Den biologiska trädgården, del 2 Odling av grönsaker i växthus

Odling av grönsaker i växthus

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 2, 1986
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018


BÖNA, Phaseolus vulgaris

Störbönor av alla tre sorterna (brytböna, skärböna och vaxböna) går utmärkt att odla i växthus. Bor man trakter där bönor inte hinner ge någon nämnvärd skörd ute innan de fryser bort, är det väl motiverat att odla störbönor i växthus. Kvaliteten på de växthusodlade bönorna är bättre än på låga frilandsodlade bönor. Baljorna blir stora och raka och mycket mjälla.

Förkultivering av bönor.

Börja förkultiveringen tidigast tre veckor innan utplantering. Här är det den goda sorten ’Blauhilde’ som just grott.

SÅDD
Utplantering av bönorna på bädden bör göras så fort det säkert går att hålla frostfritt i växthuset. Sådden bör därför anpassas till detta datum. Det är viktigt att bönorna inte får stå längre än högst tre veckor i krukorna efter sådden innan de planteras ut.

Observera att bönor ska ha hög jordtemperatur vid groningen och därför är det olämpligt att så direkt på bädden även om det är enklast. Det dröjer länge innan det blir tillräckligt hög temperatur i jorden även i växthuset, och man förlorar mycket i tid om man ska vänta på lämplig temperatur för att kunna så direkt i bädden.

Vid sådden i kruka sätts två bönor i varje kruka i inplanteringsjord. Krukstorleken bör vara 8 cm. Placera krukorna så att det går lätt att hålla jorden fuktig och lägg en tidning över krukorna. Efter 3–4 dagar börjar bönorna gro och då placeras krukorna ljust och inte för varmt, lägst 10°C och högst 20°C.

I de krukor där det kommit upp två plantor klipps den ena av vid roten Är det ont om plantor kan de delas försiktigt om det görs på tidigt stadium.

UTPLANTERING
Bönorna planteras ut på bädd där takhöjden är som högst, gärna 2–3 m. Hantera krukklumpen försiktigt vid utplanteringen så att bönplantorna kan fortsätta att växa utan avbrott.

Plantavstånd och radavstånd
Eftersom störbönor har en mycket lång skördeperiod om de har tillräckligt växtutrymme, bör de planteras med cirka 40 cm avstånd i båda riktningarna om de planteras i flera rader. Planteras de i endast en rad räcker det med 30 cm plantavstånd i raden.

Störbönor i växthus.

Störbönor blir snabbt höga, så sätt upp någon typ av uppbindningsanordning innan utplanteringen.

UPPBINDNING
Uppbindningen av bönorna måste göras genast efter utplanteringen, annars kan de slingra in sig i varandra och de blir då mycket svåra att frigöra.

Snören eller käppar
Ett enkelt sätt att ge bönorna stöd är att spänna en lina i taket rakt ovanför bönraden. Från den linan, som fästs på några ställen, så att den inte hänger ner, låter man snören hänga ner till marken, ett snöre för varje planta. Efter några få dagar börjar bönplantorna att slingra sig omkring dessa snören. Det går även att sätta käppar eller störar som bönorna får klättra uppefter, men dessa störar måste då gå ända upp till taket.

SKÖTSEL
Marktäckning
Bönorna vattnas grundligt genast efter utplanteringen och marken täcks med färskt gräsklipp, men undvik att lägga gräsklipp eller annat organiskt material direkt mot stammen. Lämna 5–6 cm runt stammen fritt. Markktäckningen bör upprepas ett par gånger med ett cirka 10 cm tjockt lager varje gång.

Gödsling
Någon vecka efter utplanteringen gödselvattnas plantorna en gång, men någon ytterligare gödselvattning behövs inte, eftersom bönornas rötter har förmåga att med kvävefixerande bakterier binda kväve från luften.

Temperatur
Temperaturen i växthuset bör hållas mellan 15° och 20°C. Är det varmare ränner plantorna iväg, och det blir långt mellan blomställningarna och det mesta av skörden kommer att hamna uppe vid taket.

Vattning och luftning
Bönor trivs absolut inte med fuktig luft. Därför bör växthuset luftas rejält. Vid all vattning ska man undvika att vattna på bladverket och stammarna.

Skötsel under sensommar och höst
På eftersommaren och hösten måste växthuset luftas mycket rikligt, även om det inte är speciellt varmt, annars blir fuktigheten för hög och plantorna kan vissna i förtid. Efterhand som bladen gulnar nertill på plantorna bör de plockas bort.

Frön av störbönor.

Passa på att spara några baljor för skörd av eget utsäde.

SKÖRD
Baljorna ska skördas innan de är fullt utväxta och fullmatade, eftersom kvaliteten då är som finast.

SKÖRDA EGET UTSÄDE
Grobarheten på egenskördat utsäde är i regel närmare 100 %. Därför bör man ta vara på några fina baljor av varje sort och förvara dem torrt över vintern. Några av de först bildade, välväxta baljorna bör sparas för utsäde. Markera varje balja som valts ut t ex med en bit färggrant garn, så att man undviker att plocka dem av misstag när man skördar. Fröbaljorna får sedan sitta kvar på plantorna tills de börjar gulna och torka.


