Den nya biologiska trädgården, del 1 Sjukdomar och skadedjur

Larver av kålfjäril.

Larver av kålfjäril kan göra stor skada på kålväxter om man inte upptäcker dem i tid. Täcker man plantorna med fiberduk kan de värsta angreppen undvikas.

Sjukdomar och skadedjur

Kapitel ur ”Den ”nya” biologiska trädgården, Del 1, 1999
Författare: Nils Åkerstedt
Redigering webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

Se på de djur, svampar och bakterier som angriper det vi odlar som rådgivare. De upplyser oss om att vi gör något fel.

Det finns helt naturligt en anledning till att en insekt eller en svamp angriper en växt. Bästa bekämpningsmedlet, om man nu ska använda ett så maktdemonstrerande uttryck, är att vi lär oss att förstå varför ett djur blir ett skadedjur och varför en svamp blir en sjukdomsgörare.

Naturens återvinnare
Ute i naturen, där allt får fungera ostört av människors påverkan och där den ekologiska balansen får råda, är svampars, bakteriers och insekters uppgift att äta upp och omvandla döda, döende eller sjuka växter och växtdelar så att dess innehåll på nytt blir till näring åt levande växter och djur. Detta för att allt ska fortsätta att ingå i naturens eviga kretslopp.

Trädgårdens rådgivare
Med det synsättet som bakgrund bör vi se på dessa som vi kallar sjukdomsgörare och skadedjur, som rådgivare som talar om för oss att någonting är galet i vårt sätt att sköta växterna. Vår första handling ska då inte vara att ta död på dessa rådgivare, utan istället ska vi naturligtvis försöka lista ut vad vi har gjort som är fel ur naturens sätt att fungera och sedan åtgärda detta.

Hitta orsaken och agera snabbt
Huvudregeln när det gäller sjukdomar och skadedjur bör därför alltid vara att först söka orsaken till angreppet och åtgärda vad som snabbt kan förändra situationen. Man stör sedan angriparna och gör det otrivsamt för dem och förhindrar nya angrepp genom att med alla tänkbara medel stärka växterna och öka deras trivsel.


Vattenspruta.

MILJÖVÄNLIGA MEDEL

Om man trots olika åtgärder för att hjälpa växterna att öka sin motståndskraft får angrepp på dem av sjukdomar eller skadedjur, finns det några miljövänliga medel som man kan tillgripa för att något mer hårdhänt återställa balansen.

VATTEN
Många insekter som t ex gröna bladlöss och en del fjärilslarver kan man oskadliggöra enbart med vatten. Att spola av en krukväxt under kallvattenkran eller spruta på buskar och träd med en kraftig stråle från en vattenslang kan ofta vara tillräckligt för att ett angrepp ska upphöra. All behandling, oavsett om det sker med vatten, såpvatten eller avkok på åkerfräken, bör upprepas minst tre gånger med 4–5 dagars mellanrum.

SÅPVATTEN
Angrepp av bladlöss, sköldlöss och larver av olika arter som suger växtsaft eller gnager av växternas blad kan lätt begränsas om man sprutar med såpvatten. Men man ska alltid ha i åtanke att även de insekter som inte gör växterna någon skada dödas eller blir hämmade, när man sprutar med såpvatten. Använd därför såpvatten endast när det inte går att förhindra angrepp på växterna med några mjukare metoder.

Dosering: Blanda 1–2 matskedar såpa med 1 liter ljummet vatten, den kraftigaste doseringen när det gäller sköldlöss eller svart bladlus.

Risk för brännskador
Man ska undvika att spruta såpvatten på en växt som står i solen eller som belyses av solen. Kombinationen såpa och sol kan lätt ge brännskador på bladen. Är det svårt att stoppa angreppen med vanlig gul eller grön såpa kan man använda såpa av märket Fenol, den har starkare effekt. Doseringen ska vara 1 matsked per liter vatten.

ÅKERFRÄKENAVKOK

Åkerfräken.

Åkerfräken, Equisetum arvense.

Vid svampangrepp på olika växter som t ex mjöldagg på rosor och svarta vinbär eller mögel på bladen av matlök, har besprutning med avkok på åkerfräken en förebyggande och delvis svampdödande verkan. För att förstärka den sistnämnda effekten kan man tillsätta en matsked såpa per liter vätska. När man sprutar med åkerfräken i förebyggande syfte bör man inte tillsätta såpa.

