Den biologiska trädgården, del 2 Grunderna för att lyckas med förkultivering av utplanteringsväxter

Grunderna för att lyckas med förkultivering av utplanteringsväxter

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 2, 1986
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

För den som har villatomt med grönsaksland, blomsterrabatter, urnor och balkonglådor eller för den som har en kolonilott med blommor och grönsaker, är plantuppdragning en både rolig och lönande sysselsättning.

Förutsättningarna för att förkultiveringen ska ge ett bra resultat varierar givetvis rätt avsevärt beroende på vana att arbeta med växter, platsen där förkultiveringen ska ske, valet av växtarter med mera. Men oavsett hur ovan man är att syssla med levande växter och hur olämpliga fönster man har att placera småplantorna i, så kan man ändå få fram rätt fina plantor om man bara lär sig grunderna för plantuppdragning.

Egenblandad jord bäst och billigast
Alla som vill dra upp plantor eller odla i växthus eller bänk bör själva tillverka de jordblandningar som behövs. Det finns visserligen ett flertal olika fabrikstillverkade jordblandningar att köpa men nästan alla är direkt olämpliga för hemmaodlaren. Växter som odlas i denna jord kräver en noggrann och kontinuerlig tillförsel av näring under hela växtperioden. En hemblandad blomjord, som är blandad på rätt sätt, gör det lättare för den som är ovan med förkultivering av växter att lyckas. Dessutom är det både lönande och roligt att själv blanda den jord man behöver.

Undvik köpjord med konstgödsel
För den som vill odla biologiskt är den vanliga köpjorden olämplig, eftersom näringen i den jorden oftast består av konstgödsel. Det finns dock vissa undantag – några tillverkare av blomjord har börjat saluföra jord med enbart naturgödsel som näringskälla, så måste man köpa jord är det den man ska välja.


Grundmaterial för tillverkning av jord.

För att tillverka egen jord för förkultivering behöver du torv, sand, kompostjord och brunnen naturgödsel.

GRUNDMATERIAL FÖR TILLVERKNING AV EGEN JORD

Grundmaterial för egen tillverkning av jord för olika ändamål:
Finmalen torvmull
Sand
Komposterad eller brunnen naturgödsel
Kompostjord, bra trädgårdsjord

Torvmull: Torvmullen bör vara finmalen så att den inte innehåller långa trådar. Den skall dessutom vara väl fuktad när den blandas i jorden.

Sand: Sanden behöver inte vara speciellt finsållad. Fyllnadssand (natursand) som används vid byggen passar bra. Men undvik att använda sådan sand som säljs i säckar, för den kan innehålla salt eftersom den oftast är ämnad att användas vid sandning på vintern.

Komposterad eller brunnen naturgödsel: Naturgödsel från häst eller ko ska vara så pass brunnen att den går lätt att smula, och den får inte innehålla stora mängder strö av något slag. Är det svårt att komma över brunnen naturgödsel bör man köpa färsk gödsel på våren och kompostera den under sommaren. Då är den klar att blandas i jorden på hösten. Torkad hönsgödsel, som helst bör vara pulveriserad, kan användas istället för brunnen ko- eller hästgödsel, även om den inte är lika bra när det gäller jordblandningar.

Kompostjord: Kompostjorden bör grovsållas före inblandning av det övriga materialet. Har man inte kompostjord ska mängden av gödsel och torvmull ökas med vardera 50 % av den kompostjord som ska ingå i blandningen.

Trädgårdsjord: Normal jord från trädgårdsland, potatisland eller liknande. Även den ska grovsållas så att lerklumpar med mera inte kommer med. Har trädgårdsjord blandats i komposten kan trädgårdsjorden uteslutas.


JORDBLANDNINGAR FÖR FRÖSÅDD, SKOLNING, INPLANTERING OCH OMPLANTERING

Skolning: Flera plantor planteras om i samma tråg eller kruka i måttligt näringsrik jord
Inplantering: Sätta plantorna en och en (ibland flera) i varsin kruka med näringsrik jord
Omplantering: Plantera om inplanterade plantor i större i kruka med näringsrik jord

Hösten rätt tid för jordtillverkning
Omplanterings- och såjorden bör tillverkas på hösten och en del av jorden bör förvaras i hinkar eller liknande, så att den går lätt att ta in under senvintern. Jorden bör helst inte förvaras inne någon längre tid i värme så att den torkar. Den bör heller inte förvaras i täta plastsäckar. Tänk på att den innehåller levande varelser som behöver luft.

SÅJORD
Såjorden ska vara näringsfattig eftersom många växtarter har mycket små fröplantor och deras rötter har lätt för att brännas om de kommer i kontakt med näringsrik jord.

Blandning: 40 % sand, 50 % torvmull och 10 % kompostjord eller väl brunnen naturgödsel. Till 10 liter såjord blandas även i en näve algomin och en näve stenmjöl.

SKOLNINGSJORD
Jorden för skolning ska innehålla en liten mängd näring.

