Blåbärstry – lättodlat delikat bär för kallt klimat

Text: Torsten Lindberg (2013)

Torsten Lindberg, agronom och frukt- och bärentusiast är alltid på jakt efter sorter som tål kallt klimat. 1986 råkade han på blåbärstry som tål temperaturer ner till -46°C. Det visade sig senare vara ett nytt bär med fantastiska egenskaper; gott, lättodlat och nyttigare än vilda blåbär!

Blåbärstry, Lonicera caerulea var. kamtschatica,  har visat sig vara ett riktigt härdigt växtslag. Varför det inte har funnits här tidigare kan man undra.
Min första kontakt med blåbärstry var 1986 på ett möte om otraditionella bärslag i Åbo. Blåbärstry fanns inte på dagordningen, men vid ett besök i Åbo botaniska trädgård provsmakades en sort från Altai. Bären föll oss dock icke på läppen. En bit in på 90-talet dök det upp buskar med goda bär av sorten Morena i finska plantskolor. De hade dock bara en sort och plantskole­ägarna var inte så förtjusta i den.
När jag senare vid ett besök i Lettland 1995 kom över tre andra sorter av blåbärs­try, så upptäckte jag snart hur förträffligt det kan vara. ’Leningradski Velikan’ (leningrads jätte) kom från Baltezers plantskola ovanför Riga och har bland de godaste bären. De namngav inte sorten hos Baltezers, men med hjälp av foton och e-post fick jag den identifierad av Maria N. Plekhanova vid VIR-institutet i Sankt Petersburg. Från Dimzas plantskola skaffade jag en som visade sig vara ’Sinaja Ptitsa’ (blå fågel) och en benämnd Lonicera kamtschatica. Den senare icke namngivna sorten hade mindre bär och dog efter cirka sex år. Eftersom jag i Lettland kunde komma över olika blå­bärs­­trysorter gick det gå upp för mig, att det var järnridån som hade stoppat spridningen av dem till Sverige.
Vid ett besök på plantskolan i Pavlovsk utanför Sankt Petersburg år 2000, kunde jag förvärva fyra sorter som har gett rikligt med goda bär. ’Morena’ var den äldre sorten som inte visat sig vara den bästa i norr. ’Fialka’, ’Amfora’ och ’Nimfa’ visade sig däremot vara mycket odlingsvärda i norra Sverige.
Blåbärstry ska inte förväxlas med blåtry, Lonicera caerulea  som är den rena arten av samma växt, vars bär är svagt giftiga.

Kanadensiska sorter tål mildare klimat
Blåbärstry är väl anpassad till att odlas i norr. Enligt olika uppgifter klarar busken vintertemperaturer på minst -46°C. Den passar bäst i områden med rejäl sammanhängande vinter. De kanadensiska sorterna tål dock ett något mildare klimat. Ständig växling mellan vinter och vår kan förstöra bärproduktionen. Den klarar frost i blomningen relativt bra. Blomknoppar och fruktanlag tål frostknäppar på -8°C och utslagna blommor i alla fall -7°C.  Humlorna är väldigt viktiga för pollineringen eftersom blåbärstry ofta blommar för fullt vid relativt låga temperaturer då bina inte är aktiva.

Korspollinering ger stora bär
Korspollinering är mycket viktig för att bären ska bli stora. Man behöver därför ha olika sorter nära varandra. En egenskap som många plantskolor har missat, då de ofta bara säljer en sort. För att korspollineringen ska fungera måste båda sorterna blomma samtidigt. Välj därför antingen bara ryska sorter eller bara kanadensiska (blommar lite senare än de ryska). Det är alltså inte frågan om hon- och hanplantor. Alla sorter får bär men de blir betydligt större vid korspollinering. Och vissa sorter passar bättre ihop än andra, så det är bra att fråga på inköpsstället. Bären mognar tidigt, cirka 7–14 dagar före jordgubbarna vilket gör dem till det bär som mognar först av alla. Det har därför ansetts vara mycket värdefullt i Ryssland och är där allmänt spritt i hemträdgårdar. Aha, har jag tänkt efteråt – det är blåbärstryn jag sett i de ryska trädgårdarna, där med lite mörkare och håriga blad.

