TRÄDGÅRD Lyckas med jordärtskocka

Odling av jordärtskockor
Sorter

Jordärtskockor.

Jordärtskocka ger ofta rejäl skörd utan någon större insats. Skockorna är delikata att t ex ugnsrosta.

Så lyckas du med jordärtskockor

Text: Lotta Flodén

Jordärtskocka är en riktig favorit i kökslandet! Extremt lättodlad, ger stor skörd, blommar överdådigt och kan odlas i hela landet.

Jordärtskocka, Helianthus tuberosus, ingår i solrossläktet, Helianthus, och härstammar från Nordamerika. I samma släkte hittar man t ex solros, H. annuus och strävsolros, H. strumosus. Strävsolros odlas som jordärtskocka. Den får mindre, slätare knölar och är mycket lik jordärtskocka i utseende och smak.
Jordärtskockans knölar bildar höga, bladbeströdda, strävhåriga stjälkar som kan bli över tre meter höga. Blomknopparna bildas under sensommaren på tidiga sorter. De varmgula prästkragelika blommorna blir cirka 7–10 cm i diameter.

Bra för diabetiker
Jordärtskocka odlas för sina ätliga knölar (skockor) som egentligen är uppsvällda rhizomer (jordstammar). Liksom andra medlemmar i familjen korgblommiga växter, Asteraceae, lagrar jordärtskockan kolhydraten inulin i sina knölar. Inulin är en polysackarid bestående av fruktos, men räknas som kostfiber eftersom den inte kan brytas ner i mag- och tarmkanalen. Inulin har minimal påverkan på blodsockret och därför är jordärtskocka utmärkt mat för diabetiker.

Varning för gas
Många har magar som är känsliga för inulin vilket resulterar i rejäl gasbildning. Det kan undvikas om man byter kokvatten eller vänjer magen genom att äta små mängder ofta.

Delikat knöl
Jordärtskocka har en nötig god smak som påminner lite om svartrot och kronärtskocka. Den kan ätas rå eller tillagad. Vid kokning och ugnsrostning blir skockorna mosiga i konsistensen. Rå jordärtskocka smakar sött och är perfekt att riva i en sallad. Annars kan man använda den som potatis: Ugnsrostad, skivad stekt gyllenbrun i smör (min favorit), soppa, smaksättare i potatismos och puré är några sätt att tillaga den.


ODLING AV JORDÄRTSKOCKA

Jordärtskockor är bland det enklaste man kan odla! Den ger skörd i den eländigaste jord och kommer år efter år om man låter några knölar övervintra till våren. Vattnar man och gödslar regelbundet får man rejäla skördar. Vad sägs om 10 kg på en halv kvadratmeter?!

Jordärtskocka 'Bianca'.

Sorten ‘Bianca’ ger enorma skördar av vita ganska oregelbundna skockor. Foto: Lotta Flodén

Tålig och härdig
Jordärtskocka är mycket härdig och kan odlas i större delen av landet. Lämnar man kvar för många knölar i jorden kan den sprida sig rejält, men inte värre än att man enkelt kan gräva bort ovälkomna knölar eller flytta dem till något bättre ställe. Knölarna gror sent på våren, så märk ut platsen och misströsta inte.

Blommande jordärtskocka 'Bianca'.

När många andra perenner blommat över i september, exploderar ‘Bianca’ med ett hav av små solar som svävar på tre meter höga stjälkar. Foto: Lotta Flodén

‘Bianca’ ger stor skörd och blommar överdådigt
Väljer man sorten ’Bianca’, så får man inte bara stor skörd – på hösten kommer ett hav av gula blommor som svävar på 2–3 meter höga stjälkar! I alla fall om man bor i södra halvan av Sverige. Min rekordplanta blev 3,6 meter och väckte stor uppmärksamhet bland grannarna! Sist men inte minst lockar blommorna också till sig bin och fjärilar.

Odling i kruka
Jordärtskockor går bra att odla i kruka. Välj en stor kruka, minst 10 liter, helst större. Och lockas inte att sätta fler än en skocka i samma kruka. Jag har gjort det misstaget och gör aldrig om det. Till slut var krukan sprängfull med skockor. Krukan sprack och jorden försvann. Och det blev omöjligt att vattna eftersom det inte fanns någon jord som kunde hålla kvar vattnet.

