårdsland.

Sand och färskt gräsklipp
Komposteringen går till så att färskt gräsklipp eller malda växter som bör vara saftigt gröna, läggs i ett 10–15 cm tjockt lager på marken, varefter det täcks med natursand (t ex sättsand, gjutgrus 0-8 mm), volymmässigt ungefär lika mycket av varje. Sand och grönmassa varvas på detta sätt tills högen blivit tillräckligt stor. Den minskar ca 30 procent under de två månader som är den kortaste tid komposten kan ligga innan den används, men den kan gärna ligga i 6–8 månader. Ska den lagrade grönmassan användas som gödsel kan det mesta av sanden sållas bort.

Lagra gräsklipp
Man kan även lägga färskt gräsklipp i ogenomskinliga plastsäckar, trycka ur luften och knyta till. Låt säckarna stå ute i soligt läge. Efter tidigast två månader kan innehållet användas för tillverkning av blomjord eller användas som naturgödsel. Gräsklippet kan lagras utomhus i upp till ett år. Innehållet måste luftas ur i några dygn om det ska läggas in växthus. Ska det däremot läggas ovanpå jorden i rabatter och trädgårdsland behöver det inte luftas först. Lagrat gräsklipp är lika näringsrikt som naturgödsel.

Läs mer om att lagra gräsklipp här


HUSHÅLLSKOMPOST

Matavfall innehåller mängder med näring. Kontakta din kommun för att få reda på vad som gäller för kompostering av matavfall.

Det är nu tillåtet och önskvärt att vi komposterar allt hushållsavfall som är av organiskt ursprung, men ett villkor för att man ska få göra detta är att man har en kompostbehållare som inte släpper in gnagare, skator eller andra stora djur. Det bör finnas ett finmaskigt nät eller galler i botten av behållaren och lufthål upptill i locket eller intill locket så att luften kan strömma igenom behållaren.

Oisolerad behållare bättre
I många kommuner har man tidigare ställt som krav att det ska vara en isolerad behållare för kompostering av fiskrens, köttrester m m, men detta krav har man nu frångått alltmer. Det är glädjande eftersom en isolerad behållare fungerar sämre än en oisolerad med bra luftgenomströmning under sommaren. Vintertid fryser även en isolerad behållare, såvida den inte står mycket skyddat till.

Kompostering kräver syre
För att komposteringsprocessen ska fungera på ett bra sätt krävs det syre kan komma in i behållaren, och att den koldioxid som bildas kan strömma ut ur behållaren upptill. En kompostbehållare kan ju inte både vara väl isolerad mot kylan och samtidigt öppen så att syret kan komma in i tillräcklig mängd åt de levande varelser som ska omvandla äggkartonger, kaffesump, fiskrens, bananskal m m till fin kompostjord.

Luftig botten med kvistar
För att syretransporten ska fungera bra måste kompostbehållaren ställas på en 10–15 cm tjock bädd av kvistar, som bör ligga på jord så att maskar så småningom kan krypa upp i behållaren.

Blanda med strö
Innan det som ska komposteras läggs i behållaren ska det blandas med strömaterial som kan bestå av grov sand, flis, grov sågspån, jord och gräsklipp eller lite naturgödsel. Till en 10-liters hink med hushållsavfall bör det blandas en näve sand, en näve spån eller flis, en näve jord och en näve gräsklipp eller naturgödsel.

Luktfri kompost med rätt blandning
Blandas detta strömaterial och förvaras i en hink intill komposten är det enkelt att blanda in det i avfallet varje gång man tömmer komposthinken. Blandar man hushållsavfall med strömaterial på det här sättet kommer syre att strömma igenom innehållet i komposten hela tiden ända tills behållaren är full, och man slipper besvär med lukt och besvärande flugor.

Mer strö på sommaren
Under högsommaren kan det finnas anledning att öka mängden strömaterial så att det kommer in rikligare med syre i behållaren, eftersom processen då är snabbare och mera syrekrävande.