Trädgård Odla bondbönor

Så odlar du bondbönor
Så bekämpar du bladlöss på bondbönor

Bondbönor.

Bondböna – från basföda till delikatess

Bondbönor är fattigmansmaten som nu gör stor revanch! Kokta färska är de gudomligt goda. Dags att ge plats i grönsakslandet för den anrika, lättodlade, köldtåliga bonbönan!

Text: Anna Åkerman, Gourmetgarage

Bondbönan var den enda bönan som odlades i Europa innan brytbönorna och andra bönsorter gjorde sitt intåg här på 1500-talet. Alltsedan dess har den hamnat mer och mer i skymundan. Men tack vare organisationerna POMs (Programmet för Odlad Mångfald) och Slow Foods arbete för att bevara Europas gamla grönsakssorter har de gamla bondbönorna fått ett nytt liv.
Det har nu till och med blivit trendigt att odla dem och bondbönan har börjat dyka upp på restaurangmenyer. Bondbönan är en robust och god grönsak som pryder alla köksträdgårdar ­– och visste du att du kan så bondbönor på hösten?

Färska bondbönor.

Färska skalade bondbönor färdiga att kokas eller ätas råa. Foto: Anna Åkerman

Bondbönan är ingen böna
Bondbönan är en av de äldsta och mest lättodlade baljväxterna här i Europa och har under lång tid mättat både djur och människor. Bondböna, Vicia faba, är trots namnet, inte en böna utan tillhör vicker­släktet, Vicia, i familjen ärtväxter, Fabaceae. Plantan är ettårig och anses ha sitt ursprung i Mellanöstern och Nordafrika, där den har odlats i tusentals år. Bondbönan brukar även kallas för hästböna och åkerböna. Skillnaden ligger i storleken på bönorna. Hästböna, Vicia faba Equina-Gruppen, och åkerböna, Vicia faba Minuta-gruppen, har mindre bönor än den vanliga bondbönan som vi odlar i trädgården.

Torkade bondbönor.

I tusentals år har den protein- och näringsrika bondbönan mättat människor och djur. Foto: Anna Åkerman

Bondböna på menyn i alla tider
I Europa har bondbönor sedan länge varit en av basingredienserna i det lantliga köket. De användes redan i köken i antikens Grekland och Rom. Författaren Plinius den äldre, som dog vid Vesuvius stora utbrott år 79, beskrev i skriften Naturalis historia den på den tiden populära rätten ”puls fabata”, en bondbönsröra på torkade bondbönor som är mycket lik den traditionella sicilianska rätten ”macco di fave”.
Det är inte bara i Medelhavsländerna som bondbönan har varit en del av kosten. Även i norra Europa har den varit en viktig ingrediens. Den är tålig och klarar till och med några graders frost. I Sverige har bondbönan oftast använts för rejäl och rustik vardagsmat, som bondbönsvälling eller gröt. Min egen värmländska mormor Agnes odlade bondbönor i potatislandet och kokade bondböns­gröt, som hon serverade till stekt och salt fläskkött.
Längre söderut i Europa har bondbönan odlats kommersiellt, men i Sverige och många andra nordliga länder har den mest odlats i privata köksträdgårdar och det är sällan man ser färska bondbönor på svenska grönsaksmarknader, till skillnad från exempelvis Italien, där den är en vanlig syn under säsong.

Bondbönor och pecorinoost.

Pecorinoost passar utmärkt till färska bondbönor. Foto: bonchan/Shutterstock

Bondbönor i gott sällskap
I Italien välkomnar man ofta våren med råa mjälla bondbönor, Pecorinoost och ett svalkande vitt vin. Det har man gjort i flera århundraden och denna tradition beskrivs redan i böcker från 1600-talet, bland annat i Giacomo Castelvetros bok från 1614 om Italiens grönsaker och frukter, Brieve racconto di tutte le radici, di tutte l’erbe e di tutti i frutti che crudi o cotti in Italia si mangiano. Även traditionen att servera pecorinoost till färska bondbönor nämns i boken. Ostens sälta kompletterar bondbönans milda, lena smak och det är också därför som bondbönan, både i Sverige och söderöver, brukar tillagas tillsammans med rökt eller stekt fläskkött.

Råa bondbönor och favism
Det är bara alldeles i början av bönsäsongen man äter bondbönorna färska. Bönorna kan då också ätas råa i sallad. Längre fram under säsongen tillagas bondbönor i olika grönsaksstuvningar tillsammans med andra vårgrönsaker som ärtor och kronärtskockor. Viktigt att veta är att personer med den sällsynta genetiska sjukdomen G6PD-brist kan efter förtäring av bondbönor utveckla så kallad favism med symtom som bland annat huvudvärk, illamående, yrsel och feber. Detta gäller framför allt om bönorna äts råa eller otillräckligt tillagade.

Bondbönesorten 'Crimson Flowered.

’Crimson Flowered’ är en av flera rödblommande bondbönsorter. Foto: Peter Turner Photography/ Shutterstock

Olika sorters bondbönor
Det finns många olika sorters bondbönor på frömarknaden idag och bondbönor som tidigare var mycket ovanliga finns nu på den internationella frömarknaden. Ett exempel är ’Crimson Flowered’, som tidigare ingick i engelska Heritage Seed Library Collection och som är känd för sina vackra vinröda blommor och små upprätta bönbaljor. Andra sorter som finns att odla är Longpodsorterna, som exempelvis ’Giant Exhibition Longpod’, och ’Imperial Green Longpod’, vars baljor kan bli upp till 30 cm långa. En låg sort är ’Sutton Dwarf’, som endast blir 40–50 cm hög. I allmänhet växer bondbönsbaljorna uppåt, men ’Hangdown’ är en sort som får hängande, mörk­gröna baljor. Det finns även en bondböna som får vackra violetta frön, ’Extra Precoce A Grano Violetto’, och ’Red Epicure’, med vinröda blommor och mörklila frön.