Blandning: 60 % omplanteringsjord med 20 % torvmull och 20 % sand. Se omplanteringsjord nedan.

INPLANTERINGSJORD
Inplanteringsjord bör innehålla betydligt mera näring än skolningsjord.

Blandning: 80 % omplanteringsjord med 20 % torvmull. Se omplanteringsjord nedan.

OMPLANTERINGSJORD
Blandning: 25 % ko- eller hästgödsel, 25 % kompostjord, 20 % sand, 20 % torvmull och 10 % trädgårdsjord. Blanda först gödseln och sanden, därefter återstoden. På detta sätt går det lättast att få gödseln väl fördelad i blandningen.
Till 100 liter omplanteringsjord blandas även 1 liter benmjöl, 1 liter hornspån, 1/2 liter algomin och 1/2 liter stenmjöl. Benmjöl och hornspån är inte absolut nödvändiga ingredienser, men de förbättrar jordens kvalitet avsevärt. Algomin och stenmjöl kan ersättas med 1 liter träaska.

Omplanteringsjord med hönsgödsel
Ska torkad hönsgödsel användas, fördubblas mängden kompostjord. Hur mycket hönsgödsel som ska användas till 100 liter blomjord står angivet på förpackningarna. Mängden varierar rätt mycket mellan olika fabrikat beroende på hur stark gödseln är.


Plastkrukor i olika storlekar.

Det behövs inte några dyrbara krukor. Enkla plastkrukor i 3-4 olika storlekar är tillräckligt.

KRUKOR FÖR SÅDD, SKOLNING OCH INPLANTERING

För den som ska förkultivera utplanteringsväxter finns det många sorters krukor att välja mellan, och alla sorterna har givetvis både för- och nackdelar.

Plastkrukor
Fyrkantiga plastkrukor som är mellan 6 och 10 cm stora är de lämpligaste för de flesta växterna. När det behövs större krukor för t ex tomatplantor, bör man använda vanliga blomkrukor eller så kallade containers. Plastkrukor som sitter tillsammans fyra, sex eller flera är opraktiska och saknar helt fördelar för hobbyodlaren.

Torvkrukor
Krukor tillverkade av pressad torv blir dyra. De kan ju inte användas i flera säsonger som man kan göra med plastkrukorna och dessutom innehåller torvkrukorna oftast en viss mängd handelsgödsel som den som vill odla biologiskt givetvis bör undvika.

Nackdelar med torvkrukor
Torvkrukor kan försvåra plantornas tillväxt om inte temperaturen där plantorna står är tillräckligt hög och helst termostatreglerad. Helst bör man ha någon typ av undervärme, som t ex värmematta. Avdunstningen från torvkrukorna är stor när de står på ett bord om de inte står kruktätt. Vid avdunstning sjunker temperaturen intill krukorna samtidigt som luftfuktigheten ökar. På dagen när temperaturen i regel är högre än på natten har denna avdunstning och nerkylning inte så stor betydelse, men nattetid kan den sänkta temperaturen i samband med ökad luftfuktighet ha en förödande verkan på vissa växtarter.

Lämpliga kärl för skolning
Vid skolning av småväxande växtarter, som t ex petunia, kan man använda vanliga blomkrukor som är 12–15 cm stora. Mera snabbväxande arter, som t ex tagetes, kan skolas i plastlådor eller i mjölkkartonger. På mjölkkartongen skär man bort ena sidan och gör några hål i motsvarande sida. Använder man plastlådor är det viktigt att de har dräneringshål i botten.

Miniväxthus
Förutom krukor är ett miniväxthus eller annan typ av låda med plast eller glas över, till mycket god hjälp när det gäller frösåddens skötsel. I matbutiker säljs ofta t ex körsbärstomater i genomskinliga plasttråg med lock, som är utmärkta att så i.


Förkultivering i fönster.

Ett soligt öster- eller söderfönster passar utmärkt för förkultivering. För frön som ska sås före mitten på mars behövs extraljus.

OLIKA PLATSER FÖR FÖRKULTIVERING

Från rumsfönster till solig balkong
Har man olika fönster att välja mellan bör man välja fönster som ligger i söder eller öster. Det är alltid bättre att förkultivera plantorna i ett fönster på övervåningen än på bottenplanet. Har man balkong mot söder eller öster, där man kan placera småplantorna lite längre fram på våren när temperaturen tillåter det, finns det rätt många växtarter som man kan förkultivera.

Från rumsfönster till solig vägg
En söder- eller östervägg som skydd och bakgrund går minst lika bra att använda som en balkong, även om det oftast är förenat med betydligt mera besvär eftersom plantorna måste bäras ut och in dagligen i flera veckor.

Från rumsfönster till kallbänk
Har man tillgång till en bänk med glas eller plast över, dit man kan flytta en del plantor från rumsfönstret, då ökar antalet arter som man kan förkultivera. Dessutom ökar förutsättningarna för att de förkultiverade plantorna ska bli fina.

