Så mistel – så här gör du
Fakta om mistel
På tio år kan en mistelplanta bli så här stor! Misteln syns förstås bäst när värdträdet är avlövat.
Odla mistel i trädgården
Text: Sven Lindholm (2009)
Du kan odla julens mistel i din egen trädgård om du bor i ett milt klimat och har bra tålamod.
Leif Adolfsson vid en 7-årig mistelplanta i sin trädgård. Foto: Sven Lindholm
Vi blev väldigt överraskade. Var kom det första bladparet ifrån?
När Leif Adolfsson står vid ett av äppelträden i sin trädgård i Hökåsen utanför Västerås och berättar om sina erfarenheter av att odla mistel inser jag att det krävs ett oändligt tålamod.
Han har nu flera mistelplantor på gång, både hemma på villatomten och på Vallby Friluftsmuseum tillsammans med museiträdgårdsmästare Maria Löfgren. Det var hon som förde in Leif Adolfsson på mistelspåret sedan hon upptäckt en brist i friluftmuseets botaniska sortiment.
– Det finns massor med mistlar på träd i och omkring Västerås, Men inte en enda inne på friluftsmuseet trots att misteln är Västmanlands landskapsblomma, berättar Leif.
Mistelprojektet startar
Leif och Maria beslöt sig för att göra något åt det, skaffade mistelbär (mistel är fridlyst) och startade mistelprojektet samma dag.
– Vi beslöt att sätta på äpple, rönn och oxel, som är besläktade med varandra. Det går att använda andra träd, men det har vi ingen erfarenhet av.
– Innehållet i bären är så klistrigt att det fastnar lätt. Det bör vara minst 3–5 bär på samma plats. Ett bär verkar inte ha tillräckligt med ”gift” för att orka ta sig igenom barken, därför behövs minst 3 på samma ställe.
Detta första tecken på att ett mistelfrö grott försvinner efter några månader. Men ge inte upp hoppet. Om 2–4 år kommer första bladparet. Under tiden har rötterna etablerat sig under barken. Foto: Sven Lindholm
Första året – en krok
Snart syntes embryot till en ny mistelplanta. Men glädjen över det byttes till besvikelse.
– Redan första året kom en 5 mm lång böjd ”metkrok”, som vi kallar den. Då trodde vi att här är det grönt. Den satt ända fram till hösten. Men året efter krympte och krympte den. På hösten var den helt borta och vi trodde att det var kört.
Fjärde året – första bladparet
Tredje året syntes ingenting. Men det fjärde kom de första bladparen.
– Då blev vi väldigt överraskade. Var kom dom ifrån? Nu vet vi att det tar tre–fyra år innan den nya mistelplantan är etablerad.
Men sen går det undan. En mistelplanta fördubblar sig varje år.
– Första året växer det bara upp en liten stjälk med två blad. Andra året dubblerar sig plantan. I varje bladpar har det blivit en liten ”gren” med var sitt bladpar. Så fördubblar sig plantan varje år, berättar Leif.
Fåglar behövs inte
Påståendet att det krävs att mistelbären passerar genom en fågelmage för att gro kan Leif dementera. Han och Maria Löfgren skördade bären direkt från vilda mistlar och sådde samma dag.
– Det är också snack om att blir det för många mistlar i ett träd kan det dö. Det vi vet är att i så fall behövs det väldigt, väldigt mycket mistlar.
På Vallby friluftsmuseum finns det nu ett träd som kan ge svaret.
– När vi inte fått några mistlar, tänkte vi att då öser vi väl på ordentligt på ett träd. På det äppelträd vi valde är det fullt med metkrokar nu.
Giftig växt med påstådda medicinska egenskaper
Misteln innehåller viscotoxiner som är giftiga för människor. Giftstyrkan uppges variera beroende på vilket träd som parasiteras.
Extrakt av misteln används idag inom naturmedicinen som tumörhämmande och smärtstillande medel vid cancer, en kontroversiell användning.
På Färingsö och Eldgarnsö utanför Stockholm kan man se träd som dessa. Trädkronorna är fulla med ”mistelbollar” och syns på lång väg. Foto: Pixabay.
Eldgarnsö – mistelrikt naturreservat
Eldgarnsö naturreservat nordost om Färingsö i Ekerö kommun är en klassisk mistellokal nära Stockholm. Känd främst för sitt täta bestånd av mistel men har också ett rikt växt- och fågelliv. På denna Mälarö finns flera sällsynta insektsarter som liksom misteln är relikter från en varmare tidsperiod, t ex en långhorning som företrädesvis lägger ägg i lindar som angripits av misteln.