Bondbönan från Martock
Martockbönan är en gammal engelsk sort som har odlats i Somerset i århundraden. Fröer till denna sort donerades till Heritage Seed Library på 1970-talet av Steve Oxbrow, som hade sett en annons i lokaltidningen där biskopen av Bath and Wells er­bjöd bönor i utbyte mot en donation till domkyrkans restaureringsfond. Denna sort finns omskriven redan i slutet av 1200-talet. Idag finns Martock-bondbönan med de vackra vinröda blommorna återigen på den engelska frömarknaden.

Bondbönans blommor.

Bondbönans blommor skiftar i färg beroende på sort, men alla doftar de ljuvligt! Foto: bonchan/Shutterstock

Svenska bondbönor
I Sverige är det föreningen Sesam som håller våra gamla bondbönsorter vid liv och det finns även ett så kallat bondbön­skrå, där åldermannen Johan Pettersson ansvarar för en skråkista med skråets fröer, och för de gesäller som fröodlar sorter från denna. Johan är speciellt glad för att de så kallade Emigrantsorterna ”som lämnat landet för ett nytt liv i Nordamerika” nu åter finns i den svenska skråkistan.
En av de svenska bondbönorna som nu finns på den svenska frömarknaden tack vare Programmet för Odlad Mångfald (POM) är bondbönan ’Solberga’ från Solberga socken i Bohuslän. Bönbaljorna på denna sort är mindre och innehåller endast 4–5 bönor. Solbergabönan har odlats på gården Ödsmål Västergård sedan 1600-talet. En annan svensk lokalsort är Ingrid Åströms bondböna ’Horshult’ från Horshult i Virestad. Den är en lågväxande böna med medellånga bönbaljor som innehåller cirka tre halvstora vita frön. Andra svenska bondbönssorter som nu finns upptagna i Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) är till exempel ’Sigvard’, ’Södergården’, ’Västra Torsås’ och ’Vaksala Torg’.

Plantor av bondböna.

Vänstra bilden: Rädisor passar bra att så mellan raderna av bondbönor. Mitten: Fina plantor som ska bilda ett litet staket i köksträdgården. Högra bilden: ’Horshult’ är en gammal svensk lågväxande sort som nu finns att köpa som utsäde. Foto: Anna Åkerman

Sådd vår och höst
I länderna kring Medelhavet skördas första omgången bondbönor samtidigt som vi i Sverige ska börja så. Bondbönan har nämligen två såperioder, höst och vår. I Italien sår man traditionellt bondbönor i början av november i samband med Alla helgons dag. Att så bondbönor på hösten kan även vi i Sverige testa, särskilt i de södra delarna av landet. Välj en solig och lugn växtplats utan risk för hårda vindar. Som tidigare nämnts är bondbönor väldigt enkla att odla och kan sås tidigt på våren så fort jorden reder sig. Bondbönor behöver ganska mycket vatten, så var noga med att vattna om jorden är torkkänslig.

Skörd
Plantorna blir redan från början väldigt kraftiga och passar bra som ett litet naturstaket i köksträdgården. De flesta sorter blir höga och ska därför ha bra stöd. Färska bönor skördas när baljorna är välfyllda och gröna. Om bondbönorna ska torkas låter man plantorna vissna ner helt och baljorna bli svarta innan skörd. Innan tillagning ska alltid torkade bönor läggas i blöt över natten. Färska gröna förvällda bondbönor kan frysas och användas i vinterns värmande grytor och soppor. En del föredrar att skålla de färska bönorna för att sedan ta kunna bort det något beska skalet.

Bondbönor som häck.

Bondbönan blir snabbt stor och passar utmärkt som ett naturligt staket eller bakgrund till mer lågväxande blommor och grönsaker. Foto: Peter Turner photography/Shutterstock

ODLA BONDBÖNOR

Läge: Soligt och vindskyddat
Jord: Trivs i de flesta jordar, även lerjord, men föredrar en näringsrik vattenhållande mulljord.
Gödning: Plantorna behöver mycket näring i början av växtperioden innan rötterna kommit igång med kvävefixeringen.
Såtid: Tidig vår–försommar eller höst
Sådjup: Cirka 5 cm
Plantavstånd: 10–20 cm
Radavstånd: 40–60 cm
Skörd:  Gröna välfyllda baljor plockas och spritas efterhand. Ska bönorna torkas låter man plantorna vissna ner, så att baljorna svartnar. Små späda baljor kan ätas råa eller kokta.
Övrigt: Plantorna behöver stöttas. Toppning ger snabbare mognad och motverkar lusangrepp. Topparna är goda att äta lätt kokta.

BLADLUSANGREPP PÅ BONDBÖNOR

Svarta bladlöss som frossar på en bondböneplanta.

Svarta bladlöss som frossar på en bondböneplanta.
Foto: Rasbak/Wikimedia/CC BY-SA 3.0

Bondbönor angrips ofta av svarta bladlöss som sätter sig i toppen av plantan. För att förhindra detta sår man bönorna luftigt tillsammans med potatis, kyndel och bovete eller toppar dem så fort blomningen är över och baljorna börjar synas. Toppningen påskyndar också mognaden. Kasta inte topparna om de är fria från löss. De går utmärkt att äta lätt kokta.
Källa: www.runabergsfroer.se