Gör så här:
Avkok med färsk åkerfräken:
Färsk åkerfräken (ej att förväxla med kärrfräken) hackas eller smulas sönder och packas i en gryta som fylls med vatten så att åkerfräken täcks. Därefter låter man vattnet koka i minst 30 minuter. När det sedan kallnat silar man bort resterna av fräken.
Ska vätskan användas för besprutning används den oblandad, men ska man vattna med den bör den blandas med ca 5 delar vatten på en del avkok.

Avkok med torkad åkerfräken: Av torkad åkerfräken tar man 1 dl åkerfräken till 1 liter vatten och låter det koka i minst en timme. När vattnet kallnat silas bladresterna bort om vätskan ska användas för besprutning. Ska den användas för vattning låter man resterna av fräken följa med och även detta avkok bör då blandas med vatten, som när färsk åkerfräken används.

BIKARBONAT
Bikarbonat blandat med vatten är mycket effektivt mot diverse svamparter.

Gör så här:
Blanda 1 gram per liter vatten. Kan användas mot mjöldagg på rosor och andra växter.

VATTENBLANDAD MJÖLK
Glas med mjölk.Denna mjölkblandning hämmar diverse insekter som övervintrar som ägg på grenar och bladknoppar på buskar och träd. Den kan användas om man året innan hade stora besvär med t ex bladlöss på vinbär, fruktträd, jasmin, rosenhagtorn.

Observera att även ägg av nyttiga eller ofarliga insekter kan ta skada vid besprutningen. Därför bör den endast ske vid verkligt behov

Gör så här:
Lättmjölk, skummjölk eller vanlig mjölk blandas med lika delar vatten. För att öka vidhäftningsförmågan på besprutningsvätskan tillsätter man 1–2 teskeder såpa per liter vätska.

Duscha över växterna 2-3 gånger med 4–5 dagars mellanrum när bladknopparna börjar visa grön spets.


Symtom på angrepp och åtgärder

Här hittar du symtom och lämpliga åtgärder för vanliga angrepp och sjukdomar hos köksväxter.

BÖNOR OCH BONDBÖNOR

BÖNBLADLUS, Aphis fabae, PÅ BONDBÖNOR

Svarta bladlöss.Symptom: Svarta löss som angriper nya blad och toppen på plantan.

Åtgärd: Börjar angreppet på så tidigt stadium att endast ett fåtal baljor är på gång bör man spruta plantorna med starkt såpvatten eller ett pyretrumpreparat. Vanligtvis kommer angreppet först när ett tillräckligt antal baljor är under utveckling och då räcker det med att man tar bort den angripna toppen på varje planta.
Svart bönbladlus är vanligast i södra halvan av Sverige. Ju längre norrut man kommer, desto mindre risk är det för angrepp på bondbönorna.

BÖNSTJÄLKFLUGA, Delia florilega

Symptom: Plantorna stannar i växten eller vissnar ner. Drar man upp en planta ser man 5-6 mm stora, gulvita larver i stjälken.

Åtgärd: Dra upp vissnande plantor så fort de upptäcks och ta död på larverna innan de hinner förpuppas. I förebyggande syfte kan man på våren och försommaren hålla plantorna täckta med fiberduk.

BÖNBAKTERIOS, FETTFLÄCKSJUKA, Pseudomonas phaseolicola

Bönbakterios.Symptom: Större eller mindre bruna fläckar bildas på bladen som ser ut att vara frostskadade. Angreppet orsakas av en bakterie.

Åtgärd: Största orsaken till angreppet är fuktig luft i samband med låg temperatur. Se till att bönorna har gott om plats och står luftigt till, så att de snabbt torkar upp.

Vid odling av bönor i växthus bör man lufta mycket rikligt och vid odling på friland är det bra om man har bönorna på upphöjda rader. Vid angrepp tar man bort hårt angripna plantor och pudrar övriga plantor med algmjöl. När växtförhållandena blir gynnsammare för bönorna brukar de ganska snabbt repa sig efter ett angrepp.


KÅLROT

JORDLOPPOR, Phyllotreta

Jordloppor.Symptom: De nyuppkomna plantornas blad blir fläckiga och vid svåra angrepp kan bladen ätas upp och till synes helt försvinna på ett par dagar.