GURKA, Cucumis sativus

Slanggurka i växthus.

Slanggurka tillhör favoriterna för växthusodlare. Sköter man om plantorna på rätt sätt kan skörden bli riktigt stor.

Hobbyväxthusodlarnas speciella gunstling är utan tvekan slanggurka, och visst är det en upplevelse att få plocka en färsk gurka i sitt växthus till middagen, men växthusgurkan tillhör en av de odlingskulturer som har rätt stora krav på odlaren om den ska trivas. Jorden ska vara gödslad på hösten med naturgödsel och om jorden inte är tillräckligt lucker bör den blandas med sand eller kompost.

SÅTEMPERATUR
Gurkfröets optimala groningstemperatur ligger på 30°C men så hög temperatur kan det vara svårt att ordna för en liten frösådd med några få krukor. Däremot brukar det gå bra att hålla en temperatur på 20–25°, vilket är minimitemperatur om groningen ska gå bra.

SÅDD
Sådden kan lämpligen göras i 6–8 cm krukor, och det räcker med ett frö i varje kruka för gurkfröet har oftast en grobarhet mellan 95 och 100 %. Fröplantorna är dessutom rätt ömtåliga för omflyttning när de inte har jordklump.

Fröplanta av gurka.

Gurkfrön har bra grobarhet, så det räcker med ett frö i varje kruka.

Placering
Så fort hjärtbladen växt ut riktigt, bör temperaturen hållas mellan 18°C och 20°C och plantorna ställs så ljust som möjligt. Gurkplantorna trivs med fuktig luft och därför bör de duschas dagligen om temperaturen är över 18°C. Är temperaturen tillfälligt lägre, bör duschning endast förekomma vid sol.

OMPLANTERING
Redan ett par veckor efter sådden brukar det vara dags för omplantering av plantorna i något större krukor, 12–15 cm. Om utplanteringen skulle bli fördröjd av någon anledning, så att plantorna inte kan sättas ut på växtplatsen förrän 5-6 veckor efter sådden, bör man göra ytterligare en omplantering. Plantorna får absolut inte stanna upp i växten.

TID FÖR UTPLANTERING
Tidpunkten för sådden måste anpassas till de förutsättningar som finns för att hålla tillräckligt varmt i växthuset sedan gurkorna planterats ut. Temperaturen i växthuset får inte ens tillfälligt sjunka under 12°C, och den bör kunna hållas mellan 15°C och 18°C.

Plantera inte ut för tidigt
Från sådden tills plantorna är klara för utplantering tar det 3–4 veckor. Låter man plantorna stå kvar i krukorna under längre tid blir de långa och svaga i växten. För ett växthus utan uppvärmningsmöjligheter är utplantering av gurkplantor före sommarvärmens ankomst knappast meningsfull, för även om det går att hålla liv i plantorna mår de absolut inte bra, och de ger sämre skörd än senare sådda plantor. Oftast blir inte skörden tidigare än de senare sådda.

Gurkplanta på en upphöjning.

Gurkans rothals är mycket känslig för fukt, därför planteras plantan på en upphöjning och med sand närmast rothalsen.

PLACERING
Gurkorna bör helst odlas på bädd i växthusets ena gavel. Visserligen går det fint att plantera dem utefter växthusets ena långsida och binda upp dem mot nocken men eftersom gurkplantorna helst bör isoleras från det övriga växthuset. På grund av gurkans krav på hög luftfuktighet är det klart olämpligt att odla den tillsammans med tomater och bönor utan att skapa någon form av avgränsning i växthuset. Detta kan man lösa lätt genom att vid ena gaveln hänga en plastfolie från taket och ner cirka 60 cm från gaveln.

PLANTERING
Planteringsavstånd
Planteringsavståndet mellan plantorna kan variera från 40 till 80 cm, beroende på hur beskärningen av plantorna kommer att utföras. Vill man få ut så många frukter som möjligt per planta, bör det större avståndet tillämpas vid planteringen.

Plantera på en upphöjning
Planteringen på bädden bör ske på en upphöjning så att rothalsen på varje planta kommer 5–10 cm högre än den omgivande bädden. Lättast gör man denna plantering genom att ställa plantan med krukklumpen direkt ovanpå jorden och sedan lägga jord runt om tills den kommer i överkanten på krukklumpen. Runt själva rothalsen läggs sedan några nävar grov sand.

Uppbindning av gurka.

Kraftiga snören fästs våg- och lodrätt som stöd åt gurkorna.

UPPBINDNING
Kraftiga snören fästs dels lodrätt med ett snöre vid varje planta, dels vågrätt med cirka 20 cm avstånd mellan varje snöre.
Gurkplantorna växer fort och minst en gång i veckan bör man se över deras uppbindning och beskärning, men eftersom gurkplantorna har en saftig och mjuk stam bör uppbindningen göras försiktigt så att inte stammen eller grenarna stryps.