Mistel är fridlyst i hela Sverige med vissa undantag. Varken kvistar eller frön får plockas. Markägare undantas men får inte skörda så att beståndet hotas. Foto: Pixabay
SÅ MISTEL – SÅ HÄR GÖR DU
Text: Lotta Flodén
Det finns många ”sanningar” om hur mistelfrön gror bäst, men många av dem stämmer inte. Här är några av dem som inte är sanna:
”Fröna måste passera genom en fågelmage för att kunna gro”
”Fröna måste ha näring från fågelträck för att kunna gro”
”Fröna ska placeras under en barkflik för att kunna gro”
”Man måste täcka fröna med en bit fiberduk eller gasväv för att de ska sitta fast efter sådd”
”Fröna måste planteras på samma trädart som moderplantan vuxit på”
”Det bästa stället att så mistel på är gammal sprucken bark”
Så här ser det ut när mistelfröet gror. En ”krok” växer ut och fäster sig så småningom på grenens bark. På hösten ”försvinner” kroken och då är det lätt att tro att misteln dött. Men efter 2–4 år bildas de första bladen och sedan fördubblas plantans storlek varje år! Foto: Lotta Flodén
SÅ MISTEL STEG-FÖR-STEG:
1. Mistelfrön gror bäst under våren, så lämplig tid att så är i mars–början på april. Färska, nyskördade frön gror bäst. Om man behöver förvara fröna en tid ska de ligga svalt och ljust i en plastpåse (de får inte torka).
2. Välj ut ett värdträd. Lättast gror fröna på oskadad frisk bark av äpple, men även lind, hagtorn och poppel går bra. Välj unga grenar, 2–6 cm i diameter. Fröna ska placeras långt ut från stammen så att de får mycket ljus.
3. Tryck ur de klibbiga fröna ur skalet och placera dem på t ex en träbit, så blir de lättåtkomliga när du ska fästa dem på trädet. Man kan också klämma ur fröet direkt på såplatsen.
4. Så flera frön intill varandra så ökar chansen att de gror. Fäst så många frön som möjligt och på olika ställen. Glöm inte att märka upp sådderna eftersom det kan ta upp till två år innan de gror!
5. Mistel är tvåbyggare, det vill säga att de är antingen han- eller honplantor, så det krävs minst en av varje för att det ska bli bär i framtiden. Därför är det bra att sätta många frön samtidigt.
6. Under våren gror fröna om de inte ätits upp av fåglar eller sniglar. Groddarna ser först ut som små gröna krokar. Efter ett tag fäster krokens överdel i barken och bildar en liten sugfot. Efter det händer det inte så mycket förrän året därpå, då det första bladparet i bästa fall utvecklas. Det kan också ta ytterligare ett till tre år, så håll ut! Så länge grodden är friskt grön, så är chanserna goda att den växer vidare.
7. Varje år delar sig varje gren till två nya, så när plantan väl börjat växa blir den ganska snabbt stor.
På våren lockar mistelns blommor pollinerande insekter och bären äts gärna av vissa fåglar som dubbeltrast och sidensvans.
FAKTA OM MISTEL, Viscum album
Familj: Mistelväxter, Viscaceae Släkte: Mistlar, Viscum
Mistel är en ständigt grön, tät och rundad buske med gaffelgrenade kvistar och smala, läderartade blad. Mistel lever som halvparasit på lövträd – främst apel (ävan andra arter inom familjen rosväxter, Rosaceae), lind, hagtorn, lönn ch rönn – vanligen på grenar och kvistar högt uppe i kronan.
Halvparasit med eget klorofyll
Mistel har så mycket klorofyll att dess egen fotosyntes räcker för dess energibehov. Vatten och salter tar plantan från värdträdet med hjälp av sugrötter som växer in mellan bark och ved på värdträdets grenar. Mistel har även speciella sugorgan som går in i veden.
Skilda han- och honplantor
Mistel är tvåbyggare, d v s varje individ har antingen bara hanblommor eller honblommor. Blommar med små gula oansenliga blommor i april – maj som sitter oftast 3 och 3 i små knippen. I synnerhet hanblommorna har en ganska livlig, och äpplelik doft. Eftersom växten blommar tidigt på våren, då dess värdträd ännu står bladlöst, är denna enkla blomma tillräcklig för att locka insekter som bin, humlor och flugor.
Frön med eget klister
Frukten är ett klotrunt, vitt eller grönvitt, transparent bär med ett enda, tillplattat frö och mycket klibbigt kött, rikt på viscin, ett klibbigt slem som fäster fröet säkert vid trädets bark. Fröna sprids främst med hjälp av fåglar som t ex sidensvans och dubbeltrast. Viscinet är vattenabsorberande och skyddar fröet mot uttorkning. Mistelns frö innehåller ofta fler än en grodd.
Fridlyst i hela Sverige
Mistel är fridlyst i hela Sverige. Växer sällsynt i lövskogsrika trakter, i östligaste Småland, på Mälaröarna, på Kinnekulle och i sydöstra Norge. Är Västmanlands landskapsblomma och har sin största mellansvenska förekomst i Tidöområdet.
Länkar:
The Mistletoe Pages