TRÄDGÅRD Ginkgo

Ginkgoträdets blad har en karakteristisk form som inte återfinns hos några andra träd.

Ginkgo – livets träd

Text: Kjell Andersson

Med sin oslagbara skönhet, överlevnadsförmåga och hälsobringande egenskaper är Ginkgon ett av de mest välkända trädslagen i världen.
Den har överlevt i hundratals miljoner år och idag finns endast en enda Ginkgoart kvar – Ginkgo biloba. Flera sorter finns att välja på om du vill ha detta fantastiska träd i din trädgård!

Av jordens 100 000 nu levande trädarter är kanske inget så välkänt som ginkgo, inget så ålderdomligt. Släktet Ginkgo blev till innan Atlanten föddes för 200 miljoner år sedan. Det hade sin storhetstid samtidigt med dinosaurierna under jura, överlevde deras undergång, fortsatte mot vår tid som enda arten, Ginkgo biloba. Den såg människor börja framträda för 5–6 miljoner år sedan. Dess långa återtåg slutade i några dalgångar i Kina. Med människans hjälp har den åter vandrat ut över jorden. Den pryder tempel, parker, trädgårdar, den uthärdar våra osande stadsgator, den ger medicin.

Fossil av ginkgoblad

Ett 49 miljoner år gammalt fossil av ett ginkgoblad. Urgröpningarna i bladet är resterna av ett insektsangrepp. Fyndet hittades i Klondike Mountain Formation, Republic, Ferry County, Washington, USA och finns bevarat i Stonerose Interpretive Center Collection. Foto: Wikimedia/GNU FDL

Gingko liknar inget annat
”Hemlighetsfullt och spännande nytt” – så beskrev gingkoodlaren Karl Wilhelm Olers i intervjun sitt första intryck av ginkgo. Det unika finns med i den känslan. Ginkgo liknar ju ingenting! Den påminner knappast om barrträden. Kanske kan man ta den för ett lövträd men märker snart att det stämmer dåligt. Ginkgo är sin egen.
I de gröna landväxternas tolv huvudgrupper står ginkgo ensam vid sidan av stora grupper som blomväxter med kanske 250 000 arter eller barrträden. Många moderna studier antyder att ginkgo närmast är släkt med barrväxter. Andra analyser kommer fram till att barrträden står nära den ålderdomliga lilla gruppen Gnetales (med en celebritet som Welwitschia mirabilis i Namibias öken). Ginkgo tycks enligt dessa studier ha ungefär lika stor släktskap med båda grupperna.

Droppar på fröämne hos Ginkgo.

Ginkgons honträd utsöndrar en droppe vätska längst ut på fröämnena för att fånga in de vindburna pollenkornen.

Sensationell befruktningsmetod
Detta anses som en ursprunglig, ”primitiv” egenskap. Därför väckte det sensation i den vetenskapliga världen, när japanen Sakugoro Hirase 1896 upptäckte att ginkgo har fritt simmande könsceller, spermatozoider. Hos nästan alla kända fröväxter når den hanliga könscellen ägget via pollen­slangen och befruktning sker. Att ormbunkar och mossor har fritt simmande spermatozoider var redan då välkänt, men bland fröväxter var det ännu inte upptäckt. Någon månad senare visade en annan japansk forskare att också japansk kottepalm, Cycas revoluta (en ofta odlad rumsväxt) hade sådan befruktning. Läs mer om pollinering, befruktning och frömognad här.

Lång glansperiod
Sin stora ”blomstring” hade ginkgolika träd från slutet av trias för drygt 200 miljoner år sen under jura och till mitten av krita. Det var en lång glansperiod – 100 miljoner år. Sedan började en utförsgång. Bara en art fanns kvar i jordens geologiska nutid som började för 66 miljoner år sedan – Ginkgo biloba.

