TRÄDGÅRD biokol

Ladda och dosera biokol
Förvandla aska till trädgårdskalk
Grilla mat och gör biokol samtidigt

Biokol binder fukt och näringsämnen men bryts ned långsamt. Därför är det perfekt att använda i trädgårdsjorden. Foto: Oregon Department of Forestry/flickr/CC BY 2.0

Laddat kol perfekt gödsel

Text: Håkan Wallander, professor i markbiologi

– Gör som de gamla indianerna och du blir en klimatpositiv odlare.
Det säger Håkan Wallander, forskare vid Lunds universitet, som inspirerats av Amazonas medeltida invånare och deras teknik att utnyttja kolets unika förmåga att lagra näring i jorden.

Växterna binder koldioxid från atmosfären via fotosyntesen och tar upp vatten och mineralnäring från jorden. Av detta bygger de upp sin biomassa som till hälften består av kol.
När växterna dör bryts de ner och koldioxiden går tillbaka till atmosfären via mikroorganismernas andning. Detta innebär att växterna tillfälligt lagrar kol men så fort de dör och bryts ner, går kolet tillbaka till atmosfären i form av koldioxid. Illustration: Lotta Flodén

En trädgård är klimatneutral. Lika mycket koldioxid som binds via fotosyntesen i växterna när de lever, går tillbaka till atmosfären via mikroorganismernas andning när växterna dött och förmultnat.
Hade man använt konstgödsel skulle trädgården bli klimatnegativ, för det går åt mycket fossil energi till att binda luftkvävet till konstgödsel.
Men hur blir man klimatpositiv, det vill säga, hur gör man för att få trädgården att binda mer koldioxid än vad som går tillbaka till atmosfären via andningen?

Terra preta – den svarta jorden
En tanke väcktes när jag befann mig djupt inne i regnskogen i östra Ecuador. Det var här jag fick höra talas om Terra preta, den svarta jorden.
Amazonas var befolkat av flera miljoner indianer ända in på 1500-talet då de första kolonisatörerna anlände till Sydamerika. Spanjoren Fran­cisco de Orellana rapporterade om utbredda städer och välutvecklade jordbruk längs Amazonfloden när han färdades här vid denna tid.
Indianerna drabbades dock av västerlänningarnas sjukdomar och bara en bråkdel överlevde. Deras samhällen förföll och övergavs. Men de lämnade kvar en svart jord som är bland de mest produktiva vi känner till i dag.

Terra preta jämfört med jord utan biokol.

Jorden i Amazonas djungler är normalt ljus och närings­fattig men där Amzonas indianer haft sina boplatser är jorden fortfarande näringsrik och fylld med biokol fastän indianerna lämnade Amazonas för hundratals år sedan. Foto: Bruno Glaser

Anpassat svedjebruk gav bördig jord
Indianerna bedrev jordbruk som förmodligen var en modifierad form av svedjebruk, där man var noga med att inte elda upp all biomassa, utan i stället täcktes brandhärden med jord och löv för att begränsa syretillförseln.
Resultatet blev att träkol, eller biokol som är ett mer generellt begrepp på förkolnad biomassa, ansamlades i marken. Principen är densamma som för Bergslagens kolmilor där man täckte uppstaplat virke med jord och torv när man producerade träkol. Det behövdes för järnframställningen som bedrivits i vårt land sedan medeltiden.
Men hur kom det sig att den svarta jorden i Amazonas blev så näringsrik?

Tennisbana mot pingisbord
Det är välkänt hos oss trädgårdsodlare att leriga och mullrika jordar är näringsrika, medan sandjordar innehåller lite näring. Både lerpartiklar och mullämnen har en stor yta som näringsämnen kan fästa vid, medan det mesta av näringen rinner rakt igenom sanden.
Om man kunde breda ut den totala ytan hos varje partikel i en te­sked lera skulle den täcka en tennisbana, medan ytan hos en tesked sand bara skulle täcka ett pingisbord.
Biokolet har en ännu större aktiv yta än leran. I förstoring liknar det en tvätt­svamp som suger åt sig massor av näringsämnen. I marken bidrar biokolets hålrum till att jorden blir luftig och lucker och kan hålla mer vatten, vilket minskar risken för att lerjordar blir vattensjuka och att sandjordar inte torkar ut så lätt.
Ett exempel på kolets förmåga att binda till sig ämnen är att man ska dricka aktivt kol vid matförgiftning. Kolet är utomordentligt bra på att binda giftämnen som sedan kan försvinna ut ur kroppen den naturliga vägen.

