Den biologiska trädgården, del 3 Jordsorter, dränering och jordanalys

Jord som krattas.

Alla typer av jordar går att förbättra så att de blir riktigt bra odlingsjordar.

Jordsorter, dränering och jordanalys

Kapitel ur Den Biologiska Trädgården, Del 3, 1987
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

JORDSORTER

Jordkvalitet och jordart kan variera mycket från den ena villatomten till den andra. Ofta skylls ett dåligt växtresultat på den dåliga jorden, och det finns villaägare som satsar stora summor på att skaffa vad han tror är jord som skall förbättra växtresultatet. Villatomten är ju vanligtvis rätt liten, och det gör det möjligt att förändra strukturen på den befintliga jorden. Det största problemet är att få tag på prima jord att blanda med.

Dålig jord – finns det?
Hur skall då en jordart vara om det skall bli ett bra växtresultat? Vad är bra och vad är dålig jord? Finns det dålig jord?
Enligt min uppfattning finns det inte någon dålig jord, utan det är frågan om hur vi behandlar jorden och växterna. I alla jordarter finns det förutsättningar för att växterna skall trivas, bara vi tar tillvara dessa förutsättningar. Tung lerjord, ren sandjord och alla blandningar däremellan går att odla i, bara vi går tillväga på rätt sätt.

Gammal åkermark
I en villaträdgård som anläggs på gammal åkermark, finns det de bästa förutsättningarna för att allt skall växa bra utan speciella åtgärder.

Tung lerjord
Består jorden av tung lera har man två åtgärder som kan vidtas för att öka förutsättningarna för växternas trivsel.

Tveksam rekommendation om sand till lerjord
Vad som vanligen rekommenderas vid förändring av tung lerjord till odlingsjord är att blanda upp leran med sand. Visst har det en rätt god kortsiktig verkan, men för att det skall bli ett varaktigt resultat krävs det mera än sand. Risken med att bara blanda i sand är att lerjorden blir som cement. Genom att tillföra organiskt material av olika sorter får lerjorden en mera långvarig förbättring.


FÖRBÄTTRA TUNG LERJORD

Vid nyanläggning av en villatomt med tung lerjord, bör man göra en kraftig insats för att förbättra jorden så att, om den fortsatta skötseln sedan görs förnuftigt, det enbart kommer att vara till fördel att jorden är lerhaltig.

Börja med ett lager sand
Första åtgärden blir att lägga på sand över hela jordytan som skall förändras. Sanden bör inte vara alltför finkornig, utan vanlig fyllnadssand eller mursand är lämplig att använda. Sanden läggs i ett 5-10 cm tjockt lager över ytan, och därefter fräses den ner något i själva underlagets ytskikt. Eftersom sanden alltid sjunker ner i lerjorden bör man inte försöka att blanda ner den djupt, utan huvudsaken är att det blir en viss uppblandning med underlaget.

Undvik att skapa gränser mellan lagren
Det får inte heller vara en skarp gräns mellan leran och den sand som läggs ovanpå. En diffus övergång från det ena lagret till det andra gör att såväl gräsmatta som buskar, träd med mera, får lättare att växa. Det skall inte vara en skarp grans mellan de olika gren, som på teckningen ovan. Genom att blanda de olika jordlagren med varandra, teckningen till höger så att gränsen blir diffus, har växterna lättare att etablera sig

Fortsätt med ett lager naturgödsel
Efter sanden är det dags att lägga på naturgödsel. Häst- eller kogödsel spelar inte någon roll, inte heller om det är färsk eller gammal gödsel. Det största värdet med naturgödsel vid denna grundgödsling är att den tillför jorden så mycket organiskt material. Det gör att man mycket väl kan använda gammal, brunnen gödsel lika väl som stallgödsel som är rikt uppblandad med strö. Gödseln läggs i ett 10–15 cm tjockt lager och fräses ner något, men inte djupare än sanden. Gödslingen bör helst göras på eftersommaren eller hösten. Det gör inte något att det blir gödsel liggande på jordytan, för när våren kommer skall jorden fräsas en gång till innan gräsmattan sås. Då smulas den gödsel som ligger ytligt så att det går lätt att kratta och jämna till ytan.

Behandlas jorden på detta sätt vid anläggningen av en villatomt, och om gräsmatta och växter sedan sköts efter de råd som ges för de olika växterna, då är det inte några problem ur odlingssynpunkt med en villatomt som ligger på lerjord.


FÖRBÄTTRA SANDJORD

Sandjord är ju raka motsatsen till lerjord när det gäller konsistens, men de åtgärder som behövs för att få bra växtresultat är i stort sett desamma som för lerjorden. Även på sandjordar bör man tillföra stora mängder organiskt material. Skillnaden i behandling är att man givetvis inte behöver lägga på någon sand och att det krävs större mängder mer organiskt material både vid anläggandet och vid den fortsatta skötseln.

Fördelar med sandjord
Den stora fördelen med sandjord är att den dels är varmare än lerjorden, dels att det sällan blir några problem med dränering.

Tillför lerjord, gödsel och annat organiskt material
Det är en fördel om man först lägger på ett cirka 5 cm tjockt lager lerjord och sedan gödsel ovanpå denna innan allt fräses ner ytligt. Gödselmängden bör vara densamma som till lerjorden. Därefter bör ytterligare ett lager med löv, hackad halm, gräsklipp, torvmull, barkmylla eller liknande, läggas på i ett 5-10 cm tjockt lager och fräsas ner.


FÖRBÄTTRA BLANDJORDAR

Olika typer av blandjordar behandlas i stort sett på samma sätt som ler- och sandjordar, men den mängd organiskt material som angivits skall minskas avsevärt om det är mullrika jordar som skall gödslas.

