Boken om marktäckning Kapitel 6

TOMATODLING I VÄXTHUS
Sådd och förkultivering av tomater
Avhärdning av tomater
Uppbindning av tomater
Gödsla tomater i sand med gräsklipp
Gödsla tomater i jord med gräsklipp
Luftning och vattning
Tjyva sidoskott
Odla tomater i kruka för tidig skörd
Odla tomater i kruka på balkong och mot vägg
ODLA GURKA I SAND GER STÖRST SKÖRD
TIDIG ODLING AV SALLAT I VÄXTHUS
ODLING AV MORÖTTER I KRUKA

Sallatsodling i växthus.

Sallat är enkelt att odla och man kan frossa bland oändligt antal sorter och smaker.

Grönsaksodling i sandbädd, i växthus och kruka

Kapitel 6 ur Boken om marktäckning – och om odling i sand, 1997
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

I det här kapitlet tas några av de mest populära grönsakerna att odla i växthus upp. Vill du läsa om fler grönsaker att odla i växthus hittar du dem här.


TOMATODLING I VÄXTHUS

Tomater är nog den vanligaste och mest intressanta nyttoväxten för de flesta hobbyodlare och det är ingen tvekan om att hemodlade tomater är betydligt godare än köpta.

Plantera ut tidigt för tidig skörd
Det är en fördel att plantera ut tomaterna på bädd i växthuset tidigt på våren, för då hinner man få mogna tomater under högsommaren när solen ger en förnämlig smak på dem. Desto längre tid som växthuset solbelyses under dagen desto godare blir tomaterna, som mognar under den tiden.

Sandbädd värms upp tidigare än jord
Tack vare att en sandbädd blir tidigare uppvärmd än en jordbädd kan planteringen i bädd ske tidigt om man vill kosta på lite extra värme under kalla nätter och mulna dagar.
Från mitten av mars till mitten av april bör man sätta ut plantorna om man vill få en tidig och god skörd under sommaren.

Tomat såddens utveckling.

Man vill gärna så tomater tidigt, men risken är att plantorna blir alldeles för stora och svårhanterliga innan de kan planteras ut i växthuset.


SÅDD OCH FÖRKULTIVERING
Såtid: Eftersom det tar cirka 6 veckor från sådd tills plantorna är klara att sättas i bädd bör man så någon gång mellan den 1:a februari till den 1:a mars.
De första 4–5 veckorna av förkultiveringstiden bör man hålla till inne i bostaden, såvida man inte har en hel del andra växter på gång i växthuset. Det är onödigt att värma upp växthuset för den lilla odlingsyta som ett 10-tal tomatplantor kräver. Det krävs även rätt hög temperatur i början av odlingen.
Såtemperatur: För att fröna skall gro bra bör sådden placeras där det är mellan 22–28 °C.
När plantorna kommit upp bör temperaturen hållas omkring 18 °C.
Växtbelysning: Den första månaden när plantorna är små kan man klara skötseln av dem på en fönsterbräda i söder eller österläge, de tar ju inte så stor plats i början. Men det bästa är att ha tilläggsbelysning med t ex vanliga lysrör med hög effekt.

Såjord
Använd vanlig såjord eller gör den själv. Den egenblandade jordblandning som skall användas vid sådd, skolning och inplantering beskrivs i kapitel 10.

Omskolade tomatplantor.

När hjärtbladen kommit upp är det dags att omskola plantorna i små krukor med en planta i varje.

Fördel att skola om flera gånger
Vid inplantering av de skolade tomatplantorna bör man använda krukor som är 8–10 cm stora. Även om det är mera arbete är det en fördel om man först sätter plantorna i 8 cm krukor och sedan planterar om dem, eventuellt i större krukor än 10 cm om det dröjer längre än beräknat tills man kan plantera ut plantorna på bädden i växthuset. Sätts plantorna i stora krukor på en gång och det blir dåligt med sol kan de ha svårt att börja växa, och plantorna är känsliga för detta vid tidig plantuppdragning.

AVHÄRDNING
Tomatplantorna bör få stå inne i rumsvärmen minst en vecka efter inplanteringen så att de hinner rota sig innan de flyttas ut i växthuset.

Gör så här:
1. Till en början så ställer man ut plantorna över dagen, men skuggar dem med en tidning mot solen de första dagarna. För även om de är vana att stå i sol inne i köksfönstret så blir det för ljust för dem den första tiden efter att de satts ut i växthuset.
2. En eller två veckor får plantorna stå på bord eller hyllor i växthuset, och man kan även dröja längre tid med att sätta ner dem i bädden om det är dåligt med sol och svårt att få tillräcklig hög temperatur i växthuset. Blir det fullt av rötter i krukorna och plantorna ser ut att stanna upp i växten kan man lägga några klumpar av lagrat gräsklipp ovanpå i krukorna, det sätter på nytt fart på plantorna.