Åtgärd: Jordlopporna trivs bäst när det är torrt, så vattna där för rikligt så fort plantorna kommit upp. Pudring med träaska, mjöl eller algmjöl på bladverket under den kritiska tiden hjälper även rätt bra. Genom att täcka sådden med fiberduk och låta den ligga kvar tills plantorna är så stora att de inte tar någon skada av loppornas angrepp klarar man kålplantorna med nästan 100 % säkerhet.

LARVER AV STOR KÅLFLUGA, Delia floralis och LITEN KÅLFLUGA, Delia radicum

Larver av kålfluga.

Larver av kålfluga.

Symptom: Vid tidiga angrepp vissnar plantorna medan de är små, men vanligast är att man vid skörden finner att kålrötterna har fullt av vita, ca 1 cm långa maskliknande larver.

Åtgärder: Ett väl fungerande växelbruk är en förutsättning för att man ska slippa angrepp igen, sedan man en gång fått kålflugor i trädgården. Angripna plantor och kålrötter ska tas upp och larverna oskadliggöras på tidigt stadium innan larverna förpuppas.

Förebyggande åtgärder: Om man vid plantering eller efter gallring av kålrötterna lägger en liten hög med färsk sågspån, träaska eller algmjöl runt plantorna så att några centimeter av stjälken täcks, minskar risken för angrepp avsevärt.

Tre generationer
Ett effektivt skydd är täckning av kålrötterna redan vid sådden med fiberduk, men eftersom kålflugan har tre generationer i sydligaste delarna av vårt land, den första i april maj den andra i juni juli, den tredje i augusti september, så måste väven ligga på under lång tid. Den tredje generationen ger dock små angrepp. I Mellansverige hinner kålflugan bara med två generationer och i norra Sverige bara en och där kläcks flugan i juni månad.

KLUMPROTSJUKA, Plasmodiophora brassicae

Symptom: Kålrötterna blir missbildade med knölar och ruttnar helt eller delvis. Sjukdomen orsakas av en svamp som lever i rötterna på kålväxter av alla arter.

Åtgärd: Även här är växelbruk nödvändigt. Låt det gå minst 10 år innan kålrötter återkommer på samma plats efter ett angrepp. Vissa undersökningar visar att svampens sporer kan överleva så länge som 17 år efter att första angreppet konstaterats. Ett pH-värde något över 7 är till nackdel för svampen och en väl genomförd gröngödsling bör alltid föregå kålrotsodlingen, där man haft angrepp av svampen.


KÅLVÄXTER: VITKÅL, BLOMKÅL, BROCCOLI M FL

JORDLOPPOR, Phyllotreta

Vid direktsådd av kål angrips ibland plantorna av jordloppor.
Symptom och åtgärder: Se ovan under Kålrot.

LARVER AV STOR KÅLFLUGA, Delia floralis och LITEN KÅLFLUGA, Delia radicum
Symptom och åtgärder: Se ovan under Kålrot.

LARVER AV KÅLFJÄRIL, Pieris brassicae, OCH ANDRA FJÄRILSLARVER

Kålfjäril, hona.

Kålfjäril, hona. Hanen saknar de svarta prickarna.

Symptom: Gulgröna larver med svarta prickar, 3–4 cm långa, som gnager hål på bladen. Är det många larver som angriper en planta kan de helt kaläta bladen så att endast nerverna återstår. Fjärilen, som är vit med mörka fläckar framtill på vingarna, är lätt att upptäcka.

Åtgärd: Om man på försommaren ser fjärilen flyga omkring kålplantorna ska man undersöka bladens undersidor. Äggsamlingarna, som oftast består av 20–30 gulvita ägg placerade i en klunga, är lätta att upptäcka och oskadliggöra, oftast är det endast en äggsamling på varje planta.

Larver av kålfjäril.

Larver av kålfjäril.

Spana efter larver
Har larverna redan kläckts går det lätt att upptäcka och plocka bort dem när man ser de första hålen på bladen.

Olika sätt att försvåra för fjärilarna
Blandodling är ett bra sätt att försvåra för fjärilen att upptäcka kålplantorna, dessutom kan man försvåra för den ytterligare genom att plantera starkdoftande växter tillsammans med kålen.
Fiberduk över plantorna är ett bra skydd under den tid som fjärilen flyger.