BESKÄRNING AV HUVUDSTAM OCH SKOTT
Huvudstammen får växa tills den når upp till nocken eller till den högsta höjd den får växa till, och där toppas den. Vid varje bladfäste utefter stammen kommer det sedan ett skott, och dessa skott binds fast i närmast vågräta snöre. Är planteringsavståndet 70–80 cm toppas dessa vågräta skott över två blad. Är däremot planteringsavståndet mindre toppas skotten över ett blad. Vid den senare toppningsmetoden blir det följaktligen en gurka mindre per gren eller skott.

VATTNING
Vattningen bör skötas noga. En jämn fuktighet i marken är nödvändig om gurkplantorna ska växa bra, hålla sig friska och ge goda frukter. Gurkbädden bör därför vattnas med ljummet vatten 1–2 gånger i veckan, och hela plantorna samt bädden bör duschas en eller två gånger dagligen när det är varmt och soligt. Vid mulen och sval väderlek ska gurkplantorna absolut inte duschas, eftersom de då lätt drabbas av svamp och bakterieangrepp.

GÖDSLING OCH MARKTÄCKNING
Gurkplantorna kräver rikligt med näring för att klara av sin snabba tillväxt. En gammal men bra metod att gödsla är att blanda cirka 50 % väl brunnen gödsel med 50 % trädgårds- eller kompostjord.

Skydda rothalsen med sand
Blandningen sprids sedan ut i ett 2–3 cm tjockt lager över hela gurkbädden med undantag för området närmast rothalsen, där man istället fyller på med några nävar sand. Jord- och gödselblandningen läggs på i omgångar med 2–3 veckors mellanrum.

Partenokarp gurka.

Många gurksorter är partenokarpa, d v s de bildar frukt utan pollinering. Pollineras blomman finns risk för att gurkorna blir missbildade.

Gödsla med gräsklipp
Istället för gödselblandningen kan gurkbädden täckas med färskt gräsklipp. Det läggs på i ett ca 5 cm tjockt lager varje gång och med några veckors mellanrum. Första gången som gräsklipp läggs på, bör även lite gammal gödsel läggas på bädden. Gräsklippet får inte komma i beröring med rothalsen på gurkplantan, men det är i övrigt inte någon risk för att de bakterier som bryter ner gräsklippet ska angripa gurkplantorna.

LUFTNING OCH SKUGGNING
Gurkplantorna tål stark sol, så någon direkt skuggning av växthuset där gurkplantorna är behövs inte under sommaren. Däremot behöver plantorna skuggas första veckan efter utflyttningen till växthuset om de stått inne i boningsrum tidigare. Vid stark sol och när temperaturen överstiger 25°C, bör en sparsam luftning göras.

PARTENOKARPA SORTER SKA INTE POLLINERAS
Luftluckornas öppningar i gurkavdelningen bör vara igensatta med ett nät som utestänger bin, humlor och andra insekter som kan befrukta blommorna. De flesta gurksorterna är partenokarpa, vilket innebär att de sätter frukt utan pollinering. Befruktas dessa sorter finns det risk för att gurkorna blir missbildade. Man ska därför inte odla partenokarpa sorter med sorter som kräver pollinering.


KÅLRABBI, Brassica oleracea Gongylodes-Gruppen

Röd kålrabbi.

Kålrabbi skördas när den är 5–8 cm i diameter. Låter man den bli större bildas oätliga trådar innanför skalet. Det finns röda och vita sorter att välja mellan.

De vanligaste sorterna av kålrabbi lämpar sig bäst för bänk eller frilandsodling, men är växthuset mycket ljust och temperaturen kan hållas låg, kan de även ge bra resultat i växthus. Kålrabbi är en lämplig förkultur till tomater, gurka och majs. Den växer bra i helt ouppvärmda växthus.

SÅDD
Såtid och såtemperatur
Sådden bör ske i rumstemperatur och tidpunkten för sådd bör anpassas så att plantorna kan sättas ut på bädd cirka 3 veckor efter sådd.

Sådd och inplantering
Så alla frön i en kruka och plantera in plantorna i 6–8 cm krukor så fort hjärtbladen är utvecklade. Är det smått om utrymme kan plantorna först skolas. Placera krukorna på hyllor eller bord i växthuset tills det blir dags för utplantering på bädd.

TEMPERATUR EFTER GRONING
Temperaturen bör sänkas till 15–18°C så fort plantorna rotat sig efter skolningen eller inplanteringen. När plantorna sedan börjar växa sänks temperaturen ytterligare. Den få bli kan så låg som 10–15°C under mulna dagar och nattetid räcker det med 4–5°C. Under soliga fina dagar gör det inte något om det blir drygt 20°C, men blir det varmare bör växthuset luftas även om det är tidigt på våren.