Bladlöss
Det finns alltid risk för att det kan bli angrepp av bladlöss på plantorna så här tidigt på våren, och eftersom det är lättast att stoppa angreppet så länge plantorna står i krukor bör man kontrollera om det finns löss och i så fall doppa plantorna i såpvatten. Plantor som doppas i såpvatten får inte utsättas för sol så länge de är fuktiga. Behandlingen med såpvatten bör upprepas några gånger med 3-4 dagars mellanrum.

Plantera i sand på friland
När temperaturen ledigt kan hållas omkring 15 °C på natten är det dags att friplantera tomaterna i sandbädden, planteringsavståndet bör vara minst 50 cm mellan plantorna i båda riktningarna om man har flera rader. Har man gott om plats så kan det gärna få vara 60–70 cm mellan plantorna och har de blivit långa och gängliga så att första blomklasen riskerar att komma långt upp på stammen kan man sätta ner jordklumpen så att överkanten kommer 15–20 cm under sandytan. Plantorna bildar då rikligt med rötter på den del av stammen som kommer ner i sanden och plantorna blir lägre. Är det blad som kommer nedanför sandytan bör dessa plockas bort innan plantorna sätts ner.

Uppbindning av tomater.

Tomater kan enkelt bindas upp med snören som man fäster i ett horisontellt snöre som fästs i taket.


UPPBINDNING
Har man inte bundit upp plantorna måste det göras nu, men det är alltid en fördel att redan när de planteras in i krukor binda upp dem med en blompinne därför att det då är mycket lättare att hantera dem vid flyttningar, doppning i såpvatten m m.

Undvik strypning
När man binder upp små tomatplantor skall man tänka på att stammen blir många gånger grövre under sommaren så att man ger den tillräckligt utrymme att växa till utan att strypas av uppbindningen.

Uppbindning efter plantering i bädd
När plantorna sätts ner i bädden krävs det naturligtvis en annan uppbindning så att plantorna får stöd ända upp i taket. För den uppbindningen kan man endera använda kraftiga käppar eller snören, något som i mitt tycke är bättre och då underlättas även pollineringen.

Gör så här:
1. Spänn en lina i taket längs med raden eller raderna och så högt upp som det går.
2. Fäst sedan snören med ena änden i linan och den andra runt tomatplantan, eller i en pinne som sticks ner i sanden intill plantan.
3. Lindas snöret några varv löst runt varje planta kan man antingen fortsätta att linda plantorna runt snöret eller fästa plantorna mot snöret med uppbindningsgarn.
När det är dags att pollinera blommorna be­höver man bara slå på linan i taket så skakar alla plantorna samtidigt.

GÖDSLA MED GRÄSKLIPP PÅ SAND
De första två till tre åren då tomatplantorna sätts i den nya sandbädden bör gräsklipp läggas som marktäckning redan efter någon vecka från planteringen, men från fjärde året och därefter är det inte någon brådska med att lägga på marktäckningen. Då kan man vänta upp till 2–3 månader och det går ändå bra.

Första täckningen
Man kan använda färskt eller lagrat gräsklipp vid första täckningen. I nödfall kan man gödselvattna plantorna ett par gånger tills man får tillgång till färskt gräsklipp, om man inte har lagrat sedan föregående år.

Om gräsklippet inte räcker
Har man inte så mycket gräsklipp på en gång att det räcker till hela bädden, börjar man med att täcka närmast intill plantorna och efter hand fylla på resten. Lagrat gräsklipp bör läggas i ett 5 cm tjockt lager och färskt bör läggas i ett l0 cm tjockt lager när det är nypålagt. Efter någon vecka har det sjunkit ihop betydligt.

Undvik gräsklipp intill rothalsen
Undvik att lägga gräsklippet, lagrat eller färskt, intill rothalsen på plantorna eftersom det ibland händer att plantorna tar skada när gräsklipp ligger tätt intill stammen. Varför det händer vet jag inte, eftersom det aldrig hänt i mina odlingar under de 20 år som jag gödslat tomatplantor på detta sätt, men det är en del odlare som berättat att deras plantor skadats av gräsklippet när det lagts intill rothalsen. För att inte gräsklippet ändå skall glida in mot plantorna kan man lägga lite sand intill plantorna, som en kulle som görs högre än marktäckningen.

Andra täckningen
De första 2–3 åren som odlingen sker i en nylagd sandbädd bör en andra omgång gräsklipp eller grönmassa läggas på cirka en månad efter den första omgången, även nu läggs grönmassan i ett 10 cm tjockt lager ovanpå resterna av det föregående.