Lättodlat bär
Blåbärstry är en mycket tålig och fördragsam buske. Den går att odla på de flesta väldränerade jordar, sandjord såväl som lerjord och den tål relativt mycket markfukt. pH bör ligga mellan 4,5 och 7,0.Trastarna upptäcker ibland bären, så täck buskarna med nät innan bären mognar.
Eftersom buskarna sätter igång att växa tidigt kan en tidig gödsling stimulera skottillväxten och skörden. Men gödsla inte för kraftigt, då ökar bladmassan på bekostnad av bärsättning.
Bären är cylindriska – runda. Bärstorleken är 1,5–2 g och 3–4 cm långa. Skörden kan bli mellan 2–5 kg per buske, beroende på bland annat sort, markförhållanden och skötsel.
Hare och rådjur kan gå hårt åt skott på vårvintern, men det gör inte så mycket, eftersom busken blommar på de nya årsskottens nedre del.
Storleken på buskarna varierar som alltid beroende på växtplatsen och sorten. De blir omkring 1–2 meter höga och 1–2 meter vida. Det finns mer högväxta sorter som ger mer bär och lägre sorter med mer utbrett växtsätt som används mer som prydnadsbuskar.
Blåbärstry kan även odlas som solitär prydnadsbuske eller oklippt häck.
E-planta har godkänt den låga sorten Lonicera caerulea var. kamtschatica ANJA® främst för sina goda marktäckande egenskaper men bären är dessutom stora och goda.

Föröka med sticklingar
Blåbärstry förökas lättast med sommar­sticklingar. Sticklingarna tas när årsskotten är utväxta.
Planteringen görs med fördel på hösten eftersom de sätter igång att växa så tidigt då marken kan vara våt och tjälad.  Underhållsbeskärningen är inte särskilt omfattande. Efter en 8–10 år kan man behöva glesa ut i grenverket.
Blåbärstry är i princip problemfri, ibland kan bladlöss angripa buskarna. Man ser det på att bladen krullar sig. Men är man ute tidigt kan man åtgärda det med exempelvis  såpvatten. Vatten- och näringsbalansen spelar roll för bladlössens utveckling. Torkstress i kombination med riklig kvävegödsling kan också ge mjöldagg, framför allt om plantorna står i växthus.

Blåbärstry – ett superbär
Blåbärstry har visat sig vara ett jättenyttigt bär. C-vitaminhalten är inte att förakta. Mellan 40 och 170 mg per 100g. Strax under nivåerna för svarta vinbär. Sockerhalten är medelhög, 6-8% och syrahalten 2-3%. Pektinhalten 0,6-1%. När de är mogna brukar de inte bilda gelé (liksom blåbär). Men ännu intressantare är det med innehållet av antioxidanter. Det finns inte många undersökningar publicerade, men några gjorda i USA visar att blåbärstry har drygt 10 % högre halt antioxidanter än blåbär, tranbär och svarta vinbär. Också en orsak till att de räknats som viktigt för folkhälsan i Ryssland, då de även mognar först av alla bär.

Vad göra med bären
Man kan säga att man kan använda dem till allt man kan använda blåbär till. Sylt och paj av blåbärstry är mycket gott, ja ibland till och med godare än av blåbär tycker jag. Min favorit är till tunna pannkakor. Jag blandar lika delar lite tjockare yoghurt med lika mycket blåbärs­trysylt och breder ut det på plättarna. Gott!

Köpa plantor
Blåbärstry härstammar från östligaste Sibirien, norra Kina och nordligaste japanska öarna. Det är framför allt varieteten kamtschatica som har goda bär, Även hos andra arter kan man hitta bär som är ätliga och har använts av lokalbefolkningen, främst L. caerulea ssp. emphyllocalyx från norra Japan, där den kallas ”haskap”.
I Ryssland finns ett 80-tal sorter på marknaden, som har spritts till bland annat Baltikum och Finland. I Kanada jobbar man mycket med att utveckla odlingsvärda sorter av även L. ssp. emphyllocalyx som passar bättre i sydligare trakter med mildare klimat. Man har i Nordamerika även startat kommersiella odlingar på flera tiotals hektar.
Både de ryska och Nordamerikanska sorterna har börjats spridas över hela Nordeuropa. I Sverige finns det än så länge endast ett fåtal sorter att köpa. Hos finska plantskolor finns ett större utbud och flera utländska plantskolor har internetförsäljning. Förädlingsarbetet har som sagt tagit rejäl fart på senare år, så nya, ännu bättre sorter kommer säkert att se dagens ljus inom en snar framtid. Vi som odlat och smakat blåbärstry tror att bäret har en lysande framtid!