Gingkons tillbakagång
Vid den här tiden har superkontinenten Pangaea, där nästan hela jordens landmassa varit samlad, börjat spricka upp och Atlanten håller på att födas. Ginkgo finns på alla blivande kontinenter.
I nästa period, krita, börjar ginkgo gå tillbaka. Det är inte helt klarlagt varför. En viktig faktor är säkert att blomväxterna utvecklade mer och mer av sin artrikedom i en väldig expansion. Då trängdes de äldre växtgrupperna tillbaka. Dessutom kan de små djur som sprider ginkgofrön ha minskat i antal eller dött ut. Tillsammans med ett svårare klimat har det samverkat till ginkgos tillbakagång.
Till slut lever ginkgo bara kvar i några dalgångar i Kina. När moderna människor kommer dit för 50 000 år sedan möter de jordens sista gamla ginkgojättar. Efter hand grips de av vördnad inför de märkliga träden. Så småningom finner de att fröna ger både mat och medicin. Och att sitta i trädens tysta, spelande skugga medan ljuset silar ner genom det lättrörliga bladverket ger näring åt dikt och känsla.

En 1200 år gammal ginkgo i Takayama, Japan.

Intill templet Hida Kokubunji i Takayama i Japan står en gigantisk ginkgo. Trädet sägs vara över 1200 år och är över 30 meter högt. Stammen är närmare 5 meter i omkrets.

Gingkon – en överlevare
Vad har gjort ginkgo till en sådan överlevare?
Till dels beror det på att träden kan bli mycket gamla. Det ökar chansen till fortplantning.
Hur gammal kan en ginkgo bli? I sin bok Ginkgo – The Tree That Time Forgot (Sv: Ginkgo – trädet som tiden glömde) sållar botanikprofessor Peter Crane omsorgsfullt bland osäkra uppgifter och myter och kommer fram till att de äldsta träden sannolikt kan bli uppåt 1 500 år men att de flestas ålder stannar under tusen år.

Från vissa ginkgoträd växer det ut nedåtriktade skott, så kallade ”chi-chi”. När de når marken slår de rot och och bildar en ny planta. En effektiv överlevnadsstrategi.

Ginkgons effektiva överlevnadsknep
De enskilda träden har olika ”knep” att reparera skador och till och med att komma igen om större delen av trädet blir förstört. Typiskt för vissa gamla träd är att de utvecklar en sorts neråtriktade skott från låga grenar. Ibland sitter skotten i rad på en gren. Det hela påminner om stalaktiter från taket i en grotta. När ett sådant skott når marken, slår det rot och skickar upp en stam med gröna blad. I Japan kallas dessa ”stalaktiter” chi-chi, som bokstavligt talat betyder (kvinno)bröst, eftersom mammor som ber till dem enligt folktron kan öka sin bröstmjölk. Om hela trädet skulle brytas kan, kan från små, dolda knoppar i trädets bas en sorts basal chi-chi växa fram (också kallad lignotuber) som ger nya stammar.

Mogna ginkgofrön.

Mogna ginkgofrön. Vackra att se på men det mjuka fröskalet stinker härsket smör.

Sårbar pollineringsprocess
Hos ginkgo finns skilda han- och honträd. Pollineringen är en känslig och lättstörd process som måste vara perfekt synkroniserad. Chanserna att pollineringen skall lyckas ökar om enskilda träd når hög ålder.
När pollenkornen, som hos ginkgo är ytterst små, i oerhörda mängder blåser ut med vårvindarna, väntar honträden med en glänsande droppe på varje fröämne för att fånga upp pollen. Fröämnena sitter två och två på långa skaft tillsammans med späda blad. I regel utvecklas bara det ena.

Reservplan om partner saknas
Hos gamla hanträd utvecklas ibland några fröämnen på en gren. Det ger en mindre mängd frön som är självpollinerade. Detta sätter knappast den naturliga ordningen, korsbefruktning, ur spel. I bästa fall kan det ”vara en liten brygga mellan generationerna, när inga mogna honträd finns till hands”, skriver Peter Crane.
Han diskuterar också det omvända, att ett honträd får någon gren med hanliga ”blommor” som bildar pollen, men tvivlar på att det förekommer i naturen.
Ett av Nordamerikas mäktigaste ginkgoträd står på en kyrkogård i Kentucky i USA. Det är ett hanträd med en stor häxkvast uppe i kronan. Häxkvasten är honlig och bildar varje år stora mängder frön.