UTPLANTERING
Plantavstånd
På bädden där tomater eller andra växter ska stå markeras var varje planta ska stå, och i mellanrummet planteras sedan kålrabbin. Avståndet mellan plantorna kan vara så litet som 15–20 cm, för det gäller ju att få plats med så många plantor som möjligt på det begränsade utrymmet.

Plantera ut när tjälen försvunnit
Planteringen av kålrabbi kan ske så fort tjälen har försvunnit ur jorden i växthuset och det är några värmegrader på natten. Det går dessutom fint att skydda plantorna med tidningar eller liknande om det ser ut att bli alltför kallt någon natt.

SKÖTSEL
En anledning till att kålrabbi bör planteras så tidigt är att den måste hinna bli skördeklar innan de andra växterna i växthuset börjar att skugga för mycket. Av den anledningen är det även olämpligt att så den direkt på bädden, vilket annars skulle gå bra. Genast efter utplanteringen gödselvattnas plantorna ett par gånger och under soliga dagar luftas växthuset. En temperatur på 15–18°C är nu lämplig. Så fort det finns marktäckningsmaterial bör jorden mellan plantorna täckas.

SKÖRD
När knölarna är 5–8 cm i diameter skördas de. Det brukar ta 2,5–3 månader från sådd till skörd. Låt blast och rötter ligga kvar på jorden som marktäckning.


SOCKERMAJS, Zea mays Saccharata-Gruppen

Mogen majskolv.

När trådarna i toppen på kolven vissnat och kolven känns välfylld är majsen mogen och klar för skörd.

För de som bor i trakter där majs inte hinner mogna på friland är odling i växthus ett bra alternativ.

Behöver takhöjd
Växthuset där majs ska odlas bör helst vara två meter högt eller högre, men någon värme behövs inte, det räcker med solvärmen.

Tar stor plats men bra för jorden
Det är väl inte någon tvekan om att majsodling i växthus måste räknas till lyxkulturerna. Den ger liten skörd och tar upp stort utrymme, men istället har den en god verkan på jorden för efterkommande kulturer.

SÅDD
Sådden bör ske i rumstemperatur. Eftersom fröplantorna har rätt ömtåliga rötter är det en stor fördel att så direkt i 6 cm krukor. I varje kruka läggs två frön och eftersom grobarheten ofta är dålig, bör man så cirka 20 % flera krukor än det antal plantor man behöver.

Såtid
Såtiden beräknas till 4–5 veckor före den tidpunkt då jorden i växthuset är så pass varm att plantering kan ske.

Skötsel av fröplantor
Så fort plantorna börjar växa, ställs de mycket ljust. De kan gärna stå i växthuset över dagen även om det bara är 10–15°C där, men nattetid ska de tas in.
I de krukor där det eventuellt kommit upp två plantor, klipps den svagare bort. Är grobarheten mycket dålig kan plantorna i de krukor där det kommit upp två, säras på försiktigt, men det bör göras på tidigt stadium innan rötterna växt in i varandra för mycket. Plantorna gödselvattnas en eller två gånger om de växer dåligt, annars behöver de inte gödselvattnas.

UTPLANTERING
Utplantering på bädden kan göras så fort det inte är någon risk för frostgrader inne i växthuset. Avståndet bör vara 20–25 cm mellan plantorna i raden, lämpligen planteras de i två eller tre rader med 40 cm avstånd mellan raderna. Att plantera majs i endast en rad är olämpligt, eftersom det försvårar befruktningen av blommorna.

SKÖTSEL
Marktäckning bör göras genast efter utplanteringen och växthuset luftas rikligt under hela sommaren. Temperaturen bör hållas mellan 15°C och 20°C. Är det varmare blir plantorna långa och gängliga. Skuggning av växthuset där majsen är planterad bör inte göras. Plantorna behöver rikligt med vatten och kan de inte få vatten nerifrån måste de vattnas en gång i veckan.

POLLINERING OCH SIDOSKOTT
När majsen börjar blomma, bör man lufta så att det blir korsdrag i växthuset, och vid solig väderlek slår man på stammarna med en käpp så att frömjölet sprids.

Ta bort sidoskott
Bildas det sidoskott vid roten ska de brytas loss, men förväxla inte de blivande majskolvarna med sidoskotten.

Lämna kvar rötterna
När skörden är klar klipps plantorna av vid jordytan så att rötterna får vara kvar i jorden och förmultna.

SORTER
Välj tidiga sorter.


Vattenmelon.

Melon tar stor plats och ger förhållandevis liten skörd men upplevelsen av att få njuta av egenodlad melon är oslagbar!

MELON, Cucumis melo

Även melon bör nog räknas till lyxodlingen när de odlas i växthus (det går fint att odla dem i bänk), eftersom de ger liten skörd i förhållande till det utrymme de tar.

Kräver mycket ljus
Växtplatsen ska vara mycket ljus. Står växthuset i halvskugga eller har mörk plast i tak och väggar, finns det mycket små förutsättningar för att odlingen ska bli lyckad. Jorden bör vara höstgödslad. Ska melonerna odlas på marken i växthuset bör bädden ligga på växthusets sydsida. Det går även bra att odla meloner på bord eller på hyllor i stora krukor, men då blir skötseln naturligtvis mera krävande.