Av detta framgår att det egentligen inte spelar så stor roll vad slags jord som finns på tomten. Alla jordarter går att förändra så att de ger ett bra växtresultat. Några verkligt dåliga jordar finns inte, utan det är grundgödslingen och den årliga skötseln som är felaktig när det inte växer bra i jorden.


DRÄNERING

Även i den finaste jord kan det vara svårt att få växterna att trivas om jorden är vattensjuk, det vill säga dåligt dränerad. Vid nyanläggning av en tomt bör man, såvida man inte själv kan avgöra det, höra med en trädgårdsanläggare om jorden behöver dräneras. I villaområden med små tomter, 1000 m² eller mindre, där gator och diverse dräneringsledningar går fram runt om tomterna, är inte dräneringsbehovet så stort. Men ligger villatomten i en sänka på plan mark eller nedanför ett högre markområde kan behovet av dränering vara stort, i synnerhet om underlaget består av lerjord.

Tunga maskiner behövs inte
På en färdigplanerad tomt är det inte så trevligt att låta en grävmaskin gå fram över gräsmatta och buskage, även om det visar sig att det finns vissa områden som är vattensjuka. Då bör man i första hand försöka lösa dräneringsproblemen på enklare sätt.

METOD 1: LÅTA GRÄSET TA ÖVER
Växter som planterats på sådana områden flyttas och istället låter man gräsmattan ensam få råda över detta område. Nu skall man inte tro att det måste synas vatten ända upp till ytan för att det skall vara så vattensjukt att inte växterna trivs. Det kan många gånger för den oerfarne vara svårt att tro på att det är på grund av för mycket vatten i jorden som växterna inte trivs.

Dålig tillväxt kan vara tecken på dålig dränering
Men om buskar och träd har svårt för att växa efter planteringen, om de ser lidande ut och om sorter som är härdiga ändå fryser bort, kanhända även efter en andra plantering, då bör man verkligen räkna med att det kan vara dålig dränering som är orsaken. Som tidigare nämnts kan man låta gräs växa på en sådan plats för det är relativt tåligt, särskilt om det är en gräsmatta som innehåller ett naturligt inslag av örter.

METOD 2: HÖJA UPP MARKYTAN MED MUR OCH SAND
Men det finns en annan metod som kan tillämpas och som gör att åtminstone buskar och perenna växter trivs på det vattensjuka området utan att grävning och dränering behöver göras. Den metoden går ut på att man höjer marken på en lämpligt stor yta för ett buskage eller en perennrabatt genom att lägga en mur om det är ett begränsat område som skall höjas upp, eller också kan hela sänkan höjas.

Sand bättre än jord
Vad som är lite annorlunda med den här metoden är att man inte skall lägga jord bakom muren eller där man gör upphöjningen, utan istället fylls utrymmet med sand. Lägger man jord ovanpå en vattensjuk mark blir inte förhållandet så mycket bättre, även om upphöjningen kommer 20–30 cm högre än tidigare marknivå, men genom att lägga på sand blir förhållandet för växterna ett helt annat.

Växter övervintrar bättre i sand
Planteras buskar och perenna växter i sanden kommer de snabbt att rota och etablera sig på platsen och dessutom klarar de övervintringen mycket bättre än i jord. Sanden är dessutom billigare än jord och mera lätthanterlig, varför den lämpar sig utmärkt när man vill förändra höjden på ett begränsat område på tomten.

Gödsla med gräsklipp för lyckat resultat
En viktig åtgärd om det skall lyckas är dock att marken runt växterna täcks med färskt gräsklipp ett par gånger under sommaren de första 5–6 åren. Sand är ju mycket näringsfattig, vilket gör att näring absolut måste tillföras, och då erhåller man det bästa resultatet när näringen tillförs uppifrån. Den läggs på ytan och får tränga ner så småningom. Det går inte att tillföra denna näring med hjälp av handelsgödsel utan hjälp av en mycket komplicerad näringsberäkning och kontinuerlig tillförsel av näring.


JORDANALYS

Ofta får villaägare rådet att låta analysera jorden, och det gäller både vid nyanläggningar av en villatomt och för den årliga skötseln. Växer det dåligt, eller vill man från så kallade experter få råd om gödsling, uppmanas man att skicka in jordprov för analys.

Ofullständig information
Vad visar då ett jordprov? Jo, det visar hur stora mängder tillgänglig näring det finns av några få sorter, visserligen de vanligaste, men endast några få av de näringsämnen växterna behöver. Dessutom visar provet ledningstalet, det vill säga den totala mängd salter som finns löst i markvätskan samt vilket pH-värde jorden har. Det visar däremot inte hur mycket näring som finns bundet i organiskt material och som kommer att frigöras när växterna behöver den och inte heller om det finns tillräckligt med liv i jorden för att frigöra den organiskt bundna näringen.

Onödigt dyrt
För att få denna ofullständiga upplysning får villaägaren eller jordprovstagaren betala flera hundra kronor utan att ha blivit ett dugg klokare. Enda värdet med analysen är beskedet om pH-värdet, men det kan erhållas på mycket billigare och enklare sätt.

Kunskap ger bästa resultatet
Är man tveksam om huruvida det fattas någonting i jorden eller om det inte har växt riktigt så bra som man vill, då är det förståeligt att behovet av hjälp och råd om hur man skall gå tillväga känns stort. Men genom att så långt som möjligt följa de skötselanvisningar som boken ger, kommer naturens krafter att återställa vad som har gått snett, även om det kan ta några år, beroende på i vilken kondition jorden och dess liv befinner sig.