Höjd: 2–3 meter.

Läge: Full sol–halvskugga.

Jord: Alla typer av jord. Bäst skörd får man i mullhaltig, näringsrik sandjord.

Gödsling: Jordärtskockor behöver mycket näring. Täckning med färskt gräsklipp är särskilt effektivt enligt Växteko. Täck med 10 cm färskt gräsklipp och upprepa efter ca en månad. Naturgödsel går också bra.

Krukodlade jordärtskockor.

Vänstra bilden: Så här ser jordärtskockans första blad ut när de kommer upp i maj. Högra bilden: Frestas inte att sätta fler än en, max 2 knölar i samma kruka. En för liten kruka eller för många knölar i samma kruka blir lätt alldeles för trångt.

Vattning: Regelbunden vattning ger bäst skörd men plantorna klarar en del torka. Täckodling är att rekommendera eftersom den bevarar fukten i jorden längre.

Härdighet: Mycket härdig och kan odlas i större delen av landet.

Plantering: Höst eller vår. Välj så runda och släta skockor som möjligt. Sätt skockorna 10–15 cm djupt. För optimal skörd ska radavståndet vara 65–80 cm och plantavståndet 30–60 cm. Odlar man bara för husbehov kan man använda det mindre plant- och radavståndet.

Blommande jordärtskocka 'Bianca'.

‘Bianca’ hemma hos mig i september. Foto: Lotta Flodén

Blomningstid: Blommar i september–oktober med mängder av gula stora prästkrageliknande blommor. Jordärtskocka är en kortdagsväxt vilket innebär att den bildar blommor när dagslängden är kortare än 12–14 timmar. Alla sorter hinner därför inte blomma men det har ingen större betydelse för skördens storlek. Vill man ha blommor kan man t ex välja sorten ‘Bianca’ som är tidigblommande. Blommorna lockar bin och andra insekter.

Blomfärg: Gul.

Skörd: Senhöst–vår. Skockorna (knölarna) växer mest på hösten när det börjar bli lite kyligare ute, så vänta med första skörden tills plantan gulnat och börjar vissna. Sedan kan man skörda kontinuerligt tills kvarlämnade skockor börjar gro på våren. Det spelar ingen roll om plantorna har blommat eller inte.

Lagring i jord, sand, kyl eller torv
Jord och sand: Jordärtskockor är känsliga och skrumpnar snabbt om de utsätts för torka. De håller sig däremot utmärkt i jorden om man inte har lust att gräva upp dem för lagring någon annanstans. Om man vill skörda under vintern kan man täcka jorden med löv eller halm som hindrar jorden från att frysa. Skockorna kan också lagras i fuktig sand utomhus eller i jordkällare.

Kyl: Otvättade skockor lagras i kylen inlindade i fuktigt tidningspapper (minst en hel dagstidning) i en plastpåse. På det sättet kan jordärtskockor lagras i över ett år enligt egen erfarenhet.

Torv: Man kan även lägga dem otvättade i en större korg eller annan behållare med ogödslad torv som får stå ute under tak. Torven ska inte vattnas. På det sättet kan man lagra en större mängd skockor och lätt hämta in så många man behöver för tillfället. Metoden kanske bara funkar i lägre odlingszoner. För mig i zon 2 funkar det utmärkt. Skockorna håller sig fasta och krispiga ända till maj.

Problem och skadedjur: Jordärtskocka är i princip problemfri. En del tycker att den sprider sig väl mycket men min erfarenhet är att de knölar som man missar att ta upp är lätta att ta bort eller flytta på våren. Några skadedjur har jag aldrig stött på under de 15 år jag odlat jordärtskocka.

Förökning: Förökas med knölar. Välj de slätaste knölarna till utsäde. Varje skocka, liten som stor, som lämnas kvar på växtplatsen blir till en ny planta. Till och med skal kan gro om det finns ”ögon” kvar.

Övrigt: Jordärtskockans stjälkar kan bli över 3 meter höga, så någon form av stöd kan behövas. I juli kan man korta in plantan till cirka 150 cm, så klarar de sig utan stöd, men då hinner inga blommor utvecklas.