Ingen annan gödsel behövs
Någon annan näring utöver gräsklipp eller grönmassa av andra växter bör inte tillföras tomatplantorna. Man bör absolut inte blanda ner naturgödsel eller torvmull i sandbädden innan marktäckningen läggs på för då kan plantan ta skada och man får inte någon högre skörd.

GÖDSLA MED GRÄSKLIPP PÅ JORD
Det går bra att gödsla med gräsklipp även när tomaterna odlas i jord under förutsättning att jorden inte blandas upp med torvmull eller så kallad planteringsjord, som till största delen består av torvmull. Man bör inte heller blanda upp jord med naturgödsel om gräsklipp eller annan grönmassa skall användas.

Förbättring av kompakt jord
Är jorden tung och kompakt så att den behöver blandas upp med något material bör den blandas upp med kompostjord och/eller sand.

Undvika att täcka intill rothalsen
Marktäckningen sker på samma sätt som vid odling på sandbädd, men det är ännu viktigare att man lämnar ett utrymme runt varje planta fritt från marktäckning, cirka 5 cm kan vara lämpligt. Genom att lägga en liten kulle med sand intill rothalsen på plantorna så är det ingen risk för att täckmaterialet hamnar intill plantorna.

Jord måste bytas oftare än sand
Vid odling i jordbädd bör jorden bytas med 2–3 års mellanrum, såvida man inte kan tillämpa någon form av växelbruk i växthuset. Vid odling i sandbädd däremot kan man odla minst 8 år i samma sand innan den behöver bytas, och det förefaller som det är enbart en fördel att man har odlat tomater i flera år i samma sand.

LUFTNING OCH VATTNING
Det är viktigt att man luftar växthuset den första veckan efter det att färskt gräsklipp lagts på tomatbädden, och man bör lufta även om det inte behövs för att sänka temperaturen i växthuset. Det kan troligen bli för hög halt av koldioxid. Det har hänt en del odlare att deras tomatplantor dött eller stannat upp i växten ett tag efter det de lagt på marktäckning, men i dessa fall har man undvikit att lufta på grund av dåligt väder.
Det finns även en risk att luftfuktigheten blir mycket hög om man inte luftar när gräsklippet är nypålagt, det innehåller ju mycket vatten och en del avdunstar snabbt och bör därför luftas bort.

Vattna ofta i början
De första 2 veckorna efter planteringen måste man vattna 2–3 gånger i veckan, och då skall man vattna både över hela den marktäckta bädden och intill varje tomatplanta. Det finns risk för att rotklumpen kan vara torr även om den omgivande sanden är fuktig. När det avdunstar vatten från plantorna suger rötterna upp mycket vatten, men innan de har växt ut i sanden har de bara den fukt som finns i jordklumpen att ta av. Efter 2–3 veckor har oftast rötterna växt ut tillräckligt för att man inte längre skall behöva vattna intill varje planta utan att det räcker med att bädden vattnas. Vattning en gång i veckan är nu tillräckligt.

Vattna sedan mycket och sällan
Efterhand så låter man det gå upp till 2 veckor mellan varje vattning om man ser att tomatbädden håller fukten hela tiden. Hur lång tid det skall gå mellan vattningarna är dels beroende på hur mycket fukt som finns i det underliggande jordlagret, och dels på hur tjockt sandlagret är. Att vattna för ofta, varje dag som en del gör, är inte alls bra. Dels är då luften intill plantorna alltid fuktig och dels spolas en del av näringen bort. Men man bör givetvis kontrollera emellanåt att bädden är tillräckligt fuktig.

Slokande blad behöver inte vara brist på vatten
Att plantorna slokar betyder inte alltid att det är för torrt i bädden. Vid en snabb övergång från mulet väder till starkt sol slokar nästan alltid plantorna under några timmar, och då bör man duscha dem ett par gånger tills de har hämtat sig. Men slokar bladen och topparna trots att det är mulet eller har varit soligt en längre tid kan det vara torrt längre ner i bädden, även om det ser ut att vara fuktigt tillräckligt på sandytan under täckmaterialet.

Därför funkar inte droppbevattning vid täckodling
Automatiska bevattningsanordningar i stil med yrkesodlamas passar inte vid denna odlingsmetod. Använder man droppbevattning får ju endast området närmast varje planta vatten. För att näringen i täckmaterialet skall komma tomatplantorna till godo måste täckmaterialet på hela ytan mellan plantorna vattnas. Genom att täcka tomatbädden med grönmassa blir dessutom skötseln av tomatodlingen så enkel att den vattning som krävs tar mycket liten tid i anspråk.

Tjyvar på tomatplanta.