KÅLGALLMYGGA, Contarinia nasturtii

Angrepp av kålgallmygga.

Kålgallmyggan orsakar förkrympta blad i centrum av plantan.

Symptom: De små bladen i centrum på plantorna blir förkrympta och på vitkål bildas ibland flera “plantor” på samma rot. Ibland blir tillväxtpunkten på plantorna så skadad att det inte kommer några nya blad efter de första 2-3 bladen.

Åtgärder: Vid upprepade angrepp år efter år bör man använda fiberduk som skydd mot myggan redan när plantorna är i bänken där de dras upp, eftersom gallmyggan lätt kommer in vid luftning av bänken om man inte hänger för fiberduken.
Börjar det att bildas flera huvuden på en planta ska man gallra bort alla utom ett, oftast utvecklas det då normalt. Risken för angrepp är mindre om man håller plantorna i kraftig växt och inte sätter ut dem förrän vid gynnsam väderlek.

KÅLMAL, Plutella xylostella

Angrepp av kålmal.

Angrepp av kålmal.

Symptom: På bladen ser man så kallade fönster, där larven som är drygt en centimeter lång, har gnagt i bladet så att endast överhuden är kvar. På broccoli, där kålmalen gör den största skadan, håller larverna oftast till i blomknoppen där de är svåra att upptäcka.

Åtgärd: Blandodling och starkdoftande växter tillsammans med broccolin hjälper något, men brukar man ha stora angrepp bör man täcka plantorna med fiberduk och låta dem vara täckta under lång tid.

Kålmalen har minst två generationer i södra Sverige, varav den andra riskperioden är i augusti. I norra och mellersta delarna av landet bör man hålla plantorna täckta till slutet av juli.

KLUMPROTSJUKA, Plasmodiophora brassicae
Symptom och åtgärder: Se ovan under Kålrot.


LÖK

LARVER AV LÖKFLUGA, Delia antiqua

Larver av lökfluga.

Larver av lökfluga.

Symptom: Lökplantorna gulnar och vissnar så småningom ner helt. I lökbasen finns små gulvita larver. Frösådd lök angrips i första hand.

I södra Sverige hinner lökflugan med två generationer under sommaren. I mellersta delarna av landet förekommer det endast en generation och norr om Sundsvall är den sällsynt, även om den förefaller att sakta sprida sig norrut.

Åtgärder: Använder man sättlök ska man så några rader med lök intill sättlöken för att locka flugorna dit och sedan ta upp och oskadliggöra larverna när man ser angrepp på den frösådda löken. Flugan angriper ogärna sättlök om det finns frösådd lök intill.

Odlar man endast frösådd lök bör man täcka löksådden med fiberduk för undvikande av angrepp. Bredsådd lök istället för rad sådd klarar sig även bättre mot angrepp, men det kräver givetvis att man har ogräsfri jord.

LÖKMÖGEL

Symptom: Lökbladen gulnar och blir blekt gröna med början i bladspetsarna. Vid svåra angrepp kan hela plantorna vissna.

Åtgärder: Köp sättlök från kända fröfirmor. Smittan följer ofta med utsädet. Använd värmebehandlad sättlök. Vid första tecken till angrepp, duscha löken med avkok på åkerfräken, blanda såpa i vattnet för att få bättre vidhäftningsförmåga på avkoket.

Hårt angripna plantor bör man ta bort från landet, och det är en fördel om man nyper av bladspetsarna på plantor som angripits lindrigt.


MOROT

LARVER AV OLIKA ARTER AV JORDFLYN (tillhörande familjen nattflyn, Noctuidae)

Larv av jordfly.

Larv av jordfly.

Symptom: Gnaghål upptill på morötterna runt rothalsen samt några centimeter neråt. 3–4 cm långa, tjocka, jordfärgade larver med svagt tecknade ränder. Vid beröring rullar larven ihop sig. Fjärilen är 3-4 cm stor, gråbrun till färgen och med fläckar framtill på vingarna.

Åtgärder: Huvudsvärmningen infaller under juni–juli, och genom att täcka morötterna med fiberduk kan man förhindra större delen av angreppen, men jordflyet flyger under lång tid så någon helt säker period finns knappast.

