Boken om marktäckning Kapitel 5

Att välja växthus
Placering av växthus
Förbereda växthuset för odling
Växthus placerat på sand
Växthusets skötsel

Växthus.

I det här kapitlet berättar Nils Åkerstedt bl a om vad som är bra att tänka på innan man skaffar växthus.

Växthus och växthusodling

Kapitel 5 ur Boken om marktäckning – och om odling i sand, 1997
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018


ATT VÄLJA VÄXTHUS

Vilken typ av växthus man skall välja är beroende av hur stort odlingsintresse man har, en odlare nöjer sig kanske med att endast sätta tomater och gurka medan en annan odlare drar upp utplanteringsväxter, odlar vindruvor, fikon, tomater, paprika, gurka, persikor, tidig sallat, krukväxter, perennaväxter samt förökar träd och buskar.
För den senare typen av odlare lönar det sig naturligtvis att köpa eller bygga ett välisolerat växthus av tillräcklig storlek, medan den som nöjer sig med få växtarter kan klara sig med ett enkelt hembygge eller en billig typ av växthus.

ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN VÄLJER VÄXTHUSMODELL
Det finns ju ett flertal modeller att välja emellan, men vad man ska tänka på, förutom priset, är om växthuset är ändamålsenligt så att hela ytan i växthuset kan utnyttjas. De lusthusmodeller som finns är visserligen vackra att se på, men de har tyvärr stora ytor som inte kan utnyttjas effektivt.

Växthus för odling: Växthustyper som har växthusmodell, d v s är avlånga, är mera lämpade för ett normalt odlande.
Bredd: Bredden är viktig, endera bör bredden vara så att man har en gång i mitten och ett bord eller bädd på varje sida om gången, eller också skall det vara så brett att man får plats för två gångar med bord eller bäddar emellan och på sidorna.
Dörrens bredd: Man bör även se till att dörren är så bred att en skottkärra med jord, sand, gödsel eller gräsklipp kan köras in utan besvär.
Luftningsanordningar: En viktig detalj är luftanordningen, som tyvärr ofta är feldimensionerad på många av de växthus som finns på marknaden. Luftluckomas storlek bör vara 15–20 % av takytan om man skall kunna få tillräcklig urluftning en solig dag. Luftluckorna bör sitta på växthusets båda sidor och det är bättre med 4 mindre luckor än 2 stora. Det är även bra med automatisk luftning på åtminstone en eller två luftluckor, då riskerar man inte att ”koka” växterna om man glömmer bort att lufta växthus­et någon gång.
Storlek: Ett vanligt misstag är att man skaffar ett för litet växthus. När man inser hur roligt det är att odla i växthus vill man snabbt ha ett större, så välj en storlek större än du tänkt från början. Ett större växthus är också lättare att hålla jämn temperatur i.

Glas, kanalplast eller plastduk?
Huruvida växthuset skall vara av kanalplast, plastduk eller glas har både med utseendet och livslängden att göra.
Glas: Ett glasväxthus är både hållbart och snyggt, men det måste stå på ett stadigt underlag.
Kanalplast: Kanalplast kan även det ge växthuset ett snyggt utseende, och skall växthuset värmas upp under långa perioder är det mest ekonomiskt.
Plastduk: Växthus med enbart plastduk i väggar och tak kan användas för tillfälliga växthus och på platser där utseendet inte spelar någon roll. Med dubbla lager plastduk med luft emellan blir även ett sådant hus rätt värmeekonomiskt.

Extra isolering
Nu finns det i de flesta modeller av växthus särskilda fäst­anordningar för att sätta plastduk eller bubbelplast invändigt så att man får en luftkudde mellan ytterglas eller kanalplast och plastduk på innersidan. Vid odling under den tid då extravärme behövs bör man alltid använda sig av denna isolering. Det blir både billigare och man får en jämnare temperatur även under den årstid då extravärme inte behövs.


PLACERING AV VÄXTHUS

Växthusets placering har stor betydelse både för utseendet och med tanke på ljus och sol. Det bör inte vara någonting som skuggar mot ljuset, inte ens på norrsidan av växthuset, men däremot kan det vara bra om det är några lövträd som skuggar mot den starkaste solen mitt på dagen.

Morgon- och kvällssol
Om det är möjligt bör växthuset ställas på en plats dit solen når tidigt på förmiddagen och helst även på eftermiddagen och kvällen. Det är en stor fördel för växterna om de belyses av solen på morgonen, för då får de en betydligt längre växtdag än de växter som inte får sol och ljus förrän långt fram på förmiddagen.