Skotten som växer ut i bladvecken kallas tjyvar och de ska tas bort på högväxande sorter.


TJYVA SIDOSKOTT
Under hela sommaren från det plantorna blivit så stora att det börjat växa ut sidoskott vid bladfästen skall man plocka bort, tjuva, dessa skott. Det är en fördel om de plockas bort medan de är bara 5–6 cm långa. Tar man inte bort sidoskotten kommer varje planta att bli som en buske, och man får både mindre skörd och sämre kvalitet på tomaterna eftersom det då kommer så lite sol på dem. Det är endast högväxande tomater som skall tjuvas.

Nya plantor av tjyvar
Det går fint att göra nya plantor av de tjuyvar man tar, men då bör man låta dem växa tills de blivit ca 10 cm innan de bryts loss. Fördelen med sticklingsförökade plantor är att de får den första blomklasen långt ner på plantan och därför passar det bra att odla dem i krukor och endast låta ett par fruktklasar gå fram.

Välj högväxande sorter för växthus
Man bör inte odla busktomater i växthus, de ger mindre skörd per planta och oftast inte lika goda tomater som växthussorterna. Det är synd att låta platsen i tomatbädden upptas av lågväxande sorter, det är bättre att utnyttja höjden till taket för att få så många klasar som möjligt på varje planta. Det är endast om sidoväggarna är mycket låga som det kan vara befogat med t. ex. en ampeltomat.

Tomater vill ha jämn värme
Temperaturen i tomathuset bör vara 15–18 °C på natten och 20–22 °C på dagen när det är mulet. Soliga dagar kan temperaturen få gå upp högre, men den bör om möjligt hållas under 25° C. Det är aldrig bra om temperaturen får variera mycket mellan dag och natt, utan man bör hela tiden eftersträva att hålla den så jämn som möjligt.

Pollinering
När tomatplantorna börjar blomma skall man hjälpa till med deras befruktning genom att skaka plantorna minst en gång om dagen. Om möjligt bör man göra detta mitt på dagen. Har man bundit upp plantorna vid en lina i taket behöver man bara slå med en pinne på linan för att plantorna skall skakas tillräckligt för att frömjölet skall spridas inuti blomman. Är plantorna uppbundna vid käppar bör man slå på käpparna och inte på själva tomatplantornas stammar, annars skadas lätt plantorna. Genom att lufta så att det blir riklig luftväxling under­lättas också befruktningen.

Ta bort gula och skuggande blad
Efterhand som man ser att de nedersta bladen på plantorna börjar gulna skall man skära bort dem intill stammen för att inte locka dit bladlöss och andra skadedjur eller sjukdomsalstrande bakterier och svampar. När tomaterna börjar mogna är det dags att även skära bort en del friska blad som skuggar fruktklasarna. Det kan bli rätt många blad som bör skäras bort under sommaren för att släppa in mera sol till alla plantor.
De blad man skär bort bör inte läggas som marktäckning mellan tomatplantorna, men gärna mellan andra växtarter. Även om det inte finns några vetenskapliga bevis på att detta är olämpligt så är det mycket som talar för att man inte skall lägga tomatblad på tomatbädden.

Höst- och vårförberedelser
Efter avslutad odling på hösten drar man upp tomatplantorna med rötterna. Resten av täckmaterialet får ligga kvar.
Innan man kommande vår planterar på nytt i tomatbädden genomvattnas den ett par gånger och resterna av täckmaterialet luckras upp med grävgrep, men det skall inte grävas i sanden. Därefter är det klart att plantera på nytt.

Byt jord mot sand
Har man jord i sina växthusbäddar bör den bytas med några få års mellanrum,  därför är det lämpligt att vid nästa byte ersätta jorden med sand som inte behöver bytas på många år om man odlar tomater. Den gamla jorden tas då bort till ca 40 cm djup innan sanden läggs in.


TOMATER I KRUKA FÖR TIDIG SKÖRD

Vill man få tidigt mogna tomater kan man sätta några plantor i krukor som rymmer 3–4 liter. Man kan antingen använda en bland­ning av 50 % sand och 50 % lagrat gräsklipp eller också enbart sand. Använder man enbart sand bör botten av krukan täckas med ett par centimeter tjockt lager av lagrat gräsklipp eller i nödfall torvmull. De plantor som sätts i ren sand måste få ett lager färskt eller lagrat gräsklipp genast efter planteringen och en andra omgång efter 2–3 veckor.

Lämpliga sorter
För denna krukodling kan man antingen använda vanliga växthussorter som toppas över två blomklasar eller också andra ampeltomater som blir något tidigare i mognad. Sorten ’Pendulina’ passar mycket bra för denna odling.