Larverna har svårt att klara sig under regniga somrar, därför bör man vattna rikligt vid torr väderlek och på så sätt döda en hel del larver. Är man påpasslig kan man även döda larverna medan de är kvar på bladen genom att bespruta med såpvatten, men då ska besprutningen ske senast inom 4–5 veckor efter det man sett fjärilen flyga omkring morötterna. Läs mer om jordflyn

MOROTSBLADLOPPA, KRUSSJUKA, Dyspersa apicalis

Morotsbladloppan orsakar krussjuka på morot.

Morotsbladloppan orsakar krussjuka på morot.

Symptom: Bladen blir förkrympta och krusiga, färgen blir mörkare grön än färgen på friska blad, ibland blir bladen rödbruna. Plantorna stannar upp i växten och även om angripna plantor så småningom växer normalt, blir ofta roten svagt utvecklad och märgen blir större än normalt. Moroten blir träig med sämre smak och lägre vitamininnehåll.
Observera att missbildade blad även kan orsakas av bladlöss men då blir bladfärgen gul.

Åtgärd: Lopporna, som är ca 3 mm långa, övervintrar på barken av träd och då oftast på barrträd. Genom att täcka morotslandet från sådden och minst 1,5 månad framåt med fiberduk kan man förhindra angrepp av morotsbladloppan.
Man kan även pudra morotsplantorna från det de kommit upp och 2–3 veckor framåt med vetemjöl, kornmjöl, algmjöl, träaska eller liknande och i någon mån minska angreppen. Men då gäller det att noga se till att blasten hela tiden är täckt med puder.

LARVER AV MOROTSFLUGA, Chamaepsila rosae

Larver av morotsfluga.

Larver av morotsfluga.

Symptom: Första generationens angrepp visar sig ofta genom att de små plantorna ser lidande ut. Drar man upp dem syns små, rostfärgade gnaghål i spetsen på moroten. Andra generationens flugor går ofta in på mitten av moroten och larverna kan även finnas i hela moroten. När morötterna tagits in för vinterförvaring angrips de lätt av svampsjukdomar på grund av gnagskadorna.

Åtgärder: Genom att odla morötter på öppen plats minskar risken för angrepp eftersom morotsflugan föredrar vindskyddade platser. Blandodling där lök odlas som närmaste granne till morötterna och i själva morotsraderna minskar även det risken för angrepp.

Vid gallringen ska man noggrant ta bort alla uppdragna morötter från landet. Efter gallringen strör man ut ett 2–4 cm tjockt lager av färskt sågspån av barrträd eller träaska, algmjöl eller annat liknande material i själva morotsraden, så att det avskräcker morotsflugan från att lägga ägg intill morötterna.

Om man håller morotslandet täckt med fiberduk från sådden till i slutet av maj i södra Sverige och till slutet av juni i mellersta delarna av landet, kan man förhindra angrepp av första omgångens morotsflugor.

För att veta när det är dags för nästa omgång flugor kan man under högsommaren placera ut små gula skålar med vatten i. När man ser att det samlas många, 5-7 mm stora flugor med gula ben och rödbrunt huvud i skålen, täcker man på nytt över morotsraderna i minst 2 3 veckors tid.


POTATIS

POTATISBLADMÖGEL, BRUNRÖTA, Phytophthora infestans

Potatisbladmögel.Symptom: Bladen får mörkbruna fläckar som ökar i omfång. Angripna blad ser närmast ut som om de är frostskadade, men vid fuktig väderlek kan man på undersidan av bladen se ett gråludet mögel på fläckarna. Ibland angrips även stjälkbasen som får svarta strimmor. Vid svåra angrepp kan hela plantorna vissna ner.

När knölarna angrips kallas det för brunröta och potatisen får då mörkgråa fläckar av svampen. Den tränger så småningom ganska djupt ner i knölen.

Åtgärder: Använd certifierat utsäde, välj motståndskraftiga sorter som t ex Aquila, Bellona, Grata, Provita och Ukama. Observera att Grata angrips av bladmögel men inte av brunröta.

Sätt potatisen på stora avstånd så att blasten torkar fort efter regn. Slå av angripen blast med lie och ta bort den från potatislandet minst 14 dagar före skörd.