Placera gavlarna i norr och söder
Har man ett avlångt växthus bör det läggas med gavlarna i norr och söder. På så sätt får man maximalt ljus och solinsläpp under hela dagen. Ligger växthuset med gavlarna i öst och väst blir det mera ensidig belysning av växterna och det blir gärna alltför varmt mitt på dagen när det är sol.

Dörren i norr
Skall man odla gurka i växthuset är det praktiskt att placera dörren på norra gaveln. Då får man en fin gavelvägg mot söder som passar bra för gurkodling.


FÖRBEREDA VÄXTHUSET FÖR ODLING

När man har beaktat alla dessa krav och är klar att sätta upp växthuset är det dags att ta ställning till hur man skall odla så att odlingsbädden kan göras klar innan växthuset sätts på plats. För hobbyodlaren bör det egentligen vara självklart att odlandet skall vara så naturligt och miljövänligt som möjligt. Ofta rekommenderas att odla tomater och gurka i stora krukor eller i säckar med torvmullsblandad jord som kräver konstgödsel för att växtresultatet skall bli någorlunda bra, trots att det är mycket enklare att odla i bädd, så som man tidigare gjort inom yrkesodlingen.

Odla i bäddar enklast
Att odla växter i bäddar på golvet är som sagt den enklaste metoden för hobbyodlaren. För att kunna utnyttja växthus­et till fullo är det lämpligt att ha bord i växthuset tidigt på våren, men sedan ta bort dem och odla på bäddarna.

Sand bättre än jord i växthus
Det bästa odlingssubstratet eller materialet i bädden är sand. Jag har odlat på sandbädd i växthus i över 40 år. Sand är även ett bra underlag för själva växthuset, varför det är lämpligt att lägga ut sandbädden innan växthuset sätts upp.


VÄXTHUS PLACERAT PÅ SAND

För att växthuset skall stå stilla, i synnerhet om underlaget består av lerjord, så är en bädd av sand till ett djup av 40–60 cm eller djupare, ett så bra underlag att man endast behöver lägga en syll av plank direkt ovanpå bädden, och ställa växthusväggarna direkt på denna syll.

Gjuta eller mura sockel onödigt
Att gjuta eller mura en sockel till växthuset är ett helt onödigt arbete som på intet sätt förbättrar odlingsförutsättningarna.
Jag har ett växthus som är 15 meter långt, 4 meter brett och 3 meter högt som står på en syll av 2″ x 5″ plank, vilken ligger direkt på sandbädden. Huset är byggt 1984 och trots att det är tung lerjord under sandbädden står det helt stilla, även när det är en vinter utan snö som isolerar.

Sandbäddens storlek
Det är bra om sandbädden går ca 50 cm utanför växthusets väggar. På växthusets östersida blir det då en utmärkt plats att odla på.
Det är alltid en fördel ur värmesynpunkt om växthuset och odlingsbädden ligger högre än den omgivande marken. Odlings­bädden värms då upp mycket tidigare på våren. Måste man gräva bort jord för att få en tillräckligt djup sandbädd bör det finnas dränering från den lägsta punkten om jorden är mycket kompakt och våt.

Sanden ska ha kontakt med jorden
Man skall inte lägga något isolerande material mellan sanden och underliggande jordlager, utan sanden skall ha direkt kontakt med jorden. Att lägga lecakulor, bark, flis, singel eller något annat av det som ibland rekommenderas som underlag för odlingsbädden är enbart till nackdel för odlingsresultatet, i varje fall när man tillämpar odlingsmetoden att gödsla med gräsklipp eller grönmassa. När sanden får kontakt med underliggande jordlager leds markfukten upp genom sanden så att bevattningbehovet blir mindre för en sandbädd än en jordbädd.

Sand värms upp snabbare än jord
Med en sandbädd i växthuset finns det inte heller någon anledning att lägga ner värmeslingor i sanden eftersom att sanden värms upp snabbt på våren och håller högre temperatur under sommaren än vad en jordbädd håller.

Välj rätt sorts sand
Den sand som skall användas ska vara natursand och får inte vara för finkornig, en kornstorlek mellan 0–6 mm med cirka 80% mellan 0–4 mm och 20% mellan 4–6 mm är en bra blandning, men det går lika bra med blandningar som bl a kallas för sättsand 0–8 mm, gjutgrus 0–8 mm eller betonggrus 0–8 mm.