Vattning och pollinering
De krukodlade tomaterna måste vattnas dagligen och krukorna bör placeras på hyllor i växthuset eller på bord så att plantorna får så mycket ljus som möjligt. Glöm inte bort att även dessa plantor måste skakas för att underlätta befruktningen.

Bra komplement
Man får naturligtvis inte lika stor skörd på en planta som odlas i kruka som de som är inplanterade i bädd, men har man båda delarna förlängs skördeperioden avsevärt, och det är ju de tomater som mognar under den soliga årstiden som smakar bäst.


ODLA TOMATER I KRUKA PÅ BALKONG ELLER MOT VÄGG

Odling av tomater i kruka.

Har man ett soligt skyddat läge går det utmärkt att odla tomater i kruka.

Att hinna få mogna tomater vid odling ute är svårt i en mycket stor del av Sverige, även om plantorna är satta mot en varm vägg. Men genom att odla tomaterna i krukor fyllda med endera enbart sand, eller i blandningen av sand och gräsklipp, blir resultatet helt annorlunda. Sanden blir varmare än den blomjord man köper och genom att plantorna står i krukor ovanpå marken blir det ännu varmare, vilket påskyndar plantornas blomning och fruktmognad.

Sådd och omskolning
Sådden bör inte ske tidigare än cirka 8 veckor före det datum då man kan ställa ut tomatplantorna. Plantorna skolas och inplanteras i små krukor. Där får de växa tills de blivit cirka 20 cm höga. Då sätts de i de krukor som de skall stå i under sommaren. Det bör vara så stora krukor att det ryms 5–10 liter sand i dem.

Plantera djupt
Tomat­plantoma sätts så djupt i krukan som det går, jordklumpen kan gärna stå på botten av krukan, och sedan fyller man på jord eller sand ända upp, så att bara översta bladen är ovan jordytan. Men först skär man bort de blad som kommer under jordytan.
Har man låga knubbiga plantor behöver man naturligtvis inte sätta plantorna så djupt, men eftersom plantorna normalt blir ganska gängliga när de dras upp inne i bostaden är det en stor fördel att sätta plantorna djupt i krukorna.

Avhärdning
När det är tillräckligt varmt ställs plantorna ut över dagen. Men ta det försiktigt i början så att de hinner vänja sig vid att utsättas för sol och vind. Plantorna måste skyddas mot sol de första dagarna med t ex fiberduk.

Gödsling med gräsklipp
Har man satt plantorna i enbart sand skall man lägga på ett 3–5 cm tjockt lager gräsklipp ovanpå sanden i krukan så snart som möjligt efter inplanteringen i de stora krukorna. Under sommar­en skall man lägga på mera gräsklipp ytterligare 2–3 gånger, men någon annan näring behöver man inte ge plantorna.
De plantor som är satta i blandningen med lagrat gräsklipp behöver i regel inte någon mera näring under sommaren, men ser man att någon planta växer dåligt eller ser blek ut är det enkelt att lägga ett lager färskt gräsklipp ovanpå i krukan. Är tomaterna odlade i jord läggs ett 5–10 cm tjockt lager gräsklipp på jorden och ytterligare en gång efter någon månad.

Vattning
Krukodlade tomatplantor som står ute mot en vägg måste vattnas nästan dagligen. För att inte de plantor som växer i ren sand skall torka alltför snabbt kan man lägga lite torvmull i botten av krukan vid planteringen.

Toppning
För övrigt så är skötseln densamma som för växthustomater, men det är lämpligt att toppa plantorna över 3 klasar, om man inte har busktomater.

Skydda krukorna mot stark värme
Under riktigt varma och soliga perioder kan det vara risk för att det blir för varmt åt rötterna om man inte skuggar krukorna med lämpligt material. Men i normal väderlek är det bättre att solen får värma jorden i krukorna.


GURKA I SANDBÄDD GER STÖRST SKÖRD

Sand perfekt för gurkor
Vill man få en riklig skörd av gurka bör man absolut odla den i sand. Eftersom gurkplantorna vill ha hög jordtemperatur är det en stor fördel att jorden är lucker. Då värms den upp bättre, och luckrare material än sand att odla i kan man knappast hitta. Eftersom sanden dessutom håller värmen länge passar den utmärkt som odlingssubstrat i gurkbädden.

Jord måste bytas oftare än sand
Odlar man gurka i jordbädd bör jorden bytas med högst två års mellanrum. Och odlar man i sandbädd bör man även byta sanden efter 3–4 års odlande i samma sand. Vid byte av jord och sand i gurkbädden bör det gamla materialet tas bort till cirka 40 cm djup.
Det är en stor fördel ur värmesynpunkt om odlingsbädden ligger 20–30 cm högre än omgivande mark.