Fröplanta av melon.

Så ett frö per kruka så blir skolningen enklare.

SÅDD
Vid sådden kan man antingen lägga ett frö i varje kruka, krukstorlek 6–8 cm, eller så kan man så alla frön i en kruka och plantera in plantorna när det första bladet, förutom hjärtbladen, börjar utvecklas.

Skötsel
Sådden placeras i 20–25°C och tidpunkten bör vara 4–5 veckor före den tidpunkt då man beräknas kunna hålla en nattemperatur på minst 12–15°C i växthuset. Dagtemperaturen bör ligga omkring 20°C. Melonplantorna ska sedan skötas på samma sätt som gurkplantorna fram till utplanteringen. Ska melonplantorna odlas i krukor under hela sommaren bör krukstorleken vara minst 20 cm i diameter.

PLANTERINGSJORD
Jorden som de planteras i ska vara mycket kraftig, cirka 30 % brunnen gödsel blandas med 70 % trädgårdsjord. Varje melonplanta behöver cirka 0,5 kvm yta att växa på.

BESKÄRNING
När plantan har fått 4–5 blad på huvudgrenen toppas den. Från varje bladfäste växer det sedan ut ett nytt skott. När de nya skotten är 10–15 cm långa tar man bort de svagaste så att det återstår 2–4 skott beroende på hur stort utrymmet för plantan är. Kan melonplantorna breda ut sig lika mycket åt alla håll är det lämpligt att spara fyra skott eller rankor. Är utrymmet däremot långsmalt eller om melonerna ska odlas på hyllor, lämpar det sig bäst med bara två skott som får växa åt var sin sida. Rankorna får sedan växa så långt som utrymmet tillåter innan de toppas.

POLLINERING
För en säker fruktsättning bör blommorna handpollineras. Att lita på insekternas hjälp är alltför osäkert. Enklast pollinerar man honblommorna genom att plocka loss en kraftig hanblomma och plocka bort blombladen. Då går det lättare att föra över frömjöl till honblommorna.

Han- och honblomma av vattenmelon.

Det är enkelt att skilja på melonens han- och honblommor. Honblommorna har ett tydligt fruktämne bakom blomman.

Många hanblommor i början
Befruktningen bör göras vid solig väderlek och vid middagstid. Det är lätt att hitta honblommorna eftersom fruktämnet syns tydligt redan innan blomman slagit ut. Många nybörjare är oroliga för att det är något fel på deras melonplantor, eftersom det bara kommer hanblommor, men normalt finns det många gånger fler hanblommor än honblommor och hanblommorna börjar dessutom att blomma långt före honblommorna.

Pollinera första blomningsdagen
När blomningen kommit igång riktigt bör man se över plantorna dagligen så att inte någon honblomma missas. Den bör helst pollineras första dagen den är helt utslagen, men i regel har man en dag till på sig.

TOPPNING
När det tydligt syns att fruktämnet börjat växa och blivit 4–5 gånger större, toppas rankan som det sitter på över andra eller tredje bladet efter fruktämnet.

Efterhand som plantan växer och de 2–4 huvudrankorna förgrenas, kommer det nya honblommor på rankorna. 8–10 frukter per planta är normalt, men även flera och givetvis färre frukter kan bli resultatet.

Har man många plantor får man tidig skörd med fina frukter om antalet frukter på några plantor begränsas till tre eller fyra. Odlas melonerna i krukor bör inte fler än 5–6 frukter släppas fram på varje planta.

Ofta växer det nya rankor sedan plantan har det antal frukter som ska gå fram, och dessa rankor kan antingen toppas eller skäras bort helt. Det senare om plantan är mycket kraftig och har många stora blad.

SKÖTSEL AV PLANTOR
Under hela sommaren när det är soligt och varmt ska melonplantorna duschas en till två gånger dagligen, men de dagar när honblommor ska befruktas får plantorna inte duschas, eftersom befruktningen då kan misslyckas.

Ljus och temperatur
Melonplantor behöver mesta möjliga ljus och ska inte skuggas. Växthuset ska luftas under soliga dagar. 18–25°C är en lämplig temperatur även om plantorna mycket väl tål lägre temperatur under kortare perioder.

Ta bort skuggande blad
Gulnande blad och blad som skuggar frukterna tas bort men det bör alltid finnas några blad på rankorna efter frukten från roten räknat.

Skydd mot angrepp underifrån
Innan frukterna börjar mogna, bör en glasskiva eller liknande läggas under varje frukt. Detta för att inte fresta sniglar och tusenfotingar med flera att angripa undersidan av frukten.


Morötter.

Morötter blir snabbt skördeklara i växthus och kan odlas som vårprimör.