Överlevde dinosaurierna
Ginkgons nära släktingar visade sin enastående förmåga att överleva i jordens stora katastroftid för 66 miljoner år sedan. Den vulkaniska aktiviteten var hög, vilket i sig störde klimatet. Och så inträffade något mycket sällsynt; jorden träffades av en väldig komet eller asteroid. De världsvida följderna av detta satte punkt för dinosauriernas långa herravälde på jorden. Många andra djurarter med dem gick under. Växterna tycks ha klarat sig bättre. Ginkgo gick vidare framåt vår tid.

Ginkgoträdet som överlevde hiroshimabomben.

På eftermiddagen den 6 augusti 1945 började alla träden i den anrika Shukkeiens trädgård att brinna. 1370 meter därifrån hade en atombomb detonerat över Hiroshima. Nästan alla trädgårdens mäktigaste träd, flera över 300 år gamla, förstördes men den här 200-åriga ginkon var ett av dem som överlevde. Toppen gick av, så man har tagit bort en del toppgrenar för att trädet inte ska falla omkull.

Överlevde atombomben i Hiroshima
Ett unikt exempel på ginkgons förmåga att uthärda svåra påfrestningar berättas på den ansedda webbplatsen The Ginkgo Pages. Den 6 augusti 1945 flög militärflygplanet Enola Gray in över Hiroshima och fällde historiens första atombomb. Strax efteråt låg 80–90% av bebyggelsen i ruiner, och mellan 80 000 och 200 000 människor hade omkommit. På 1130 meters avstånd från detonationens hypocentrum stod en ginkgo kvar. Den växte nära ett tempel som rasat samman. Trädet visade inga allvarligare skador, men allt grönt på det var bortbränt, och man trodde det var dött. Nästa vår knoppades det och levde vidare. Än i dag finns det kvar och står nu i en U-formad nisch i trappan till det återuppbyggda templet. På trädet har skurits in: ”Aldrig mera något Hiroshima”, och där finns människors böner om fred. På olika längre avstånd från detonationen stod andra ginkgo som också överlevde. Inte underligt att ginkgo har kommit att stå för hopp och kallas ”Hoppets bärare” i Japan.

Effektivt immunsystem hindrar skadeinsekter
Ginkgo tycks också särdeles motståndskraftigt mot skadeorganismer av olika slag. Det i sin tur tyder på ett effektivt immunsystem. Här är det intressant att höra KW:s erfarenhet: ”Som odlare har jag aldrig sett några angrepp av bladlöss, vita flygare, spinn eller någon gnagande insekt. Sniglar har aldrig rört plantorna”.

Träd hårt utsatta i stadsmiljö
I städer jorden runt har man fått upp ögonen för hur viktigt det är med gatuträd. De ger skugga, svalka, fångar upp partiklar, dämpar ösregn, får människor mindre stressade, för att bara nämna något. Samtidigt är gatuträdets liv ”hårt, svårt och kort”. Det ska uthärda avgaser, marknära ozon, saltvatten som rinner ner till rötterna, hundpiss och mycket mer. Under gatubeläggningen kan rötterna ha rörledningar, kablar och de mest skiftande fyllnadsmassor att tas med. Där är också syrefattigt, och där kan vara vattenbrist.

Ginkgo – världens mest planterade gatuträd
Inte underligt då att ginkgo är ett av de gatuträd som planteras mest i hela världen. I städer från Peking till Berlin är ginkgo vanliga som gatuträd, liksom i USA. New York har de flesta – över 16 000. Ginkgo är stadsträd för Söul, Sydkoreas huvudstad och en tid var (enligt en artikel i Wall Street Journal) 46 – 47% av alla gatuträden där ginkgo. I Japan är 11% av alla gatuträd ginkgo.

Ginkgoallé i Trelleborg.

I Sverige börjar ginkgo bli popuärt som gatuträd. I Trelleborg planterade man redan på 50-talet den här ginkgoallén längs Nygatan. 2010 planterade man 175 ginkgoträd längs Hornsgatan i centrala Stockholm.

