Boken om marktäckning Kapitel 3

Gödsling med gräsklipp eller naturgödsel
Sådd
Så utnyttjas grönmassan bäst
Växelbruk

Morötter odlade med gräsklipp.

Alla grönsaker kan täckodlas med gräsklipp. Gräsklipp är lika näringsrikt som naturgödsel, behåller fukten i jorden och hindrar ogräs.

Trädgårdslandets skötsel från höst till höst

Kapitel 3 ur Boken om marktäckning – och om odling i sand, 1997
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

Håll jorden täckt året om, så får du en frisk och näringsrik jord som aldrig behöver grävas.

Marktäckning ger lucker jord utan grävning
Har man besvärliga rotogräs i jorden bör man givetvis försöka att gräva upp dem så gott det går, men någon form av spadvändning av jorden bör undvikas. Och även fräsning. Att bearbeta jorden på det sättet förbättrar inte odlingsresultatet och kan ibland resultera i att jorden blir mer kompakt än när man låter bli att gräva om den.

Automatisk luckring med marktäckning
När jordytan hålls täckt med ett tillräckligt tjockt lager orga­niskt material, cirka 10 cm under sommaren och cirka 15 cm på hösten, får livet i jorden gott om mat, ett bra skydd både mot kyla och för höga temperaturer under sommaren. Som tack om­vandlar mikroorganismer och maskar det organiska materialet till näring åt växterna sam­tidigt som de luckrar jorden.

All nödvändig näring finns i täckmaterialet
Den näring som tillförs med täckningsmaterialet är fullt tillräcklig för att man skall få ett mycket bra växtresultat. Man behöver inte köpa eller tillföra någon annan näring.
Under sensommaren lägger man på skörderester som blast m m, som sönderdelas med spade eller gräsklippare och sprids ut jämnt över jordytan som därefter täcks med gräsklipp. Vid denna täckning är det inte någon nackdel för resultatet om gräset börjat gulna. Under sommaren däremot bör endast saftigt grönt gräs användas till marktäckning.

Höstgräv inte – det gör maskarna bättre
Ett trädgårdsland som täcks på detta sätt över vintern har fått den bästa behandling det kan få och man har bäddat för ett gott växtresultat kommande odlingsår. Rådet att höstgräva kan man glömma när man dels täcker trädgårdslandet på detta sätt över vintern och dels täcker med färskt grönt organiskt material under sommaren.

Byt ut spaden mot grep
På lerjord kan det ta 2–3 år innan jorden efter denna behandling är så lucker att man helt kan avstå från att luckra den, men man skall inte för den skull spadvända den de första åren, utan endast luckra ytligt med en grävgrep. De levande organismer som finns i jorden får då vara kvar på den nivå i förhållande till markytan som de trivs bäst med.

När täckmaterialet inte räcker
Har man till en början svårt att få ihop det täckmaterial som behövs är det bra om man lägger på naturgödsel sent på hösten innan jorden täcks med vintertäcket. Den gödseln skall läggas på strax innan jorden fryser till. I de områden där jorden oftast är ofrusen vintertid bör man gödsla med naturgödsel på våren, men då skall man använda komposterad gödsel.

Kompostering av gödsel
Vid kompostering av gödsel läggs den i en hög samtidigt som lite jord blandas in i gödseln. Har man kompostjord är det utmärkt att blanda den med gödseln. Gödselkomposten läggs i en hög som inte bör vara högre än 1,5 meter. För att hindra urlakning bör högen täckas med halm. Det går att täcka den med plastfolie, men då måste plasten läggas så att det kan komma in luft i högen. Det är mycket viktigt att de levande organismer som finns i gödseln får tillgång till syre annars blir det en felaktig omvandlingsprocess av gödseln och vissa för växten skadliga ämnen bildas samtidigt som en del nyttiga näringsämnen för­svinner.


GÖDSLING MED GRÄSKLIPP ELLER NATURGÖDSEL

Höst- eller vårgödsling med naturgödsel
Vid gödsling med naturgödsel på hösten behöver man bara lägga gödseln ovanpå jorden, men den skall då täckas med orga­niskt material som löv, blast, hackad halm m m. Läggs natur­gödsel på trädgårdslandet tidigt på hösten när det är varmt i luften kommer en stor del av det lättlösliga kvävet att spolas bort med regnvatten så att gödselverkan blir sämre och dessutom för­orenas vattendrag och grundvatten.