Så inte för tidigt
Det vanligaste felet som den ovane gurkodlaren gör är att sådden sker alldeles för tidigt på våren. Tidigare än 6 veckor före det datum då man kan sätta ut plantorna i växthuset skall man inte så gurka. 4 veckor före är oftast tillräckligt tidigt för att plantorna skall få lämplig storlek.

Såtemperatur
Sådden måste ske inomhus eftersom 25–30 °C är den idealiska groningstemperaturen. Att värma upp växthuset för några gurkplantor är naturligtvis mycket oekonomiskt och även svårt när det gäller så hög temperatur tidigt på våren.

Ett frö i varje kruka
Det är lämpligt att så ett frö i varje kruka, som fylls med såjord. Krukorna behöver inte vara större än 6–7 cm eftersom plantorna ska planteras om i kraftig­are jord när de har fått sitt första karaktärsbladblad. Grundblandningen med 40 % sand, 40 % gräsklipp och 20% torvmull kan användas direkt till de små plantorna.

Mycket ljus och daglig dusch
Gurkplantorna vill ha fuktig luft och därför bör man duscha dem dagligen om de skall må bra. De skall stå så ljust som möjligt, gärna med tilläggsbelysning. Temperaturen bör vara mellan 18–20° C. Så fort plant­orna blivit 15–20 cm långa bör de bindas upp vid en blompinne. Annars riskerar de att brytas av när de flyttas.

AVHÄRDNING
När det går att hålla så varmt i växthuset att temperaturen inte går under 15 °C på nättema är det dags att plantera ut gurkplantorna, men man skall gå försiktigt tillväga så att plantorna får vänja sig vid växthusmiljön.

För snabb avhärdning kan ge brännskador
Ett stort fel som många gör är att sätta ut plantorna i växthuset utan att först låta dem vänja sig vid det starkare ljuset och den annor­lunda luften med några timmars växthusvistelse åt gången. Även om miljön i växthuset är bättre för plantorna än vad den är i rumsfönstret, så tål inte gurkplantorna en alltför snabb om­ställning. Resultatet vid för snabb omställning är oftast att bladen blir vita eller vitfläckiga och ramlar av, det är endast de yngsta bladen som kan ställa om till den nya miljön.

Avhärda så här
Det behövs minst en veckas försiktig tillvänjning till det starkare ljuset. Låt plantorna stå i växthuset 2–3 timmar första dagen och öka sedan en timma om dagen, därefter klarar plantorna utflyttningen utan problem.

Plantera på kulle
Även om gurkbädden ligger högre än omgivande mark bör man plantera varje gurkplanta så att det bildas en liten kulle där den står, 10–15 cm högre än den övriga bädden är lämpligt. Eftersom plantförsäljare ibland ger rådet att göra som yrkesodlarna och ställa krukan, som gurkplantan står i, direkt ovanpå bädden vill jag på det bestämdaste avråda från denna ”planteringsmetod”. Om den skall lyckas krävs dels att plantorna får droppbevattning i krukan och dels att plantorna får sin näring i form av gödselvatten genom samma slang. För den som vill odla miljövänligt och få goda gurkor och friska plantor passar inte yrkesodlarnas metoder.

Gurkor behöver rikligt med näring
Gurkplantorna kräver rikligt med näring och därför bör man så snabbt som möjligt efter planteringen lägga färskt eller lagrat gräsklipp på bädden mellan plantorna. Till gurkbädden bör man inte lägga tjockare lager än 5 cm oavsett om det är färskt eller lagrat gräsklipp man använder. Dessutom bör gräsklippet bland­as upp med lite sand därför att det är mycket viktigt att det kommer luft igenom täckmaterialet ner till rötterna.
Gurkbädden skall täckas med ett nytt lager grönmassa efter ca 3 veckor och under hela sommaren lägger man på nya lager 3–5 cm tjockt med 3–4 veckors mellanrum. Varje gång skall lite sand blandas in i denna grönmassa.

Täck och vattna inte intill rothalsen
Eftersom gurkplantor lätt drabbas av rothalsröta om det är för låg temperatur, för fuktigt eller något annat fel på miljön bör man undvika att lägga täckmaterialet alldeles intill rothalsen. Om man lämnar ett område på ca 5 cm fritt från organiskt material och i stället lägger ett par nävar sand mot rothalsen är risken för rothalsröta mycket liten. Vattna aldrig intill rothalsen.