Ginkgo ökar i Sveriges städer
Till och med i det nordliga Sverige är ginkgo gatuträd. Sedan 50-talet har Trelleborg haft en ginkgoallé längs Nygatan. Hornsgatan i Stockholm har på senare tid fått cirka 175 träd. I Forskning och framsteg nummer 9/2014, rapporteras att Hornsgatan är en av Stockholms mest för­orenade gator med höga halter farliga partiklar i luften. Det var naturligtvis vågat att försöka med ginkgo, men nu kan man konstatera att det har slagit väl ut. Hemligheten bakom är att man har planterat ganska stora träd, eftersom små träd är mycket känsligare för kyla. Folk är förtjusta i träden och ringer gatukontoret och tackar.

Ginkgoblad.

I traditionell kinesisk medicin sägs både frön och blad av ginkgo ha använts i flera tusen år.

Ginkgo bra för minnet
Att ginkgo också är apotek hör till sakens natur. Ett apotek med så mycket på hyllorna att det bara kan antydas här.
I traditionell kinesisk medicin sägs både frön och blad av ginkgo ha använts i 5000 år. (Crane anser att den tiden bör kortas ner till tusen år eller så.) Det ska ha varit den legendariska, kanske mytiske kejsaren Shen Nong Shi som upptäckte de medicinska egenskaperna hos ginkgo och många andra växter. Enligt en berättelse hade både kejsaren och hans hovmän åldrats och börjat bli glömska. En dag när kejsaren stod och tittade ut i trädgården utanför slottet viskade en röst i örat på honom: ”Ser du trädet därute? Du ska låta hämta in blad av det och göra te på dem!” Kejsaren gjorde så och fick så mycket bättre minne att han befallde att alla i hans hov måste dricka detta te varje dag.
Ginkgo har genom tiderna fortsatt hjälpa människor till ökad koncentration och bättre minne. Crane berättar att hans sekreterare efter en prövosam vecka bekände att hon är bland de uppskattningsvis tio miljoner européer som regelbundet tar standardiserat bladextrakt. ”O ja”, sa hon, ”jag har tagit ginkgo för mitt minne rätt länge nu – när jag kommer ihåg (att ta) det!”

Ginkgofrö med kärna.

I Kina, Korea och Japan är det framför allt fröna som används i traditionell medicin, både det mjuka ytterhöljet och kärnan.

Ginkgopreparat en miljardindustri
Erfarenheten är massiv men biomedicinsk forskning har haft svårt att bekräfta ginkgos goda egenskaper. Crane misstänker att det har med själva forskningsmetodiken att göra och också en stor nypa skepsis mot örtmedicin i allmänhet.
De små bladfragmenten i ginkgokapslarna kommer från väldiga ginkgoplantager där de skördade bladen standardiseras, så att halten av vissa olämpliga ämnen reduceras och de viktiga övriga ämnena håller jämn halt. Ginkgopreparat säljs nu över hela världen och är en miljardindustri.
I Kina, Korea och Japan är det framför allt fröna som används i traditionell medicin, både det mjuka ytterhöljet och innehållet.

Vid Hellekis säteri på Kinnekulle står det här magnifika ginkgoträdet som planterades runt år 1900.

Gamla gingkoträd i Sverige
Vid Hellekis säteri på Kinnekulle finns ett honligt träd planterat 1902 eller 1903. Sedan trädet länge varit utan frön kom några 2005. Därefter har någon handfull frön bildats de flesta år. 2014 blev det frön i hundra- om inte tusental. Trädet är tvåstammigt. Omkrets: 209 cm för den grova stammen och 109 cm för den smalare.
I Visby Botaniska Trädgård finns två höga, smala ginkgo, båda hanliga. Det ena är planterat 1855 med en stamomkrets av 166 cm, höjd 23–25 meter. Det andra är planterat omkring 1890 med en stamomkrets av 183 cm, höjd 20–22 meter. Färska mätningar utförda av trädgårdsmästare Lars-Olof Petterson.
I Lund finns många ginkgo. Den största växer enligt Ginkgo pages i Löwegrenska trädgården i Lund. Omkrets 302 cm 2009.