GUL POTATISCYSTNEMATOD, Globodera rostochiensis
VIT POTATISCYSTNEMATOD, Globodera pallida

Potatiscystnematoder.

Angrepp av potatiscystnematoder. Drar man upp plantan ser man små vita, gula eller bruna knölar på rötterna.

Symptom: Potatisstånden utvecklas ojämnt. Medan en del av landet kan ha helt normal blast förekommer det områden med blekare och långsammare utveckling av plantorna. Drar man upp ett potatisstånd på ett sådant ställe kan man se knappnålshuvudstora knölar som är gula, vita eller bruna. Rotsystemet på angripna plantor är ofta rikt förgrenat och kompakt. Skörden minskar från år till år.

Åtgärd: Var noga med växelbruket, det bör gå minst 4–5 år mellan varje gång potatis återkommer till samma plats. Har man upptäckt nematoder bör man vänta minst 8–10 år om man använder mottagliga sorter.

Det bästa är att, förutom att använda växelbruk, även odla nematodresistenta sorter som t ex Bellona, Ukama och Provita.

Förebyggande åtgärd: Nematoderna kan följa med redskap och skor, så var försiktig och rengör redskapen väl om de lånas mellan grannar där det eventuellt finns nematoder.

VANLIG SKORV (orsakas av bakterier i släktet Streplomyces)

Vanlig skorv på potatis.

Vanlig skorv kanske inte ser så smakligt ut men det påverkar inte potatisens ätbarhet.

Symtom: Knölarna blir ojämna i skalet. Korkartade upphöjningar och ibland fördjupningar i skalet kan bildas, men under skalet är potatisen fin. Skorvangrepp orsakas av en bakterie, och inte av en svamp som man tidigre har ansett.

Förebyggande åtgärder: Gröngödsling året före i det land där man sätter potatisen ger ett bra skydd mot skorv och likaså en riklig inblandning av kompostjord.
Genom att bevattna potatislandet från det potatisen börjar bilda knölar, från blomningen och drygt en månad framåt minskar risken för skorvangrepp avsevärt.

Sortvalet har även betydelse. Grata och King Edward är motståndskraftiga, medan Aquila, Bintje och Up to date är mycket mottagliga.

Undvik detta
Riklig gödsling med naturgödsel på våren ökar däremot risken för skorvangrepp. Högt pH och torr jord ger starkare angrepp.

STJÄLKBAKTERIOS (orsakas av olika arter av bakterier)

Symptom: Enstaka plantor ser gula och slokande ut, stjälkarna är svarta och slemmiga, rotsystemet är dåligt utvecklat.

Åtgärder: Ta upp och oskadliggör plantorna innan smittan förs över på flera plantor. Använd kontrollerat utsäde.

Läs mer om stjälkbakterios

FILTSJUKA GRODDBRÄNNA

Symptom: På eftersommaren bildas en gråvit rand runt basen på potatisstjälkarna, blasten ser blek och lidande ut. På smittad potatis syns sjukdomen som små svarta fläckar som kallas lackskorv. Jordsmitta förekommer även, därför bör man vara noga med växelbruket.

Åtgärd: Eftersom smittan förs vidare med sättpotatisen bör man ta upp angripna plantor och använda potatisen, men inte blanda ihop den med frisk potatis som eventuellt ska användas till sättpotatis.

Läs mer om filtsjuka

Potatiskräfta.POTATISKRÄFTA, Synchytrium endobioticum

Symptom: Knölarna har blomkålsliknande svulster som från början är små och vita, men efterhand blir större och mörk bruna.

Åtgärd: Vid angrepp av potatiskräfta ska man kontakta Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Använd resistenta sorter som t ex Grata, Maria, Aquila eller Bellona.

Till Jordbruksverket

POTATISSTAMFLY, Hydraecia micacea

Symptom: En eller flera stjälkar vissnar ner på rätt tidigt stadium. Gör man ett längsgående snitt i stjälken ser man en 3–5 cm lång, grov, köttfärgad larv.

Åtgärd: Sök rätt på och oskadliggör larverna så fort som tecken syns på vissnade stjälkar. Detta minskar fjärilarnas antal kommande år.

Potatisstamfly kan även angripa rabarber, jordgubbsplantor och gräsrötter i gräsmattan.