Höstgödsling med gräsklipp och vintertäckning
Vid höstgödsling med gräsklipp är det en mycket ringa risk för kväveurlakning därför att kvävet är hårdare bundet i gräsklipp och annan grönmassa än i naturgödsel. Innan vintern täcker man med näringsfattigt material som t ex löv, halm och visset gräs så att täckningen blir cirka 15–20 cm tjock.
När våren kommer har det organiska täckmaterialet sjunkit ihop en hel del, hur mycket är beroende av hur vintern har varit. Efter en vinter med mycket snö och inte så hård tjäle har det mesta av täckmaterialet förmultnat, men efter en vinter med lite snö och normal vinterkyla är mycket av täckmaterialet kvar på jordytan.

Marktäckning på våren
För att jorden snabbt skall värmas upp bör resterna av täck­materialet tas bort. Det kan då antingen läggas på den del av trädgårdslandet där kål och andra utplanteringsväxter skall sättas, eller också lägger man det vid sidan av landet tills efter gallringen, då det på nytt kan läggas ovanpå jorden mellan rader­na.
Även där man skall plantera kål m m, är det en fördel om resterna av täckmaterialet luckras upp med t ex en grävgrep så att värmen tränger ner i jorden.

Återvinn vårens restmaterial
Att lägga resterna av täckmaterialet i komposten är enbart ett extra arbete med att flytta materialet fram och tillbaka. Det förmultnar visserligen bra i komposten, om den är välskött, men det är alltid enklast att lägga allt organiskt material, som förmultnar lätt och inte ser fult ut, direkt på jorden mellan de odlade växterna.

Första året efter täckningen
Är det första året som trädgårdslandet har varit täckt bör man ta en grävgrep och luckra jorden ner till ca 15 cm djup, men detta bör inte göras tidigare än cirka en vecka före sådden. Sår man inte allt på en gång är det en fördel att bara ställa iordning den del av jorden som skall användas först, så att inte jordytan ligger och torkar ut efter luckringen.

Andra och tredje året
Efter 2–3 års sommar- och vintertäckning av jorden i trädgårds­landet behöver man bara ta en kratta och luckra jordytan före sådd och plantering.
Det är lätt att snabbt öka temperaturen i jorden genom att täcka med väv och den läggs på så fort man tagit bort täckmaterialet.

Torkad hönsgödsel nödlösning
Har man inte gödslat med naturgödsel på hösten och räknar med att få för lite gräsklipp eller annan grönmassa under sommaren för att kunna täcka hela trädgårdslandet kan man före sådden gödsla med torkad hönsgödsel med den mängd som står angiven på förpackningarna. Att gödsla enbart med torkad hönsgödsel måste räknas som en nödlösning. Visserligen kan man tillföra den näringsmängd som behövs, men eftersom denna gödsel innehåller små mängder organiskt material så ger den inte samma gynnsamma förbättring av jorden som t. ex. vanlig naturgödsel eller gräsklipp.Man bör därför eftersträva att så fort som möjligt ordna så att man kan få tillgång till gräsklipp eller grönmassa i tillräckliga mängder om man vill få ett bra växtresultat under många år.

Bättre att blanda hönsgödsel med gräsklipp eller kompostjord
En kombination av gödsling med torkad hönsgödsel och gräsklipp är en bättre lösning än att använda enbart torkad hönsgödsel under förutsättning att hönsgödseln utgör en liten mängd i förhållande till annat organiskt material. Kompostjord och hönsgödsel är också bra att använda till de odlingar där man inte har tillräckligt med gräsklipp.


SÅDD

Så i lagom fuktig och varm jord
Sådden bör inte ske så länge jorden är så fuktig att den klumpar sig när man krattar till den. Det är inte heller någon fördel att så, så länge jorden är kall, då hinner ogräsfröna gro före de odlade växterna. De ogräs som finns på platsen har ju an­passat sig till klimatet och deras frön kan därför snabbt gro när temperaturen stiger, medan de kulturväxter vi odlar har svårare att hänga med, eftersom de är mera värmekrävande.

Lura ogräsen
Detta att ogräsfrön gror snabbt kan man utnyttja genom att kratta till och göra iordning såbädden så fort det är möjligt, sedan sår man inte förrän ogräset har grott. Skyfflar man endast ytligt dör alla ogräs som kommit upp, och genom att endast bearbeta jorden ytligt kommer inte några nya ogräsfrön upp till ytan så att de kan gro.