Biokol – ett perfekt näringsförråd
Under de tusentals år som indianerna befolkade områdena längs Amazonfloden, ansamlades matrester som fisk och köttben, men även fekalier och urin, i marken.
Näringsämnen som fosfor, kväve och kalium från dessa material fastnade på bio­kolet och resultaten blev med tiden en näringsrik jord.
Förmodligen tillförde indianerna näring till jorden kontinuerligt genom sitt avfall och kunde därmed odla jorden fortlöpande utan att tillväxten minskade.

I regnskogen finns ingen näringsrik jord
Vanlig regnskogsjord har ingen näringshållande förmåga. Nästan all näring finns bunden i växtligheten. När löv och kvistar faller till marken bryts de ner fort och den frigjorda näringen tas upp direkt av växterna. Det är därför det är så förödande att hugga ner regnskogen – när träden tas bort  försvinner det mesta av näringen. Det brukar gå att odla majs under ett par år, men sedan är jorden utarmad och behöver tjugo till trettio år på sig för att återhämta sig.
Men den svarta jorden är annorlunda eftersom näringen som tillförs bevaras i biokolet. Rötterna kan sedan frigöra näring som sitter bunden på kolpartiklarna, precis som de frigör näring som sitter bunden på lerpartiklar eller mullämnen.

Biokol i trädgården
Vad har då dessa regnskogsindianer med våra svenska trädgårdar att göra?
Jo, även vi kan gräva ner kol i vår trädgårdsjord. Biokolet stannar kvar länge i marken och det tar lång tid innan det återgår till atmosfären som koldioxid. Ju mer kol vi gräver ner desto mer klimatpositiva blir vi. Beräkningar visar att kolet i trädstammar som faller till marken i genomsnitt stannar kvar i hundra år innan det återgår i form av koldioxid. Motsvarande siffra för blad är ungefär ett år. Men bio­kolet har speciella kemiska egenskaper som gör att svampar och bakterier har svårt att bryta ner det. Därför stannar det kvar i genomsnitt i 10 000 år.
Att gräva ner biokol är ett sätt att långtidslagra koldioxid i marken.

Mikroskopisk bild av biokol från en tallskog som brunnit för 80 år sedan. Håligheterna är bara någon hundradels millimeter breda men bildar en mycket stor yta som kan binda näring och vatten. Foto: Thomas DeLuca

Ladda kol med näring
Men det är viktigt att man laddar kolet med näring innan man gräver ner det i jorden, annars är det inte säkert att man får de positiva effekterna. Temporärt kan man till och med få en tillväxtminskning eftersom biokolets aktiva yta suger åt sig näring från marken tills det är mättat. Sedan frigörs näringen långsamt i takt med att växtrötterna tar upp det.
I Kenya och Brasilien bedriver man stora projekt med massproducerat biokol som är laddat med gödsel innan det plöjs ner i marken, och tillväxten blir betydligt bättre än i obehandlad jord.

Var ska vi få biokolet ifrån?
Det blir ofta kvar en hel del kol efter sommarens grillkvällar – speciellt om man lagt på locket och stängt ventilerna när maten är färdig. Detta kol kan man utnyttja i odlingarna.
Man krossar det till mindre bitar när det svalnat och sedan blandar man det med näringsrikt material, till exempel kompost, gödsel eller urin, innan man blandar in det i jorden.
Ännu bättre är det om man gör om sin klotgrill till en biokolbrännare. Det enda som behövs är några konservburkar som man förser med hål i botten och fyller med träpellets. Sedan tänder man grillen och lägger på locket. Det tar bara lite längre tid att få maten klar och det gäller att ha rätt balans i luftinflödet för att få kolningen att fungera.