GINKGONS UNIKA FÖLJESLAGARE

För drygt tio år sedan sedan lade Jocelyne Trémouillaux-Guiller och hennes medarbetare (2002) märke till att det fanns mikroskopiskt små gröna korn kvar i ginkgobladen även sedan det mesta av bladet gulnat om hösten. En närmare undersökning gav vid handen att det rörde sig om en grönalg som finns med redan när bladet är grönt, men inte är lätt att se.
Algen finns inte bara i bladen utan även i pollenkornen, och följer med pollenet till nya träd. Den hör till släktet Coccomyxa, som också finns i en del lavar, och också som parasit (C. parasitica) i vissa musslor. Släktet har ett mycket skiftande levnadssätt. Det antas att algen första gången kommit in i ginko från en pollineringsdroppe, och nu finns den i alla ginkgoträd i hela världen, och man har inte hittat denna art någon annanstans i världen.
En annan följeslagare till ginkgon är basidiesvampen Bartheletia paradoxa. På det levande trädet förekommer den som vilande sporer, men när bladen vissnar om hösten tillväxer den mycket snabbt i de fallna bladen. Denna svamp är i lika hög grad som ginkgon ett levande fossil. Den växer bara på ginkgo­blad, och har överlevt till nu endast tack vare att ginkgon överlevt. Ginkgoträdet har fungerat som en Noaks ark för svampen, som inte har några nära levande släktingar.

Källa: Lars Olof Björn,
Svensk Botanisk Tidskrift 107:5 (2013)

GINKGON – EN KEMISK  FABRIK MED EGET INSEKTSGIFT

Det är inte bara tillfälligheter som gjort att ginkgon har överlevt genom årmiljonerna. I trädet bildas ett stort antal ämnen som skyddar det mot angrepp av parasiter, och av vilka en del också har tilldragit sig medicinskt intresse.

Ginkgon innehåller ämnen – ginkgolider och bilobalid – som är mycket giftiga för insekter, och mycket länge har man dragit nytta av detta för att skydda sig mot insekter. Exempelvis brukade man i Japan använda ginkgoblad som bokmärken i sina böcker, vilket skyddade dem mot boklöss.

Svampar förbättrar minnet
Även andra biologiskt verksamma substanser utvinns ur ginkgon. Särskilt anmärk- ningsvärt är den positiva verkan som vissa preparat har på minne och andra funktioner hos äldre personer, inklusive lätt dementa. En komplikation är att många av ämnena inte bildas av växten själv, utan av svampar eller andra organismer som lever inuti trädet eller på dess yta, och förekomsten av dessa organismer kan variera mellan träd från olika lokaler och även mellan olika tider.
Exempel på sådana ämnen som bildas av mikroorganismer i stället för av trädet självt är ginkgolid B, som bildas av svampen Fusarium oxysporum och taxol, som bildas av svampen Phoma betae. Taxol har fått sitt namn av att ämnet, en diterpen som används i cancerterapin, först påvisades i extrakt av barken på Taxus, idegran. Stort intresse har på sista tiden ägnats ämnen som bildas av svampen Chaetomium globosum som lever på ginkgons blad.

Luftföroreningar fastnar på bladen
Slutligen en annan användning av detta märkliga träd som också har med hälsan att göra. Man har funnit att det kan användas för att hålla koll på en slags luftföroreningar som går under benämningen PAH (poly- cykliska aromatiska kolväten). Dessa fören- ingar fastnar på och tas upp mera effektivt av ginkgons blad än av andra växters blad, och genom att med jämna mellanrum analysera bladen får man en bild av variationerna i luftens PAH-halt.

Källa: Lars Olof Björn,
Svensk Botanisk Tidskrift 107:5 (2013)

POLLINERING, BEFRUKTNING OCH FRÖMOGNAD HOS GINKGO

Pollinering och befruktning hos ginkgo.

1: Omoget pollen hos ginkgons hanträd. 2: Ginkgons honträd utsöndrar en droppe vätska längst ut på fröämnena för att fånga in de vindburna pollenkornen. 3: Omoget ginkgofrö. Den lilla ”knölen” ovanför fröet är ett obefruktat fröämne. 4: Ginkons frön omges av ett köttigt hölje som innehåller smörsyra. Odören av härsket smör från fallna frön gör att man oftast planterar hanträd. 5: Ginkgofrön innehåller en ätbar kärna som uppskattas i framför allt Asien. Frön och blad innehåller för de flesta en ofarlig mängd ginkgotoxin men som vid högt intag kan framkalla kramper. 6: På våren cirka ett år efter pollineringen är fröet moget och kan gro.