Markera såraderna tydligt
När man sår är det bra om raderna markeras tydligt eftersom en första rensning bör göras redan efter en dryg vecka, och då är det många sorter som ännu inte kommit upp. För att klara första rensningen måste man säkert veta var såraderna är. Marke­ringen av såraderna kan göras med käppar som sätts i båda änd­arna. Vid rensningen spänner man ett snöre mellan käpparna.

Markera sårader med snabbgroende frön
Ett enklare sätt är att blanda i några rädisfrön, vetekorn eller annat snabbgroende i såradema. Sättlök är även bra att markera raderna med. När man sedan efter någon dryg vecka ser att ogräsfrön börjar gro rensar man mycket ytligt med ett skyffeljärn. På så sätt dödas eller försenas ogräsplantorna så att de odlade växtarterna blir utan konkurrens och kan växa upp till gallringsstorlek.
Det är en fördel att hålla sådden täckt med fiberduk under hela denna tid om vädret är ogynnsamt för växterna.

Gallra och täck i tid
Gallringen bör göras så fort plantorna har fått tillräcklig storlek för att man lätt skall kunna dra upp de som skall bort och kunna se vilka som är riktigt livskraftiga och vilka som bör bort på grund av undermålig kvalitet.
I samband med att man gallrar så rensas naturligtvis de ogräs som finns i själva raden bort. Har man gjort skyfflingen tidigare är det sällan några ogräs mellan raderna som bör rensas bort. Men så fort som gallringen är avklarad skall jordytan marktäckas med färskt grönt organiskt material, som kan bestå av gräsklipp eller finmalda vilda växter, malda i kompostkvarn.


SÅ UTNYTTJAS GRÖNMASSAN BÄST

Lägg på tjockt lager på en gång
För att man skall få alla de fördelar som marktäckning med grönt material ger bör det läggas tillräckligt tjockt med en gång. Är de gallrade växterna tillräckligt stora och om täckmaterialet räcker så bör man lägga ett 10 cm tjockt lager på en gång. Men är det smått om grönmassa kan man nöja sig med att först lägga cirka 5 cm och sedan fylla på när det finns mera att täcka med.

10 cm tjockt lager ger bäst effekt
Lägger man ett tunnare lager, t ex 2–3 cm som ibland rekommenderas, får man ett obefintligt ogrässkydd. De flesta ogräsplantor kan tränga igenom detta lager, täckmaterialet torkar lätt och det gör att innehållet av näringsämnen inte kommer växterna tillgodo. Det är därför bättre att lägga minst 5 cm så långt som grönmassan räcker när man börjar marktäcka och låta resten vara utan täckning tills man på nytt får tillgång till grönmassa.
När grönmassan läggs på så skall den tryckas till lätt med handen. Då får man det bästa ogrässkyddet och det sker ingen uttorkning av täckmaterialet.

Täck intill, inte på plantorna
Vid täckningen är det viktigt att man inte täcker över de växter man odlar, t ex morotsplantor har svårt att klara sig om de täcks över. Men det är helt ofarligt att lägga täckmaterialet ända in mot raderna, under förutsättning att gräsklippet inte kommer från en matta som klipps varje dag, för då blir grönmassan alldeles för kompakt.

Första året behövs två omgångar med gräsklipp, andra året en
Är det första året som jorden i trädgårdslandet marktäcks på detta sätt bör ytterligare en täckning i samma tjocklek göras under förutsättning att man inte har gödslat med naturgödsel också. I så fall kan det bli för mycket av det goda om man lägger på i två omgångar. Men efter något år så räcker det med en 10 cm täckning varje sommar för att växterna skall få den näring de behöver. När man lägger på en andra omgång grönmassa skall den läggas ovanpå resterna av den föregående oavsett hur mycket som är kvar. Någon nergrävning eller luckring av den gamla grönmassan behövs inte.

Gödsla inte i onödan
Att år efter år lägga på 20 cm grönmassa under sommaren för att hålla ogräset borta kan dock resultera i att växterna får alltför kraftig näringstillförsel. För vissa växtarter betyder det inte så mycket, men för andra kan det vara en nackdel både för smaken och för deras motståndskraft mot skadedjur och sjukdomar. Däremot kan det vara nödvändigt med ytterligare en täckning för att hålla ogräsen borta. Har man ogräsproblem som är så svåra att det krävs en andra täckning kan man endera göra ett tunnare lager första gången och sedan ett på 10 cm, eller också blanda ut grönmassan med något kvävefattigt material.