Vattning och duschning
Vattningen av gurkplantorna skall göras var eller varannan dag. Till en början med endast ett par liter per planta och så små­ningom, när plantorna är ett par månader gamla, ca 5 liter per planta. Men det är viktigt att hela bädden vattnas så att allt täckmaterial hålls fuktigt. Även gångar och väggar bör hållas fuktiga när det är soligt och varmt.
Den första tiden, 2–3 veckor efter plantering på bädden, måste man vattna direkt på jordklumpen också, därför att så länge som inte rötterna har nått ut i den omgivande sanden eller jorden för­brukar rötterna i jordklumpen mera vatten än det som kommer in i jordklumpen enbart genom att sanden intill är våt.
Genom att lyfta försiktigt på täckmaterialet intill plantorna ser man ganska snart hur rötterna har växt ut i sanden och då behöv­er man inte längre vattna intill plantorna. Ja, man bör helst inte vattna intill dem därför att rothalsen på gurkorna är mycket känslig för diverse svampangrepp och desto fuktigare det är intill rothalsen desto större risk är det för angrepp.
Gurkplantor skall ha fuktig luft och därför skall de duschas ofta när det är sol och varmt. Var noga med att även duscha under­sidan på bladen, så är det mindre risk för spinnangrepp. När det ibland blir mulet och kallt skall man däremot inte duscha plantorna såvida man inte har värme påkopplad i växthuset.

Gallring och toppning
Även om det är frestande att låta alla gurkämnen som kommer på stammen få gå fram bör man skära bort vartannat på ett tidigt stadium. De skall skäras bort alldeles intill stammen. Gallrar man inte bort en del gurkämnen är det stor risk för att en hel del gulnar så att det under 2-3 veckors tid inte finns några på gång, men sedan växer det fram nya igen.
Låter man bli att gallra fruktämnen blir man visserligen inte utan gurkor, men det blir en ojämn tillväxt så att man tidvis blir helt utan färdiga gurkor. Varje planta ger tillräckligt stora mängder även när många gurkämnen gallras bort. En skörd på 40-50 gurkor per planta är normalt när de odlas i sandbädd och får gräsklipp som näring.
När plantorna har nått taket toppas de och sedan växer det snabbt fram sidogrenar vid varje blad. Dessa sidogrenar skall sedan toppas över 1-2 blad beroende på vilket avstånd det är till närmaste gurkplanta eller andra växter. Mera än 2 blad bör man inte låta det växa ut på varje sidogren. Vid varje bladfäste på sidogrenen växer det ut ett gurkämne, och har man inte för många gurkämnen på gång på huvudstammen brukar dessa sidogrenar gå fram fint.

Skörd
Gurkorna bör skördas på ett tidigt stadium innan de blivit helt släta. Dels smakar de bättre innan de blivit ”mogna”, och dels får man flera färdiga gurkor vid tidig skörd.

Ta bort gulnande blad
Efterhand som några blad börjar gulna, oftast nerifrån om plantorna är friska, skär man bort bladen intill stammen med en vass kniv. Det bör inte finnas någonting kvar av bladskaftet. Får de gulnande bladen sitta kvar tills de ramlar av är det stor risk för att diverse skadedjur som bladlöss, spinn och trips lockas dit. Risken för svampangrepp ökar också.

Sorter
Det lönar sig att försöka med några olika sorter därför att smaken på dem kan variera rätt mycket och därför är det bra att försöka med flera olika sorter tills man hittat den man gillar bäst. Men det råder ingen tvekan om att man bör välja feminina sorter, de har endast honblommor och är bitterfria. Min favoritsort är Bella, eftersom den är både välsmakande och rikgivande utan att kräva alltför hög nattemperatur.


TIDIG ODLING AV SALLAT I VÄXTHUS

Sallat är en välsmakande och lättodlad grönsak som verkligen har sin plats i växthuset. Den första sådden kan ske så tidigt som i mitten av mars om man vill kosta på lite extra värme i växthuset. Eftersom sallatsplantorna inte tar skada av att temperaturen sjunker på nättema behöver man bara se till att det är frostfritt i växthuset nattetid. Vill man att plantorna skall växa fort så man får skördeklara sallatshuvuden på 5-6 veckor bör man däremot se till att temperaturen är 10-15 ° C på natten ca 20° C på dagen.

Så två veckor innan utsättning
Sådden skall inte göras tidigare än ca 2 veckor före det att plantorna kan sättas ut i växthuset därför att sallatsplantorna vill ha rätt bra med ljus. Även om de står i ett söderfönster kommer de att bli gängliga om de står där längre tid än en vecka efter det plantorna kommit upp.
Frösådden placeras i en temperatur på 15-18 °C, men absolut inte varmare för då försämras grobarheten hos fröna. Så 15–20 frön i en kruka fylld med såjord.
Så fort hjärtbladen är utväxta skolas plantorna i 12–15 cm stora krukor med en planta i varje kruka. Man bör använda specialblandningen med lagrat gräsklipp, sand och lite torvmull till sallatsodlingen, för då behöver man inte gödselvattna krukorna någonting under odlingstiden.