Pollinering börjar i droppe
En solig dag på våren utsöndrar de mogna fröämnena hos ginkons honträd en glänsande droppe i toppen. När pollenkorn kommer med vindarna fastnar en del i droppen. Så länge fröämnet är opollinerat fortgår avsöndringen för att upphöra direkt efter pollinering. Droppen torkar in och tar med sig pollenet in i fröämnet. Något av pollenkornen växer in och bildar ett förgrenat rör i vävnaderna i fröämnets övre del.

Befruktning sker på hösten
Nu tar processen paus till framåt sensommaren eller tidig höst. Då släpps ett par stora celler ut från den utvidgade basen på röret ner i en hålighet ovanför äggcellen. De två cellerna, spermatozoiderna, drivs framåt av en synkroniserad rörelse i ett spiralband av tusentals ytterst små, böjliga hår och gör resan till äggcellen, där själva sammansmältningen sker. Nu börjar fröets utveckling.

Fröet mognar 13 månader efter pollinering
Fröet brukar falla till marken ungefär samtidigt med bladen. Men embryot är i regel inte moget, när vintern kommer. Först följande vår mognar det och fröet gror.
Hela processen tar cirka 13 månader i vårt klimat. I varmare klimat går processen lite fortare.

SVERIGES ENDA GINKGOPLANTSKOLA

En dag letar vi oss fram längs en smal väg i det bergiga landskapet nordväst om Ljungskile och finner till slut plantskolan i en skyddad dalsänka. Den drivs av Karl Wilhelm Olers (KW), som tittar ut ur ett hus och glatt kommer oss till mötes.

Karl Wilhelm Olers plantskola.

I en särskild avdelning sparar KW ginkgoplantor med intressanta egenheter, till exempel mycket långsamväxande påminnande om bonsai eller mycket snabbväxande. På raderna innanför syns KW:s lilla vinodling. Han odlar flera olika sorter på prov. Foto: Tore Hagman

KW har odlat ginkgo i större skala sedan 1999 och hunnit skaffa sig stor erfarenhet. Tidigare drog han upp sina ginkgoplantor från frön, som han fick från sin syster i Italien. Systern och hennes man hade gamla ginkgoträd på sin egendom i norra Italien vid Comosjön. Numera sticklingsförökar KW sina ginkgo.
– Fröträden är 150–200 år gamla. Troligen tillhör de andra generationen ginkgo i Europa, säger KW.

Färska ginkgofrön gror bäst.Färska frön gror bäst
Varje år vid nyår fick KW de tvättade och torkade fröna. KW sådde fröna kring månadsskiftet januari/februari och lät dem gro i växthus i regel i 10 graders värme. Han försökte också med sådd i plus 20 grader. Framåt våren hade de flesta grott, ungefär lika många i båda grupperna, men det gick lite snabbare vid den högre temperaturen.
– Grobarheten var cirka 80%.
KW framhåller hur viktigt det är att ginkgofröna är färska. Enligt hans erfarenhet sjunker grobarheten ganska fort under förvaring. (Se fakta om ginkgoodling.)

Dansk ginkgo berörde
KW är född i Skåne 1928. När han var nio flyttade familjen till Bohuslän. Som ung ville han gå till sjöss, men det blev ettårig trädgårdsutbildning i Danmark istället.
– Där såg jag min första ginkgo. Den stod vid elevhemmet och var väl fyra meter hög då. Det var något hemlighetsfullt och spännande nytt.

Ginkoodlingen tar fart
Efter utbildningen återvände KW hem och började ett liv som odlare. På 70-talet bytte han karriär men valde efter 15 år att gå tillbaka till odlingen.
– Nu gjorde jag bara roliga odlingar som inte behövde löna sig.
En viktig del av det var ginkgoodling.

Karl Wilhelm Olers med en av sina ginkgoplantor.