Aska i trädgården
Askan från öppna spisen eller pelletsbrännaren kan också användas i trädgården, även om den inte har samma näringshållande förmåga som biokolet.
Om man behandlar askan på rätt sätt kan den bli ett ypperligt näringstillskott till odlingarna. Men man måste vara försiktig eftersom den är starkt basisk (pH-värde 12–13).
När askan kommer i kontakt med fuktig jord bildas kalciumkarbonat som i princip är detsamma som trädgårds­kalk.
Askan innehåller även andra ämnen som kan komma till nytta i trädgården. Exempelvis kalium som finns i saltform och därför löser sig väldigt fort. Både magnesium och kalcium finns i karbonatform och är mer svårlösligt, men mest svårlösligt är fosforn som kan ta flera år på sig innan den frigör sig från askan. Däremot saknas det kväve i askan.
Jag använder askan främst till kaliumkrävande grödor som tomater och potatis. Tomaterna blir dessutom betydligt godare om de får rikligt med kalium. Jag blandar i ett par nävar aska i varje 20-liters hink och dessutom tillför jag uttjänt svampkompost och benmjöl i jordblandningen. Svamp­komposten innehåller en hel del kväve och benmjölet innehåller främst fosfor.

LADDA OCH DOSERA BIOKOL

Här laddas vanlig ekologisk grillkol med lagrat gräsklipp. Foto: Lotta Flodén

Ladda med näring: Krossa kolet så att det blir cirka 3–15 mm stora bitar. Låt det ligga och dra i urin, koncentrerat nässelvatten eller i annan organisk gödning i några veckor innan du gräver ner det i jorden. Laddat kol är också utmärkt att använda i krukor.
Dosering: Tillsätt 1–5 kg per m2. Effekten av biokolet är beroende av hur bra jorden är från början. Ju sandigare och näringsfattigare jorden är desto större blir effekten av biokolet. Många av de positiva resultaten kommer också efter några år när jordens mikroorganismer (bakterier, svamp-mycel, maskar etcetera) kommit att utnyttja biokolet.
Storlek: För att biokolet både ska vara lätthanterligt och ge snabbt resultat, rekommenderas en storlek på ungefär 3–15 mm. Men på längre sikt är storleken mindre viktig eftersom kolet snart sönderdelas till mindre bitar genom bland annat vattensprängning vid frost.
Källa: Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

FÖRVANDLA ASKA TILL TRÄDGÅRDSKALK

Aska från öppna spisen kan användas trädgården. Foto: Pixabay

Aska har en tendens att ryka om man är oförsiktig och det är definitivt inte hälsosamt att andas in mikroskopiska askpartiklar. För att undvika detta kan askan härdas innan man använder den.
1. Blanda askan med så mycket vatten att den blir genomfuktig, men inte blöt.
2. Låt den fuktiga askan torka. Den kommer att bli hård.
3. Sönderdela och sprid ut den i trädgården.
Genom en kemisk reaktion med vattnet och luften har nu askan omvandlats till kalciumkarbonat.
Karbonatet är betydligt lättare att handskas med och är i princip samma sak som trädgårdskalk. pH-värdet har nu sjunkit från 12–13 till ungefär 8–9. Använder man härdad aska behöver man inte kalka sin jord. Men man får tillföra ungefär dubbelt så mycket aska för att få samma kalkverkan som trädgårdskalk. Eftersom de flesta växter trivs bäst med ett pH-värde på ca 5,5–6,5 så bör man inte kalka om man inte vet att det behövs.
Aska är också ett bra komplement till kväverik gödning. Den innehåller mycket kalium som gynnar blom- och fruktsättning och passar särskilt bra till bland annat tomater och gurka.