Ställ krukorna på sandbädd
Det brukar ta ca 2 veckor från sådd till dess det är klart att skola plantorna i krukor, och det gör man i samband med att de flyttas ut i växthuset. Till en början bör de stå på en hylla, men när bladen växer ut så att det är svårt att vattna i krukorna flyttas dessa till ett bord där de ställs på en 3-5 cm djup sandbädd, efter ett tag har rötterna växt ut i sanden och man behöver då endast se till att sanden hålls fuktig och att krukorna vattnas uppifrån en gång i veckan.
Det är viktigt att inte sallatsplantorna får torka för då blir bladen sega och tjocka. Vid sol bör man även duscha plantorna för att bladen skall bli sprödare.

Större krukor om utrymmet är trångt
Har man trångt om utrymme till en början kan man sätta de skolade plantorna i 6-7 cm stora krukor och låta dem stå kruktätt, t. ex. på en bricka där det går att lägga ett 3-5 cm tjockt sandlager, tills bladen får det trångt och då flytta krukorna ut på en sandbädd. Krukorna kan där stå på ca 10 cm avstånd. Mellan krukorna läggs ett 5 cm tjockt lager med lagrat gräsklipp.
Vid vattningen så ser man till att gräsklippet blir fuktigt. Efter ett par veckor har rötterna växt ut i sanden så man behöver inte vattna i själva krukorna.

Så i omgångar
Sallat bör sås i omgångar hela våren. Det tar cirka 6-8 veckor innan huvudsallat är klart att skörda. Odlar man däremot plocksallat kan de första bladen skördas efter ca en månad under förutsättning att man inte skördar varje planta för hårt.
Skall man odla huvudsallat bör man köpa frö från sorter som lämpar sig för växthusodling. Använder man vanliga sommarsorter är det svårt att lyckas bra. Min favoritsort av växthussallat är Hudson. Av plocksallat är sorterna Black seeded, Simpson och Bowl bra för denna odling.


ODLING AV MORÖTTER I KRUKA

Att kunna skörda morötter i början av juni även för den som bor i Norrland är inte längre någon utopi om man odlar dem i sand och gräsklipp. Fyll en eller flera krukor, som skall vara minst 15 cm djupa, med blomjord tillverkad av sand, gräsklipp och torvmull.

Sådd
I början av april är det lämpligt att så morötterna. Fröna skall bredsås så att det blir 1-2 cm mellan varje frö och därefter sållas lite av sanden i jordblandningen över fröna så att de täcks med ett 5 mm tjockt lager.

Vattning
Krukorna skall stå varmt, 18-22 °C, och bör täckas över med ett tidningspapper så att inte jordytan torkar så fort. Ett par gånger i veckan sänks krukorna till drygt hälften ner i vatten under ca 30 minuter.
Det är enklare att underbevattna sådden på detta sätt än att vattna uppifrån eftersom fröna då lätt kan spolas iväg. När blasten blivit några centimeter hög går det bra att vattna uppifrån.

Avhärdning
Så fort morotsfrön gror skall krukorna ställas så ljust som möjligt, på hylla i växthus, på fönsterbrädan eller annan ljus plats där det är vanlig rumstemperatur. När morotsblasten blivit 3-5 cm hög placeras krukorna svalare.
Har man dem inomhus bör de ställas ut på balkong eller mot en sydvägg. Lägg en fiberduk över dem eller ta in krukorna på kvällen så länge det är risk för frost på nättema. Efter några veckor ute fryser inte blasten, även om det blir frostgrader på natten.
Står krukorna i växthus kan de stå inne tills blasten blivit 10-15 cm hög, men sedan bör de ställas ut mot södervägg eller på annan skyddad plats.

Gallring och gödsling
Är det trångt i krukorna bör plantorna gallras så att det blir minst 2 cm mellan varje planta.
När blasten blivit ca 20 cm är det dags att försöka pilla ner lite gräsklipp mellan plantorna. Det gör inte någonting om det ligger gräsklipp några centimeter upp på blasten.

Skörd
När man sår den 1:a april kan de första morötterna skördas i början av juni, om det är en någorlunda normal vår. Har man ett tiotal krukor kan man få en välsmakande skörd under några veckor tills det finns färska morötter i trädgårdslandet. I en kruka på 15 cm i diameter kan man f å 12-15 fina morötter. Man kan givetvis låta morötterna växa i 2-3 månader till så att de blir fullstora, men då bör man lägga på gräsklipp ett par gånger till under sommaren.
Med denna odlingsmetod så kan även de som endast har en balkong odla morötter för att det är roligt och för att få äta färska nyskördade morötter av egen odling.