Karl Wilhelm Olers med en av sina ginkgoplantor.
Foto: Tore Hagman

Lätt att föröka med sticklingar
Som nämndes innan sticklingsförökar KW numera sina ginkgo.
– Det är ganska lätt på unga plantor.
Man skär ett halvmoget skott strax nedanför en knopp. Det är ungefär som en rosenstickling. Den kan stickas ner i kanten av en kruka med fuktig jord. Man kan sätta 10–15 i en kruka eller runt kanten på en kruka med en stor planta. De flesta tar sig men måste stå frostfritt. Det är klart att lite undervärme gör nog ingenting, lägger han till.

Blick för nya egenskaper
KW tycker att ginkgo är ganska lättodlade. De har inga speciella krav.
Nu har KW trappat ner sin ginkgoodling men fortfarande säljer han plantor både till trädgårdsbutiker och privatpersoner.
Han har en forskares blick för sina ginkgoplantor. I en särskild avdelning samlar han olika avvikande genetiska typer. Frösådderna har gett ett tiotal brokbladiga plantor. Andra intressanta avvikelser är 10–15 bladformer, särskilt en typ med strutformade blad. Vissa plantor växer mycket långsamt och kan kanske fungera på ett liknande sätt som en bonsai. Andra kan vara extremt starkväxande.
Medan vi fördjupar oss i KW:s erfarenheter av ginkgo, avbryts vi av en åskknall. Vi ser upp mot himlen, där ett stort svart moln har seglat upp. Snart öser regnet ner.

FAKTA OM GINKGOODLING

Sådd enligt Karl Wilhelm Olers (KW) metod:
Så fröna i en blandning av 1 del fin sand och 2 delar såjord. Sådden görs i plastlådor, där groddplantorna får stå kvar tills de har 2–3 blad, då det är dags att kruka in dem.
Ginkgo kan också sås på friland. KW gjorde en såbädd med den vanliga jordblandningen och sådde vid nyår 400–500 frön. Fröna grodde cirka en månad senare än de som fick gro i växthus, men grobarheten var god.

Musmarodörer
Problemet var att möss åt upp så många av groddplantorna att det bara blev cirka 100 plantor kvar. De fick stå ute i två vintrar och klarade minus 20 grader bra. Efter två vintrar krukade han in dem.

Köpa gingkofrön:
Frön kan köpas från olika fröfirmor. Det kan vara svårt att få tag i frön tillräckligt tidigt (dec–jan) men det kan fungera att så tidig vår även om grobarheten sannolikt försämras ju senare på våren man sår.

Plantering enligt Peter Crane, tidigare chef för Kew Gardens, London:
I trädgården bör man plantera sin ginkgoplanta på ett soligt ställe. Halvskugga kan också gå, men helskugga trivs de inte med.
Rötterna vill gärna ha rörligt vatten, så kan man plantera i en sluttning med rörligt grundvatten eller kanske vid en bäck. Stagnerande vatten är farligt för rötterna; blir rötterna vattendränkta en tid, dör de. Lerjord är därför mindre lämplig, eftersom vatten lätt blir stående. Å andra sidan kan djupa lerhaltiga jordar som är lagom vattenhållande hjälpa till att jämna ut vattenbrist under torra perioder. Om jorden är alltför lättdränerad kan det bli för torrt vilket hämmar tillväxten och gör att trädet fäller bladen tidigare. Från Kew Gardens berättar Crane att hela grenar kunde fällas efter en lång, torr sommar.

Härdighet:
I Sverige anses ginkgo vara härdig till zon II. Men mycket beror förstås på läget i trädgården. KW säljer ginkgo till trädgårdar långt uppåt Norrlandskusten. Alltså zon IV–V.

Välja hanträd eller honträd:
Numera säljer plantskolor helst hanträd av ginkgo, eftersom den yttre mjuka delen av fröskalet luktar illa. Men det är först vid 30 års ålder som träden blir könsmogna. Och i början får ett honträd inte så många frön – om det får några alls. Ett hanträd behöver ju finnas på rimligt avstånd. Så för trädgårdsbruk behöver man inte vara rädd för att få ett honträd.

BOK- OCH LÄNKTIPS OM GINKGO

I boken Ginkgo – trädet som tiden glömde, tecknar Peter Crane, tidigare chef för Kew Gardens i London, ett porträtt av detta unika träd med särskild betoning på dess eminenta förmåga att överleva.