MOROT, Daucus carota ssp. sativus

Som vårprimörer är morötterna värda en plats i växthuset, i synnerhet som de egentligen inte tar upp någon plats för de andra växterna som odlas där. I framkanten av gurkbädden, mellan den plats där tomater, majs eller bönor ska planteras, bör man så en eller två rader med morötter.

SÅDD
Sådden kan och bör ske så fort som tjälen har försvunnit ur jorden i växthuset. Kratta till jordbädden och markera var tomater eller de andra växterna ska planteras och så sedan i mellanrummen. Det bör vara minst 15 cm till närmaste växt som ska planteras. Finns det plats kan två rader sås med bara 15 cm radavstånd.

SKÖTSEL
När morötterna kommit upp vattnas de med ljummet vatten, gallras till 3–4 cm avstånd, gödselvattnas 2–3 gånger och pysslas om på alla sätt så att de växer fort, för de måste bli skördeklara innan det blir för mörkt och trångt mellan de utplanterade växterna.

SKÖRD
Skörden av växthusodlade morötter kan börja en till två månader tidigare än frilandsmorötter. De växthusodlade morötterna. ska givetvis användas till direktkonsumtion, och även om de inte är så stora bör de skördas innan de skuggas för mycket.

SORTER
Välj tidiga sorter.


Rädisor.

Rädisor tar liten plats och blir snabbt skördeklara i växthus.

RÄDISA, Raphanus sativus Rädisa-Gruppen

Odlingsplats, såtid med mera är samma som för morötter. Rädisorna ska vattnas regelbundet och ges svaga gödselvattningar. De får inte torka, utan jorden ska alltid hållas fuktig där de växer, så att de inte blir för starka i smaken.

Odla rädisor i lådor
Rädisor kan även odlas i skolningslådor om de bara är minst 8–10 cm djupa. Lådorna placeras på bord eller hyllor i växthuset. Temperaturen kan få gå ner till 0° utan att de tar skada. Den lämpliga odlingstemperaturen är 12–15°. Är växthuset riktigt ljust, kan den få bli betydligt högre.

Ätlig blast
Blasten på rädisor som odlas i växthus kan användas som sallat, eftersom den blir spröd och god.


SALLAT, Lactuca sativa

Romansallat.

Sallat kan odlas i både krukor och bädd. Från sådd till skörd tar det ca 4 veckor.

Det går bra att odla sallat i växthus om man bara använder lämpliga sorter. Sallat kan dels odlas i kruka på hyllor, dels på bord eller bädd.

SÅDD
För att sallaten ska bli extra tidig bör den sås inne i ett svalt utrymme där det är högst 18°C. När hjärtbladen är helt utväxta planteras plantorna in i 6 cm krukor som placeras så ljust som möjligt, helst i 12–15°, gärna ute i växthuset över dagarna om det är över 10°C där.

SKÖTSEL
3–4 veckor efter sådden är plantorna klara för att planteras på bädd. Om de ska odlas i krukor hela tiden, planteras de in i 12–15 cm krukor i kraftig jord. Krukorna som sallatsplantorna ska växa i tills de är skördeklara bör ställas på en sandbädd för att underlätta skötseln. 1–2 cm djupt sandlager räcker till, om det är plast under sanden så att fukten bevaras mellan vattningarna.

Placering och plantavstånd
På bädden planteras sallat mellan sydväggen och de plantor som senare ska odlas på bädden. Plantavståndet bör vara cirka 20 cm.

Gödsling
Sallatsplantorna bör gödselvattnas regelbundet en gång i veckan om de odlas i krukor. Vid odling på bädd gödselvattnas de endast om de växer svagt. Sallatsplantorna ska ha mycket ljus och därför ska inte växthuset skuggas där sallat växer.

SORTER
Välj sorter som är avsedda för växthusodling.


Tomater i växthus.

TOMAT, Solanum lycopersicum

Det är få växtarter med ätliga frukter som lämpar sig så bra för hobbyväxthuset som tomaterna gör.

INDETERMINATE, DETERMINATE ELLER SEMIDETERMINATE
Det finns tre olika typer av tomater vad gäller växtsätt och fruktproduktion – högväxta tomater, busktomater och en typ som är en mellanform av de två förstnämnda.

Indeterminate kan översättas med ”obestämd (i det här sammanhanget obestämd livstid)” och i tomatsammanhang betyder det att plantan växer och producerar blommor så länge den står varmt och ljust. Plantorna är högväxta. Den här tomattypen bör tjyvas, d v s skotten som kommer i bladvecken ska tas bort. Högväxta tomatsorter får oftast tre blad mellan blomklasarna.

Determinate betyder ”bestämd” (livstid) och syftar på den typ av lågväxta tomater som kallas busktomater. De slutar växa när toppskottet avslutas med en blomklase. Alla tomater på plantan mognar ungefär samtidigt för att sedan knappast ge någon frukt alls. Busktomater behöver inte tjyvas. På busktomater är det oftast ett blad mellan blomklasarna.