KNÄPPARLARV, Agriotes spp.

Knäpparlarv.

Knäpparlarver är lätta att känna igen, de är blanka, hårda och gulbruna.

Symptom: Små gångar i potatisen. Ofta ser man en gul maskliknande larv som är hård och har svarta käkar samt tre par ben på främre delen av kroppen.

Larvens livscykel: Skalbaggen, som knäpparlarven senare utvecklas till, lägger endast ägg i gräsrötter eller gräsbevuxen jord. Sedan äggen kläckts lever larverna i jorden i minst 3–4 år innan de blir färdiga skalbaggar. Risken för angrepp är därför störst andra året efter det man påbörjat en odling i tidigare gräsbevuxen jord.

Åtgärd: Första året har larverna tillräckligt med näring i de gräsrötter som finns kvar, men sedan ger de sig med förkärlek på potatis samt rötterna på sallat, violer mm. Håll därför jorden fri från gräs och odla inte potatis i ett land andra eller tredje året efter uppodlingen.

Vid områden där det är extremt mycket knäppare i jorden kan det vara befogat med en träda ett år följd av gröngödsling. Trädan ska skötas väl. Den torkar då upp jorden så att en stor del av larverna dör. Dessutom tar fåglar en hel del larver när man rör i jorden.

Gröngödslingen stimulerar svampar till ökad aktivitet och vissa svampar är fiender till knäpparlarverna.


SELLERI OCH PALSTERNACKA

Angrepp av selleriflugans larver.

Angrepp av selleriflugans larver.

SELLERIFLUGA, Euleia heraclei

Symptom: Larverna gnager mellan bladens över- och underhud och efterhand bildas blåsor i bladen. Senare blir bladen bruna, vissnar och faller av.

Åtgärd: Ta bort angripna blad så fort angreppen syns och oskadliggör larverna. Täckning med fiberduk har troligen en viss verkan, men eftersom larver omvandlas till puppor som övervintrar i jorden, finns givetvis en viss risk att de finns i jorden under fiberduken. Undvik att odla selleri i närheten av den plats där den odlades föregående år och håll efter flockblomstriga ogräs, eftersom selleriflugan även går på dem.


TOMAT

GRÅMÖGEL, Botrytis cinerea

Symptom: På frukterna bildas små ljusa ringar med mörkare mitt. På blad och stam bildas fläckar som täcks med ett grått mögel.

Åtgärd: Angreppet är ett tecken på att man har eller har haft för hög luftfuktighet. Lufta därför rikligt.

Läs mer om gråmögel här (sid 30)

SAMMETSFLÄCKSJUKA, Fulva fulva

Symptom: På bladens översida bildas ljusa fläckar i varierande storlek. På undersidan är fläckarna täckta med en brungrå beläggning. Angreppet kan komma snabbt och skada stora delar av plantorna.

Åtgärd: Även denna svamp gynnas av hög luftfuktighet. Därför ska man ta bort alla angripna blad och en del friska så att det blir luftigt mellan plantorna. Lufta rikligt och värm om möjligt upp växthuset under svala nätter.

Läs mer om sammetsfläcksjuka här (sid 33)

GRÖNSJUKA OCH MISSFÄRGADE FRUKTER

Symptom: När tomaterna mognat finns det fläckar som inte är röda utan gröna eller gulaktiga. Missfärgningarna är koncentrerade till stjälkänden. Skalet vid fläckarna är hårdare än på tomaterna i övrigt.

Åtgärd: Missfärgningen orsakas bland annat av för hög temperatur och för stark solbelysning. Vid varm och solig väderlek gäller det att skugga huset och lufta rikligt för att hålla temperaturen nere, den bör inte överstiga 25-28°C.

Vid kaliumbrist i jorden är risken för missfärgning av tomaterna större, så tillför träaska till jorden i växthuset emellanåt eller använd grönmassa tillverkad av vilda växter, nässlor, älggräs m m, som marktäckning.

PISTILLRÖTA (TOPPRÖTA)

Pistillröta.

Pistillröta orsakar bruna insjunkna fläckar i änden av tomaten.

Symptom: Vid pistillens bas bildas först en vattenklar, sedan mörkare fläck och frukten blir platt och deformerad.