VÄXTHUSETS SKÖTSEL

Man bör utnyttja växthuset från tidiga våren oavsett vad man odlar. Att vänta till maj–juni med att sätta de första växterna i odlingsbädden är synd, för då har man redan gått miste om en värdefull odlingsmånad. Oavsett vilka växter som odlas i växt­huset blir standardskötseln ungefär densamma. Har man mer än en växtart, som de flesta odlare har, gäller det att sköta växthuset så att de flesta växtarterna trivs någor­lunda. Det är endast om man vill dela in växthuset i olika avdel­ningar som man kan ge individuell skötsel åt olika växtarter.

Håll koll temperaturen
För att tillfredsställa de flesta växterna så bör man hålla en nattemperatur omkring 15 °C, och en dagstemperatur på 18–20 °C mulna dagar. När det är sol kan dagstemperaturen få gå upp mot 25 °C. Högre temperatur är inte till någon fördel för växterna, det är egentligen bara gurka som tycks trivas med temperatur upp mot 30 °C, om det är sol.

Sänka temperaturen med skuggning
För den nyblivne växthusägaren visar det sig rätt snart att det är svårt att hålla ner temperaturen så att den inte går över 25 °C när det är sol. Det hjälper nämligen inte att man enbart öppnar luftluckorna utan växthuset måste även skuggas om man skall kunna sänka temperaturen tillräckligt.

Idealtemperatur
Idealtemperaturen för de flesta växtarter är 15–19 °C på natten och 20–22 °C på dagen. De flesta växtarter som man har i sitt växthus är mycket toleranta mot felaktig tempe­ratur, men det blir alltid på bekostnad av växtresultatet.

Skugga växthuset mot starkt solljus
Skuggning av växthuset slarvar många med, trots att skötseln blir enklare och växtresultatet bättre när växt­huset är skuggat på rätt sätt. Man kan visserligen använda till­fälliga skuggmaterial som lövruskor, säckväv och liknande, men det är bättre att redan på våren skugga med skuggväv eller fiberduk på söder- och östersidorna där solen belyser som skarpast.

LUFTNING AV VÄXTHUSET
Tidig vår: Även om det kan kännas galet måste man ibland redan tidigt på våren, när det är riktigt kallt på nättema, öppna luftluckorna på dagarna och släppa ut överskottsvärmen när solen skiner.
Luftning vid minusgrader: Men man måste vara försiktig när man luftar när det är minus­grader ute, så att inte kalluften faller direkt ner på växterna inne i växthuset. När man luftar vid den årstiden bör man sätta en plastduk under luftluckan så att kalluften leds åt sidorna, den hinner då värmas upp innan den träffar växterna. Får kalluften falla direkt på växterna blir det lätt skador på dem på grund av den snabba temperatursänkningen.
Det är säkrare att lufta på flera ställen med små öppningar så att temperaturen jämnas ut bättre.
Luftning vid blåst: Blåser det skall man lufta på läsidan eftersom växterna inte gillar om drag, inte ens under sommaren när det är varmt ute.
Luftning för jämn temperatur: För att få så jämn temperatur som möjligt bör man inte vänta för länge med att lufta upp växthuset på morgonen. Har man automatiskt lucköppnare bör den ställas in på att öppnas vid 20–22 °C.
Man skall också stänga luftluckorna i god tid på kvällen innan temperaturen hinner sjunka för mycket. Det gäller även som­martid då det är relativt varma nätter.

Vattna tidigt på dagen
Vattning av växterna, oavsett om de står i krukor eller är friplanterade på bädd, bör om möjligt göras på morgonen eller förmiddagen därför att en växt som är så torr att den börjar sloka på morgonen hinner inte återhämta sig under den dagen, och löper dessutom stor risk att få brännskador. Dessutom är det en del växter som inte mår bra av att vattnas på kvällen. Tomater, t ex, tål inte hög luftfuktighet och vid vattning sent på eftermid­dagen eller kvällen höjs luftfuktigheten betydligt mera än vid vattning på morgonen.

Uppvärmning med kupévärmare
För att värma upp växthuset så är en vanlig kupévärmare den enklaste lösningen, men man spar mycket energi om kupévärmaren har termostat som stänger av värmen så fort solen har värmt upp luften.
Även om man är hemma hela dagarna är det svårt att passa på och stänga i rätt tid. Har man automatiska öppnare till luft­luckoma bör man se till att det är cirka 5 °C skillnad mellan den temperatur då termostaten slår ifrån värmen och den tempera­tur då luftluckoma öppnar.