Semideterminate kan översättas med ”halvbestämd”. Den här tomattypen är ett mellanting mellan indeterminate och determinate. Växtsättet är mer kompakt än hos indeterminate-typen. Men till skillnad mot determinate-typen ger semideterminate-typen frukt och är i tillväxt hela säsongen. Har oftast två blad mellan blomklasarna.

JORD
Jorden där tomaterna ska odlas bör gödslas på hösten, men tillämpas biologisk odling och marktäckning i omgångar under sommaren behövs det mycket små mängder naturgödsel.

Växelbruk
Eftersom tomater oftast är en ständigt återkommande kultur i växthuset, är det viktigt att någon form av växelbruk tillämpas.

SÅDD
Tidpunkten för sådden varierar mycket beroende på den plats där tomaterna ska odlas. Ska de odlas i ett uppvärmt växthus eller ett utan värme, kan tidpunkten mellan lämpligt sådatum för respektive odling variera med upp till två månader.

Gängliga tomatplantor,

För tidig sådd utan extraljus resulterar i gängliga plantor. Inte förrän i mitten på mars räcker ljuset till för att förkultivera tomater i ett soligt söderfönster.

Beräkna såtid
För att beräkna lämpligt sådatum kan man utgå från att det tar mellan fem och åtta veckor från sådd tills plantorna är klara att planteras på bädd. Den tidigaste utplanteringen på bädd i växthus för hobbyodling torde vara omkring mitten av april. Det betyder att sådden kan ske omkring 1 mars. Generellt sett blir alltid de tidigast sådda plantorna gängligare än senare sådda, men har växthuset tillräcklig höjd så är det inte någon nackdel med gängliga plantor annat än ur estetisk synpunkt.

Såtemperatur
Temperaturen för frösådden bör hållas mellan 20°C och 25°C, och eftersom tomatplantorna är lätta att skola, kan hela sådden ske i en kruka. När hjärtbladen är helt utvecklade skolas plantorna. Finns det tillräckligt med utrymme går det även fint att på en gång plantera in dem i 6–8 cm krukor. Vid riktigt tidig sådd använder man de mindre krukorna vid inplanteringen och vid senare sådd de större.

Ljuset viktigast
Eftersom tomatplantorna lätt kan planteras om några gånger i väntan på tillräcklig värme i växthuset för utplantering, går det rätt bra att klara plantorna även om sådden har gjorts några veckor för tidigt. Huvudsaken är att det finns en tillräckligt ljus plats för plantorna under väntetiden.

Extra tidiga tomater
För att få mogna tomater extra tidigt kan man dra upp 2–3 plantor ca en månad tidigare än de övriga. De här plantorna odlas i krukor hela tiden tills de första tomaterna börjar mogna. Vill man sedan plantera dem på bädd, växer de och blir kraftigare, men de blir aldrig lika fina som de som är senare sådda och planteras på bädd i ett tidigt stadium.

När fröskalet fastnar
Det händer ibland att fröskalet har svårt att lossna när plantan skjuter upp ur jorden, och det kan få till följd att hjärtbladen inte utvecklas och plantan dör. Ser man tendens till att fröskalen sitter fast, flyttas frösådden så att den får en ljusare plats och plantorna duschas upprepade gånger, men inte på eftermiddag och kväll.

SKÖTSEL
Tomatplantorna ska hållas i jämn tillväxt och därför bör de gödselvattnas rätt ofta och omplanteras så fort krukorna är fullrotade. Två till fyra omplanteringar kan bli nödvändigt. Slutstorleken på krukor för plantor som ska förkultiveras i 6–8 veckor bör vara 15–18 cm.

Står plantorna hela tiden på bord eller hyllor, så att värmen kommer underifrån, kan tomaterna planteras in i de större krukorna direkt från 8 cm krukor, men är det låg temperatur runt krukan växer plantorna bättre om krukstorleken ökas i flera etapper.

Under hela förkultiveringstiden bör plantorna stå mycket ljust. Temperaturen bör vara 15–20°C och luften bör vara torr. Därför ska ett tomathus alltid luftas rikligt.

TJYVAR
Tjyvar kallas de skott som växer ut i bladvecken.

Tjyva eller inte?
Växthustomater ska tjyvas.
Busktomater och ampeltomater ska inte tjyvas.
Tjyvarna kommer i regel redan i förkultiveringsstadiet, och det bildas nya under hela växtperioden. Ta bort dem så fort som möjligt om du inte ska använda dem som sticklingar. De bör inte få bli längre än 10–20 cm innan de tas bort. Därför bör plantorna ses över minst en gång i veckan.

Så får du flerstammiga plantor
Har man av någon anledning för få plantor i växthuset, så att de inte fyller upp det utrymme man har tillgång till, kan man toppa en planta på ett tidigt stadium, 50–60 cm från marken, och låta 2–3 tjyvar gå fram som stammar. Med den metoden går det att få upp till 15 fina klasar på samma planta. De första tomaterna på en sådan planta mognar bara någon vecka senare än på otoppade plantor.