Orsak: Pistillröta beror på att kalciumförsörjningen inte varit tillräcklig ända ut till cellerna i blomänden på frukten. Cellerna dör och det utvecklas ett svart insjunket område.

Åtgärd: För kraftig gödsling med kväve samt ojämn vattning anses vara största orsaken till angreppet. Genom att marktäcka tomaterna håller man lätt en jämn fuktighet i jorden.

Läs mer om pistillröta här

SPRUCKNA TOMATER

Symptom: När tomaterna mognar spricker de och sprickan bildas oftast på översidan av frukterna.

Åtgärd: Orsaken kan dels vara ojämn vattning, dels för stor variation i temperaturen mellan dag och natt.

VITA FLYGARE, MJÖLLÖSS, Aleyrodoidea

Vita flygare.

Vita flygare.

Symptom: Små vita fjärilsliknande insekter som snabbt flyger upp från undersidan av bladen när man rör vid dem. Så småningom blir översidan av bladen kladdiga och svarta av sotdaggsvampar som frodas i larvernas avföring.

Åtgärder: Är man uppmärksam och upptäcker de små insekterna på ett tidigt stadium kan man begränsa deras antal avsevärt genom att tidigt på morgonen när insekterna inte är så kvicka (ju lägre temperatur desto långsammare är de) klämma ihjäl dem.

Besprutning med såpvatten eller pyretrum hjälper rätt bra, bara det upprepas 3-4 gånger med en veckas mellanrum.

Biologisk bekämpning: Har man ett relativt stort växthus och möjligheter att hålla minst 20°C varmt, kan man använda sig av biologisk bekämpning genom att  placera ut larver av en parasitstekel som heter Encarsia formosa. Man beräknar fem larver per kvadratmeter och de bör placeras ut innan det finns för många vita flygare. På hösten ska man rengöra växthuset mycket noga och helst ta bort översta jordlagret samt tvätta tak och väggar med diskmedel.


Mördarsnigel och åkersnigel.

Spansk skogssnigel (mördarsnigel), äggsamling av mördarsnigel och den gråspräckliga åkersnigeln. Båda arterna kan göra stor skada i köksträdgården.

SNIGLAR, Olika arter

Symptom: Sniglar är lätta att känna igen när man ser dem men det är inte alltid man sätter de skador de orsakar i samband med sniglar. De gnager på så gott som alla växter och ibland gör de små runda hål i bladen. Ibland återstår endast bladnerverna om det är en växt de riktigt gillar, som t ex salladskål.

Säkraste beviset på att det är sniglarna som åstadkommit gnagskadorna är de slemspår som glänser där de krupit fram. På dagtid ser man ytterst sällan sniglar som är i farten, eftersom de är mycket ljusskygga.

Åtgärder: För att lätt kunna plocka sniglarna på dagen när de har gömt sig ska man lägga t ex fuktiga tidningar intill de plantor som man vill skydda. På morgonen gömmer sniglarna sig under tidningarna och är då lätta att plocka bort.

Pudring med kalk eller träaska håller sniglarna borta så länge som kalken eller askan är torr, men sedan hjälper den inte något.

Ett effektivt sätt att hålla sniglar borta från ett begränsat område går till så att en finmaskig strumpa fylls med finmalen kalk. Vid skymningen pudras kalken över de växter man vill skydda. Upprepas detta 5–6 kvällar i följd är sniglarna borta under några veckor, men sedan måste behandlingen upprepas igen. Pudringen ska ske så försiktigt att det bara blir ett damm över växterna. Då är det ingen risk att pH-värdet höjs för mycket i jorden, och det är ju ingen nackdel om det finns lite kalk på sallatsbladen eller de andra växterna man ska äta.

Förebyggande åtgärder: Huruvida det blir mera sniglar när man använder marktäckning är svårt att avgöra utan ingående studier, även om många anser att så är fallet. Att sniglarna har flera gömställen när man har marktäckning är självklart, men även utan marktäckning har de tillräckligt med gömställen under blad, jordkokor m m för att de ska klara sig. Är man noga med att hålla efter de första sniglarna som kommer på våren och försommaren, slipper man många problem senare och har man riklig förekomst av grodor, fåglar, igelkottar och andra djur som äter sniglar, man ska vårda dess djur.

Fler åtgärder mot sniglar