Facebooksida: Ginkgo: The Tree That Time Forgot

Cor Kwant, lärare och ginkgokännare har skapat en berömd och vetenskapligt ansedd hemsida om ginkgo: The ginkgo pages

ODLINGSVÄRDA GINKGOSORTER

Det finns en mängd olika ginkgosorter att välja mellan – dvärgar och jättar, varigierade, smala och hängande. Kulturväxtdatabasen, SKUD, listar nio sorter av ginkgo och två grupper. Tre har fått svenska namn.

Dendrolog Björn Aldén på Göteborgs botaniska trädgård berättar att ingen i träd­gårds­världen har hittills tagit sig an det enorma arbete som krävs för att kartlägga ginkgons sortegenskaper för svenska förhållanden (till exempel höjd och vidd). Därför finns heller inga exakta beskrivningar här.

Pelarginkgo ’Fastigiata’ har ett högt och smalt växtsätt. Endast hanlig.
Tårginkgo Pendula-Gruppen, ett mindre träd som får hängande grenar med stigande ålder. Kronan får i regel paraplyform, inte ”slokande” form som hos hängpil. Endast hanträd.
Fläckginkgo Variegata-Gruppen, kännetecknas av sorter med variegerade blad.
’Autumn Gold’ får en enhetlig och vackert gyllengul höstfärg under flera veckor. Endast hanträd.

Dvärgsorter:
’Broom With Tubes’ har blad som är alltifrån flata till hoprullade.
’Mariken’ härstammar från en häxkvast som upptäcktes 1995. Mycket tät och kompakt.
’Thelma’ är en utpräglad dvärgform utvecklad från en häxkvast. Den har också många hoprullade blad.
’Tit’ (’Chi Chi’) har mycket variabla blad. Namnet kommer av de små bröstformade knutorna som sitter på barken. Knutorna är egentligen vilande knoppar.

Långsamväxande men inte dvärgar:
’Troll’ blir med tiden ett litet träd. Passar bra i kruka och stenparti. Mycket kompakt växtsätt.
’Tubifolia’ har något hoprullade blad som varierar mycket i utseende. Endast hanträd.
’Saratoga’ har stora, djupt inskurna och hängande blad. Trädet får en vacker pyramidform. Endast hanträd.

Tårginkgo Pendula-Gruppen.

G. biloba Tårginkgo, Pendula-Gruppen
(endast hanträd)
Ett mindre träd. Med åldern blir de horisontella grenarna allt mer hängande. Kronan får i regel paraplyform, inte ”slokande” form som hos hängpil. Foto: Orlóci László

Fläckginkgo, Variegata-Gruppen.

G. biloba Fläckginkgo, Variegata-Gruppen
Kännetecknas av sorter med variegerade blad. Foto: karlgercens.com

G. biloba 'Autumn Gold'

G. biloba ‘Autumn Gold’ (endast hanträd)
’Autumn Gold’ odlas för sin vackra, gyllengula höstfärg. Foto: Dyck Arboretum of the Plains

Ginkgo Mariken.

G. biloba ‘Mariken’
En långsamväxande dvärgsort. Får små löv som blir vackert gula på hösten. Mycket tät och kompakt. ‘Mariken’ härstammar från en häxkvast på ginko som upptäcktes år 1995. Foto: hgeers.nl

Ginkgo Saratoga.

G. biloba ‘Saratoga’ (endast hanträd)
’Saratoga’ har stora, djupt inskurna och hängande blad. Kronan är brett konformad. Foto: Stickpen/Wikimedia/CC-Zero

Ginkgo Troll.

G. biloba ‘Troll’
Är mycket kompakt och passar utmärkt i ett stenparti. Kan stammas upp för att skapa lite mer höjd och pyramidform. Passar bra i kruka. Foto: hgeers.nl

Ginkgo Tubifolia.

G. biloba ‘Tubifolia’
Blir oftast bara några meter hög och har ett buskliknande växtsätt. Mest utmärkande för sorten är de trumpetliknande bladen som kommer på äldre ved. På nya skott är bladen mer lika arten. Foto: Missouri Botanical Garden Plant Finder