Trädgård Gödsla rätt är enkelt

Före och efter gödsling. Här har Tom Ericsson förvandlat mager skogsmark till en prunkande trädgård.

Från mager skogsmark till ett prunkande paradis. Tom Ericsson har tillämpat sin gödningsmetod för att bygga upp ett näringsrikt jordlager i sina rabatter. Han har gödslat med 1 ml Blomstra per liter vatten och låtit alla växterna i rabatterna vissna ner och berika jorden under flera år. I takt med att växterna blivit större har mängden organiskt material ökat och därmed tillgången på näring. Numer sköter jorden i Toms rabatter sig själv. Mängden växtrester från rabattväxterna ger tillräckligt med näring i rätt balans när växterna behöver den. Foto: Tom Ericsson

Gödsla rätt är enkelt

Text: Håkan Wallander  Foto: Tom Ericsson

Tom Ericsson, Docent på Institutionen för Stad och Land på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU) har under många år forskat på växters näringsupptag. Hans slutsats är att alla växter behöver ungefär samma proportioner av näringsämnen. Det går alltså utmärkt att använda en sorts gödning till allt från kaktusar till tomater.

Oavsett art är det samma proportioner av 14 näringsämnen som alla växter behöver enligt forskarna. Om man dessutom inser att en liten planta behöver mindre näring än en stor, så har man en framgångsrik strategi för hur man ska gödsla i princip alla växter i sin trädgård. Då behöver man inte längre köpa olika sorters gödselmedel, och man behöver inte köpa specialgödslad jord för olika sorters växter.

Rätt proportioner viktigt
I sina försök använder Tom av praktiska skäl näringslösningen Blomstra som visat sig ha rätt sammansättning av näringsämnen. Det vill säga med ungefär samma proportioner som växterna själva innehåller. Alla växter är beroende av 14 olika näringsämnen i rätt proportioner för att trivas, se faktaruta.
I trädgården är det bäst att alltid använda organisk gödning, som till exempel grönmassa (klippta färska örter och gräs) som också visat sig innehålla rätt proportioner av näringsämnen. Behöver man flytande näring är utspädd urin och nässelvatten utmärkt eftersom det innehåller alla näringsämnen i rätt proportion som växter behöver.

Gödsla med svag näringslösning vid varje vattning
Tom visar att om man tillför en utspädd lösning av 1 ml Blomstra till en liter vatten varje gång man vattnar så får växterna precis den mängd näring de behöver, och i precis rätt proportioner. Har man mycket näringskrävande växter, som till exempel tomater,  kan man öka dosen till maximalt 4 ml per liter innan risk för näringsläckage uppstår. Ingen annan gödsel behöver då tillföras jorden innan.
När växten blir större så behöver den mer vatten. Man vattnar mer, och växten får då automatiskt mer näring. Det fina med denna princip är att man aldrig riskerar att övergödsla sina växter. Om man istället ger växterna övergödslad jord i början på växtsäsongen så är risken stor att näringen läcker ut eftersom växterna inte kan ta upp så mycket näring när de är små. Däremot behöver de mer och mer när tillväxten kommit igång, men näringshalten i den övergödslade jorden minskar ju med tiden och när växterna blivit riktigt stora så har näringen ofta tagit slut.

Två solrosplantor som fått lika mycket gödning men i olika intervall.

Den vänstra solrosplantan fick all näring vid försökets start medan den högra fick lite varje dag. Foto: Tom Ericsson

Risk med snabb tillväxt
Växterna i den från början övergödslade jorden ställer in sig på maximal tillväxt och så fort näringen minskar i jorden uppstår snabbt symtom på näringsbrist som gulnande blad och bladavfall. Planteras växterna istället i en ogödslad jord som sedan vattnas med 1 ml gödning per liter vatten vid varje tillfälle får plantan en normal tillväxttakt och resultatet blir fina och välmående plantor utan bristsymtom (se bild).
I trädgården får man samma effekt om man utgår från näringsfattig sand (eller jord), som Nils Åkerstedt förespråkar, och sen lägger på färskt gräsklipp/grönmassa. Grönmassa har enligt forskning rätt proportioner av näringsämnen och när grönmassan bryts ner frigörs näringsämnena i lagom takt. Man har inte lika bra kontroll över näringstillförseln som i Toms metod men å andra sidan är den betydligt enklare och mindre arbetskrävande. Vilken metod man än använder, så är det viktigt att jorden i trädgården alltid är täckt med organiskt material.
Följer man Tom Ericssons principer med att tillföra näring i samma takt som växterna växer så är det svårt att misslyckas med gödslingen, och samtidigt bygger man upp markens bördighet förutsatt att man på hösten låter växterna vissna ner och berika jorden.

Städa inte bort näringen
Låt perennerna vissna ned på hösten och smula sönder det som är kvar på våren och strö det runt plantorna. Genom att göra så minskas behovet av tilläggsgödsling år från år. Höstlöv är utmärkt att kratta in under buskar.
Grönsakslandet bör även det vara täckt hela året. På hösten när skörden är avslutad täcks det med vad som finns tillgängligt,  löv, halm eller annat kvävefattigt organiskt material.

FAKTA: ALLA VÄXTER HAR SAMMA GRUNDFUNKTIONER

Cellerna är uppbyggda på samma sätt. De har samma grundläggande fysiologi, samma fotosyntes och cellandning, och samma sätt att reglera vattenbalansen.
Detta betyder att proportionerna mellan näringsämnena är ungefär lika hos olika växter. Däremot kan halterna variera.
Ungefär hälften av kvävet i ett blad ingår i proteiner som binder luftens koldioxid, oberoende om det är en snabbväxande gröda som vete eller en torktålig växt på en strand. Men strandväxten behöver tjocka cellväggar för att klara torka. Dessa består mest av cellulosa, och näringsämnen som kväve och fosfor späds ut när cellulosahalten blir hög. Halterna sjunker då, men proportionerna mellan kväve och fosfor blir desamma. Däremot skiljer sig tillväxthastigheten beroende på näringshalten i bladen. En snabbväxande gröda kan växa fyrtio gånger fortare än en växt som anpassat sig till torra eller ljusfattiga förhållanden.
Tabell över i vilka proportioner de 14 livsviktiga näringsämnena ska vara för att en växt ska kunna växa optimalt.

 

Läs mer
Tom Ericsson (2012): Växtbiologi, Riksförbundet Svensk Trädgård. Särtryck ur Hemträdgården 2007-2008.
Fakta om grönmassa: Läs mer här