SORTER AV JORDÄRTSKOCKA

Det finns otaliga sorter av jordärtskocka, så listan nedan är ett urval. I Sverige är utbudet än så länge begränsat, så vill man ha mer att välja på är det bäst att handla i utländska webbutiker. Rödskaliga sorter är i allmänhet tidigast och ger störst och slätast skockor. Plantor till vita sorter är mer frosttåliga.

Jordärtskocka på olika språk
Danska: Jordskok Engelska: Jerusalem artichoke, Sunchoke, Sunroot, Earth apple Finska: Maa-artisokka Norska: Jordskokk Polska: Słonecznik bulwiasty Tyska: Topinambur Franska: Topinambour

‘Avella’. Blommar oberoende av dagslängd. Vita knölar. Ger stor skörd. Norsk.

‘Bianca’, (’Bianka’). Tidigblommande med vita knölar. Vanlig sort i Sverige. Ger stor skörd. Tysk.

Blue French’. Brunskaliga avlånga knölar. Mycket god smak. Starkväxande.

’Boston Red’. Rödskaliga stora, ojämna knölar. Nordamerikansk.

‘Dagneutral’ (’Dag Neutral’). Vita ganska ojämna skockor. Ger stor skörd. Inte så beroende av dagslängd och är därför tidigblommande. Sprider sig relativt långsamt. Identisk med ’Stampede’. Nordamerikansk.

’Dave’s Shrine’ (’Wolcottian Red’, ’Judy’s Red’). Röda, stora, avlånga och snabbväxande knölar. Ger stor skörd. Nordamerikansk.

‘Dwarf Sunray’. Lågväxande och rikblommande. Säljs även som perenn prydnadsväxt. Krispiga mjälla knölar med tunt skal som sitter tätt intill stammen. Behöver inte skalas. Ger stor skörd.. Nordamerikansk.

‘Elverum’. Gula släta knölar. Kräver korta dagar för att blomma. Ger låg avkastning i kallt klimat.

‘Fuseau’. Stora och jämna knölar med mycket god smak och tunt skal. Kompakt växtsätt. Ger mycket stor skörd. Sen. Fransk.

‘Gerard’. Rödskaliga runda knölar. Har en rökig smak och anses vara en delikatessort.

‘Gigant’. Vita, stora och relativt släta knölar.

’Golden Nugget’. Avlånga, morotsformade knölar. Gulköttiga. Nordamerikansk.

‘Henriette’. Vita päronformade knölar, relativt släta.

’Lola’. Rödskaliga medelstora med ganska släta knölar.

‘Marsvinsholm’. Rödskaliga stora och relativt släta knölar.

’Red Fuseau’. Rödskaliga, långa och släta knölar. Snabbväxande. Tolerant mot torka. Tidig. Fransk.

’Rika’. T-formade knölar med extra högt innehåll av inulin. Ungersk.

‘Rote Zonenkugel’. Rödskaliga, runda till päronformade skockor. Vitt kött som ibland kan vara marmorerat i rött.

’Rubick’. Rödskaliga, jämna och runda knölar. Polsk.

’Stampede’. Identisk med ’Dagneutral’. Nordamerikansk.

’Stor fransk’ (’French Mammoth White’, ’Mammoth White’). Vita knölar. Ger stor skörd.

’Sugarball’. Små vita och mycket söta knölar. Ungersk.

’Topianca’, ‘Topianka’, ‘Topinanka’. Runda knölar med ljusviolett skal. Tidigblommande. Tysk.

‘Topstar’. Ger tidig skörd. Vita knölar. Medelhöga.

’Waldoboro Gold’. knölar. Nordamerikansk.

‘Waldspindel’. Rosaviolett skal. Avlånga knölar. Medelstarkt växtsätt.


Källor och köpställen
Floridata Plant Encyclopedia

Växteko om jordärtskocka. Utgivare: Förbundet Organisk Biologisk Odling

Wikipedia

Efferus frø

GrowVeg

Biology and Chemistry of Jerusalem Artichoke: Helianthus tuberosus L. By Stanley J. Kays, Stephen F. Nottingham

Köpställen:
Helenion. Tysk nätbutik.

Deaflora. Tysk nätbutik med ett stort antal sorter av jordärtskocka och strävsolros.

Klostra. Svensk nätbutik.