Nya plantor av tjyvar
Det går lätt att få nya tomatplantor om man sätter tjyvarna. De sätts i sand och torvmull eller i såjord som vid vanlig skottförökning. Dessa tomatplantor får i regel första blomknoppen tidigare än frösådda från samma tidpunkt. Dessutom blir de skottförökade plantorna knubbigare om de får samma behandling som frösådda

UTPLANTERING
Planteringsavstånd
Planteringsavståndet bör vara 50–80 cm. Planteras tomatplantorna endast i en rad räcker det med 50–60 cm avstånd mellan plantorna. Planteras de i två eller tre rader bör avståndet vara 70-80 cm.

Plantering av gängliga plantor
Tomatplantorna kan mycket väl planteras djupare än vad de stått tidigare. Har de blivit krokiga nertill går det fint att lägga dem horisontellt, huvudsaken är att toppen kommer på rätt plats.

GÖDSLING
Plantorna gödselvattnas efter 2–3 dagar från planteringen för att påskynda rötternas tillväxt. Marktäckning mellan plantorna görs så fort det finns tillgång till färskt gräsklipp. Första gången lägger man på 2–3 cm och sedan ett par gånger med ett 5–10 cm tjockt lager med 3–4 veckors mellanrum.

uppbindning av tomatplantor.

Uppbindningen av tomatplantorna görs enkelt genom att binda fast snören i taket.

UPPBINDNING
Uppbindning av tomatplantorna kan göras genom att fästa snören i taket ovanför plantorna och fästa andra änden av snöret vid en käpp som sticks ner i jorden intill tomatplantan. Binds nedre änden av snöret runt stammen på tomatplantan finns det risk för att plantan stryps.
Man kan även sätta en kraftig käpp i jorden innan planteringen. När höjden på plantan når upp till toppen på käppen, fästs ett snöre från käppen till taket.

Oavsett om man använder käpp eller snören som stöd, ska man vara försiktig när plantans stam binds fast, så att det finns tillräckligt med utrymme för stammen att växa till i omfång.

Under alla förhållanden måste uppbindningen klara tyngden av 5–6 stora klasar, så den får inte vara för klen.

POLLINERING
Så fort de första blommorna slår ut, det kan ske redan under förkultiveringstiden, ska plantorna dagligen ruskas om så att pollenet lossnar och befruktar blomman. Detta bör helst göras mitt på dagen.

Sluten självpollinering
Anledningen till att man måste ruska plantorna är att ståndarna och pistillen är inneslutna i blommans mittendel. Pollenet kan bara lossna om blomman vibrerar, t ex av humlor, vind eller ruskning, pensel fungerar alltså inte. Detta är anledningen till att tomater i de allra flesta fall är självbefruktande, så det finns knappast någon risk för korsbefruktning.

Tomatblomma.

Ståndarna och pistillen är inneslutna i den långsträckta mittdelen på blomman. För att blomman ska bli pollinerad måste blomman vibrera, antingen av humlor eller att man ruskar försiktigt på plantan.

Enkelt sätt att pollinera
Enklaste sättet att ruska om plantorna är att slå på snöret eller käppen, som plantan är bunden vid. Slå absolut inte direkt mot stammen, för det kan skada den. Att hjälpa till med pollineringen är absolut nödvändigt om man vill få god fruktsättning på klasarna. Om det endast är ett fåtal blommor på varje klase är det ett tecken på dålig pollinering. Obefruktade blommor trillar ganska snabbt av från klasen.

TEMPERATUR
Fram på högsommaren bör växthuset skuggas lätt för att det inte ska bli för varmt under soliga dagar. Temperaturen bör inte överstiga 30°C. Är det svårt att hålla nere temperaturen kan gångarna och väggarna duschas, men det ska bara göras när det är extremt varmt. Givetvis ska växthuset samtidigt luftas så mycket som möjligt.

Påskynda mognaden
När tomaterna börjar mogna ska blad som skuggar tomatklasarna tas bort för att påskynda mognaden. Bladen nertill på stammarna som börjar gulna, ska skäras bort på ett tidigt stadium, annars kan de lätt locka till sig bladlöss.


ODLING AV TOMATER I KRUKA

Ampeltomater och växthustomater kan odlas i krukor under hela växtperioden. Fördelen med att odla dem i krukor är att de ger betydligt tidigare skörd, men det blir på bekostnad av mera arbete och mindre skörd per planta.

Kombinera odling i kruka och bädd
Odling av växthustomater i kruka kan lämpligen ske i kombination med odling på bädd. De krukodlade får då ge den tidiga skörden, varefter de kastas för att ge plats åt dem som odlas på bädd.

Gödsling
Krukodlade tomatplantor måste gödselvattnas regelbundet varje vecka, och plantorna toppas över 2–3 klasar. De ska tjyvas mycket noggrant för att ge tidigast möjliga mognad av frukterna.

Lämpliga sorter för kruka
Småfruktiga tomater, som busk- och ampeltomater lämpar sig vanligen bäst för krukodling. Dessa sorter ska inte tjyvas utan får växa fritt och förgrena sig.