Ofarligt mögel
Det händer rätt ofta att täckmaterialet blir luddigt av mögel på översidan om det är fuktig väderlek. Detta skrämmer många nybörjare av denna odlingsmetod. Men denna svamp som man ser, är helt ofarlig för de odlade växterna. Detta är en naturlig nerbrytning av täckmaterialet, det är bara det att vid torr väder­lek ser man inte denna svampverksamhet lika tydligt.

Radavstånd
Avståndet mellan raderna i trädgårdslandet varierar givetvis beroende av vilka arter som odlas, men det är lättare att lägga på täckmaterialet om det inte är alltför litet avstånd mellan raderna. Å andra sidan går det givetvis åt mera täckmaterial om man har stora avstånd.
Radavståndet bör även anpassas till hur man odlar, har man t ex sängar med 4–5 rader och sedan en gång till nästa säng kan ett radavstånd på 20–30 cm vara passande. Men odlar man däremot på så sätt att man inte har några speciella gångar utan går mellan raderna bör avståndet vara 30–40 cm. Odling utan gångar passar bäst för större ytor på 1000 kvm eller mera. I det lilla landet däremot gäller det ju att få så stor skörd som möjligt på en liten yta och då är sängmodellen att föredra.

Täck efter skörd
Efterhand som någon del av trädgårdslandet är färdigskördat skall man täcka den lediga ytan med grönmassa. Då förhindrar man ogräset att breda ut sig och livet i jorden får det skydd det behöver. För att inte urlakning av framför allt kväve skall bli för stor bör man om möjligt täcka med något material som inte är så kväverikt, t ex flis eller sågspån som blandas upp med grön­massa.


VÄXELBRUK

Skiss bra för minnet
Det är viktigt att man tillämpar växelbruk oavsett hur stort eller litet trädgårdsland man har. Därför bör man göra en skiss över landet där sommarens odlingar är inritade. Man bör und­vika att så och sätta en viss växtart på samma plats år efter år. Därför är det bra med en anteckning över sommarens odlande så att man till våren vet hur man skall undvika att på nytt så t ex morötter där de växte förra sommaren.

Gröngödsling och växelbruk
Man kan även så en gröngödslingsgröda i de delar av trädgårds­landet som är färdigskördat, och det bör helst vara någon baljväxt. Det finns speciella gröngödslingsväxter att köpa, men man kan även så ut gamla fröer av ärter, kålrot, spenat m m. Det viktigaste är att det blir en bladmassa som sedan tillför jorden näring. Gröngödslingsväxten får växa tills trädgårdslandet är färdigskördat och då slår man den med gräsklippare eller hackar sönder den med spade och låter grönmassan ligga ovanpå jorden över vintern.

Fyraårigt växelbruk bäst
Det finns många olika uppfattningar om hur växtföljden skall se ut, vilken växtart som skall komma före respektive efter en viss växtart. Även gödslingsmetoden har en avgörande bety­delse för hur växtföljden skall se ut.

Växelbruk med naturgödsel
Gödslar man med naturgödsel eller genom att så en gröngödslingsgröda på en del av trädgårdslandet, bör man odla t ex kål, purjo, spenat och mangold på den delen. Det är växter som kräver rikligt med näring. Året därpå sätts rotfrukter på denna del och därefter passar det med potatis. Man kan sedan på nytt återkomma med kålväxter och andra näringskrävande växter.
Att tillämpa enbart ett 3-årigt växelbruk är inte så bra i längden, utan man bör lägga in en gröngödslingsgröda med 5–6 års mellanrum. Givetvis är det allra bäst om man kan ha ett 4-årigt växelbruk med en ständig gröngödslingsgröda i växtfölj­den.

Växelbruk med grönmassa
När man gödslar enbart genom att täcka med grönmassa reglerar man näringsbehovet direkt under växtsäsongen så att t ex kål och purjo får mera marktäckning än lök och morötter. Potatisen klarar sig i regel med det som blev kvar efter gödsling­en av föregående års växter.
Med denna gödslingsmetod tror jag inte att det spelar så stor roll vilken ordningsföljd man har på de olika växtarterna. Huvudsaken är nog att man verkligen tillämpar växelbruk.