Från rumsfönster till växthus
Med kombinationen rumsfönster och växthus eller enbart växthus med värme i har man de största förutsättningarna för att få fram fina plantor och dessutom finns det då väldigt många växtarter att välja mellan.

Endast rumsfönster
Har man endast rumsfönster att förkultivera plantorna i tills det är dags för utplanteringen, är det endast ett fåtal arter som man kan lyckas med förkultiveringen av.


Brännässlor är mycket bra att göra gödselvatten på.

Gödselvatten gjort på brännässlor är mycket näringsrikt och innehåller alla näringsämnen som växter behöver.

GÖDSELVATTEN

Vid plantuppdragning samt vid odling i växthus och bänk är behovet av gödselvatten betydligt större än vid vanlig frilandsodling. Det finns visserligen många olika sorter av fabrikstillverkade näringslösningar att köpa och som är enkla och att använda, men nästan alla fabrikat är tillverkade av handelsgödsel. Det finns endast ett fåtal sorter som har organiskt ursprung. Det är dessutom betydligt billigare att själv blanda till det gödselvatten som behövs.

Gödselvattna med måtta
Den som odlar i växthus och bänk har onekligen behov av gödselvatten under hela odlingssäsongen. Men användning en av gödselvatten skall inte överdrivas. Man bör vara medveten om att det inte är bra att ge växterna för mycket gödselvatten, t ex för att driva på dem så att de växer fortare.

Övergödsling ökar risken för angrepp
Resultatet av en riklig gödselvattning, även om det är gödselvatten tillverkat på naturgödsel, blir densamma som vid användning av lättlösliga kvävegödselmedel, d v s för kraftig växt med obalans i mineralupptagningen och ökad risk för angrepp av skadedjur och sjukdomar.

OLIKA TYPER AV GÖDSELVATTEN
Eftersom det finns behov av gödselvatten redan från mars månad och man ogärna vill ha en hink med kogödsel stående inne är det lämpligt att börja med att tillverka gödselvatten på torkad hönsgödsel.

Hönsgödsel.

Tidigt på våren är det enklast att göra gödselvatten på torkad hönsgödsel.

Gödselvatten på torkad hönsgödsel
Blandning till liten mängd: Till 1 liter vatten behövs en stor tesked med torkad höns gödsel.
Skaka om flaskan eller kannan några gånger, och efter ett dygn är det klart att användas Blanda om riktigt noga före vattningen så att det inte blir en stark bottensats som kan bränna de växter som får den.

Blandning av koncentrat till stor mängd: I en 5-litershink läggs 0,5 till 1 liter torkad hönsgödsel, varefter vatten fylls på till halva hinken. Därefter rör man om i hinken några gånger om dagen. Efter två dagar fylls hinken med vatten så den blir full, och samtidigt blandas innehållet om kraftigt.

Användning: När man ska använda koncentratet rörs innehållet först om, sedan blandas en lämplig mängd i vatten så att det färdiga gödselvattnet får samma färg som svagt te. Med den styrkan på gödselvattnet är det inte några risker för brännskador på växterna såvida krukklumpen inte är torr när den gödselvattnas.

Gödselvatten på ko- och hästgödsel
Bör helst tillredas i växthus eller ute, eftersom det blir en viss lukt.

Blandning: Lägg några liter ren gödsel i en nätsäck och knyt till. Lägg därefter säcken i en hink med vatten. Efter 3–5 dagar är vattnet klart att användas. Först ska innehållet i hinken röras om grundligt, så att gödselvattnet får samma färg.

Användning: Gör en blandning av gödselblandning och vatten, så att det färdiga gödselvattnet får samma färg som svagt te.

Lagring: Gödseln kan ligga kvar i hinken 3–4 veckor, och man fyller bara på nytt vatten tills det inte längre blir någon färg på vattnet.

Gödselvatten på algomin
De växter som ska odlas i krukor i växthuset under sommaren samt de som odlas i sand, bör få ett näringstillskott i form av mineraler ett par gånger under sommaren. Detta mineraltillskott ger man enklast med i vatten upplöst algomin.

Blandning: Lägg 1–2 dl algomin i 5–10 l vatten och blanda om väl en gång om dagen i 4–5 dagar. Därefter kan vattnet användas, men det måste röras om kraftigt innan växterna vattnas, så att innehållet slammas upp. Efter ett tag sjunker vissa ämnen ner till botten igen, så därför bör algominvattnet röras om med jämna mellanrum medan man vattnar.

Nässelvatten
Blandning: Plocka färska nässlor och hacka eller krossa dem och lägg dem i en hink eller bunke och töm vatten över, så att nässlorna är helt under vattnet. Eventuellt läggs en tyngd på nässlorna. Rör om i hinken 3–4 gånger i veckan eller oftare och strö på lite stenmjöl emellanåt. Efter några få veckor kan vattnet börja användas.

Lagring: Ju fler veckor nässelvattnet får stå, desto större gödselverkan har det. Det kan stå ända upp till 3–4 månader.

Användning: Är nässelvattnet mycket starkt i färgen när det ska användas, kan det blandas ut så att färgen liknar starkt te.