Läs mer om biokol:
Stockholm stad om biokol i växtbäddar
Branschföreningen Biokol Sverige
International Biochar Initiative
Biochar Farms
Folke Günther beskriver biokolstillverkning för hemmabruk
Farbror grön berättar hur han gör biokol
Biochar Discussion Lists and Terra Preta Website


Grilla mat och gör biokol samtidigt

Text och foto: Jock Gill

En gammal klotgrill, två konservburkar och lite pellets – det är allt du behöver för att tillverka ditt eget biokol och grilla en bit kyckling.

Gör egen biokol med en klotgrill.

Experimentera dig fram till bästa lösningen för just din biokolgrill. Lufttillförsel, antal och storlek på hålen i burkarna är beroende av vilken typ och storlek på bränsle du använder. När det fungerar ska bränslet brinna utan rök och när elden slocknat ska det bara vara kol kvar i burkarna. Metoden kallas TLUD = Top Lit, Up Draft.
Högra bilden: Mät burkens omkrets. Dividera omkretsen med det antal hål du vill ha. Summan bör vara avståndet mellan hålens centrum. Gör ett litet hål först och gör det sedan större med grövre verktyg. Om du tvekar, börja med små och ett mindre antal hål. Vanligtvis gör man hålen för primärluft mindre (hålen i burkens botten)och hålen för sekundärluft större (hålen i burkens sida). Antal hål, storlek och placering behöver anpassas efter drag, typ, form och storlek på bränslet.

Så gör man biokol av pellets i en vanlig klotgrill.

Vänstra bilden: Den uppfällda burkbotten visar hålen för primärluften. 15–20 hål brukar vara lagom (man måste prova sig fram). Den stående burken visar hålen för sekundärluften. Här är det 10 hål placerade cirka 1/3 ner från burkens överkant.
Högra bilderna: Burkarna är laddade med cirka 1/3 träpellets och placerade på grillkolsgallret. Lägg lite tändpapper med stearin ovanpå pelletsen och tänd på. Pelletsen ska alltid tändas på uppifrån.
Det är bra att ha askupp­samlaren kvar på grillen för att samla upp restprodukter. Notera att det inte finns något som helst grillkol i grillen. Lägg på tekgallret över de brinnande burkarna. Grillens lock måste vara på hela tiden.

Färdig biokol producerad i en vanlig klotgrill.

Perfekt biokolsgrillad kyckling! Saftig och mör med frasigt skinn. Ingen röksmak eller brända partier. Tillagningstiden är cirka 45 minuter. Den högra burken hade 21 hål i botten och brann ut på 40 minuter. Den vänstra burken hade bara 15 hål och den brann i 48 minuter. Träpelletsen har nu omvandlats till biokol. Vid normal förbränning av till exempel grillkol bildas omedelbart koldioxid vilket belastar miljön. Kvar blir aska. Vid tillverkning av biokol bildas ingen koldioxid om syretillförseln är tillräckligt låg. Nedgrävt i jorden binds kolet i pelletsen i tusentals år.

SÅ FÖRVANDLAS BIOMASSA TILL BIOKOL

Burkarna fylls till 1/3 med pellets/biomassa. Hålen på burkens sida (för sekundärluft) placeras 1/3 burkhöjd från toppen. De släpper in syre till den heta biogasen som frigörs genom pyrolys*. Syret förenar sig med gasen som antänds.
Utrymmet mellan bränslet och sidohålen skapar en zon som är fylld med biogas. Biogasen hindrar syre från att nå bränslet. Skulle syre nå pelletsen brinner de upp och det enda som blir kvar är aska – inte kol.

*Pyrolys (torrdestillation) innebär upphettning utan, eller med liten tillgång, till syre. Under pyrolysen avgår flyktiga ämnen från bränslet och stoppar dess kontakt med syre. De flyktiga ämnena fattar sedan eld och processen fortsätter tills alla flyktiga ämnen har avgått.
Primärluft: Sugs in från hålen i botten av burken och tvingar biogasen uppåt.
Sekundärluft: Tas in från sidan av burken. Antänder biogasen.