SÅ ODLAR DU BLÅBÄRSTRY

Läge: Full sol – lätt halv­skugga.
Jord: Klarar både sand- och lerjordar men mullrikt och väldränerat är att föredra. Gödsla sparsamt.
Härdighet: Zon 7.
Pollinering: Blåbärstry måste korspollineras för att bären ska bli stora och goda. Alltså är det viktigt att man har minst två sorter, gärna tre, planterade i närheten av varandra.
Höjd: De flesta sorterna blir cirka 1,5 meter. De marktäckande sorterna blir cirka 0,5 meter.
Skörd: Tidig, oftast innan jordgubbarna är mogna.
Övrigt: Buskarna blommar så fort det blir en period med plusgrader, vilket kan vara ett problem i södra delen av Sverige. Under vintern finns inga pollinatörer och då uteblir i värsta fall skörden. Kanadensiska sorter blommar något senare och kan vara ett bra alternativ.

ODLINGSVÄRDA SORTER AV BLÅBÄRSTRY

Torsten Lindberg ger här tips på sorter och deras karaktäristiska egen­skaper. Än så länge finns ganska få av dem att köpa i Sverige men de är på väg!

Amfora
Rikgivande sort med stora amforaliknande bär med bra hållbarhet. Kanske lite tunnare smak, men gör sig bra i blandning. Bra växtsätt, både hög och vid.

Anja
Den vanligaste blåbärstrysorten i svenska plantskolor. Utvald för sitt marktäckande växtsätt. Avmognar relativt sent och är därför grönare längre än bärsorterna. Bären är stora och goda. Höjd: 40–50 cm.

Atut
Marktäckartypen – utbrett växtsätt. Bra pollinerare. Bären sitter kvar bra på busken. Söta bär med en gnutta bitter smak.

Aurora
Nyaste kanadensiska sorten (snart tillgänglig i Europa). Snabbväxande hög buske, cirka 2 m. Större och sötare bär än föregångarna.

Blue Velvet
Säljs ofta i svenska plantskolor. Bästa egenskap är dess vackra sammetsludna blad. Stora bär med god smak.

Borealis
Ny kanadensisk sort (snart tillgänglig i Europa). Stora, relativt mjuka, sötsura bär som passar till självplock. Formen är kort och boxliknande. Ofta bäst i smaktester.

Duet
Mer upprättväxande sort. Sötsura bär som inte är särskilt bittra. Medeltidig och jämn mognad. Sitter kvar vid mognaden.

Fialka
Äldre rysk sort med bra bärkvalité. Långsmala bär som är mycket lättplockade och med jämn mognadstid. Lite klenare växtkraft hos mig.

Kalinka
Ny sort i Sverige, finns i handeln från och med våren 2013. Tysk sort som blir mellan 1–1,5 m hög. I Sverige borde den gå till zon 7 eftersom den har Sibiriskt ursprung.

Leningradski Velikan (Leningrads Jätte)
Äldre rysk sort med bra bärstorlek. Bra arom och sötma. Förbättrar smaken hos blandningar med andra sorter. Används mycket i förädlingsarbetet för sina smakkvalitéers skull. Bra upprätt växtsätt.

Morena
Gammal rysk sort. Något svagväxande i norra Sverige. Inte så stora bär. Denna sort var den första som var på marknaden i Norden och har börjat ersättas av bättre sorter.
Nimfa
Rikgivande sort med bra växtsätt. Stora avlånga bär med god smak.

Sinnaja Ptitsa (Blå Fågel)
Rundelliptiska bär. Något syrlig smak. Ska mogna ordentligt. Sitter relativt hårt på grenarna. Utbrett växtsätt. Busken blir som ett halvklot. Marktäckartypen.

Tundra
Ny kanadensisk sort (snart tillgänglig i Europa) som har relativt fasta bär med söt och stark smak, lite rundare bär och passar därför bra för maskinskörd. Bäret ”blöder” inte i skaftfästet vid plockning. Så pass fasta att de även går att styckefrysa. Resistent mot mjöldagg.

Wojtek
Nyare sort. Mycket tidig och även rikgivande. Hög buske.

Mer att läsa:
Plekhanova N. Maria, Blue Honeysuckle: A new berry crop in Russia, Balsgård. Verksamhetsberättelse 1992-94. Sid. 180–182.
University of Saskatchewan Fruit Program: www.fruit.usask.ca/haskap.html
The haskap Canada association: haskap.ca
Haskap (Blue Honeysuckle) in the Garden

Köpställen:
Blomqvist plantskola
B’STRÖÖ TRÄD & BUSKAR