Den biologiska trädgården, del 3 Gräsmattan – anläggning och skötsel

 

Nils Åkerstedt klipper sin gräsmatta.

Nils Åkerstedt skördar gräsklipp från sin välmående gräsmatta. I gräsmattan finns, förutom gräs, olika typer av örter som t ex kvävefixerande vitklöver. Foto: Eva Åkerstedt

Gräsmattan – anläggning och skötsel

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 3, 1987
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

För den som strävar efter att få en gräsmatta som ser ut som en golfgreen blir skötseln ofta problematisk och klippningen ett nödvändigt ont. För täckodlare däremot, är gräsmattan en guldgruva som producerar mängder med näring och jordförbättring till hela trädgården. Men för att en gräsmatta ska kunna ge en god “skörd”, förutom att den ska vara dekorativ, måste den vara rätt anlagd och få rätt skötsel.


ANLÄGGNING AV NY GRÄSMATTA

FÖRBÄTTRING AV UNDERLAGSJORD
Största problemet vid anläggningen av en ny gräsmatta får man där tunga maskiner har packat jorden som utgör underlag för gräsmattans finare jord. Läggs ett lager matjord på maskinpackad jord hjälper det inte ens om matjordslagret är 15–20 cm, såvida man inte först river upp ytan på det undre jordlagret, t ex med en jordfräs. En del av den fina jorden bör fräsas ner och blandas med underlaget så att det blir en diffus övergång mellan matjord och under lag.

Anläggning på underlag av tung lera
Består underlaget av tung jord bör matjorden som läggs på blandas med rätt mycket grov sand, så att gräsmattan blir luftigare.

1. Börja med att fräsa ner jord och sand i leran.
2. Lägg sedan på den sandblandade matjorden, ca 10 cm tjockt.
3. Fräs ner matjorden ytligt så att en del blandas med underlaget.

Anläggning på underlag av sandjord
Består underlaget av sandjord bör matjorden blandas med lera.

1. Börja med att fräsa ner jord och lera i sanden.
2. Lägg sedan på ett lerblandade matjorden, ca 10 cm tjockt.
3. Fräs ner matjorden ytligt så att en del blandas med underlaget.

Lerjord på sand dålig rekommendation
Det rekommenderas ibland att ett lager tung lerjord ska läggas ovanpå sandjorden innan den finare matjorden läggs på, och det är många villaägare som fått stora problem med sina gräsmattor för att de följt denna rekommendation. Lerjordslagret bildar nämligen ett kompakt skikt som förhindrar växtrötterna att tränga ner till sandlagret, och den pålagda matjorden ligger där helt isolerad från sandlagret under lerjorden. Ingen markfuktighet underifrån kan tränga upp till gräsrötterna, och vid regn tränger inte fukten ner utan blir stående kvar under lång tid i det översta matjordslagret. En vanlig följd av sådan planering är en gräsmatta med mossa och ogräs.


GÖDSLING

Naturgödsel.

Använd naturgödsel när du grundgödslar underlaget till den blivande gräsmattan.

Grundgödsling
Gödsling av gräsmattan före sådd, den så kallade grundgödslingen, ska göras med naturgödsel, inte konstgödsel. Det är viktigt att det tillförs rikligt med organiskt material till jorden före sådden, så det finns näring åt livet i jorden tills gräsrötter och vissnande grässtrån börjar ge ett kontinuerligt tillskott av organiskt material.

Dosering av naturgödsel
300–500 kg naturgödsel per 100 m² läggs på den blivande gräsmattan och fräses ner. Det kan mycket väl vara stallgödsel med rikligt inslag av sågspån eller halm.

Näringsfattiga material kombineras med hönsgödsel
Har man svårt att få tag på naturgödsel går det att använda kompost, löv, hackad halm, gräs eller annat organiskt material som fräses ner i jordytan, men då måste man kompensera för kvävebristen som kan uppstå. Det görs enklast med torkad hönsgödsel som sprids ut över jorden sedan det organiska materialet frästs ner. Det räcker om halva den mängd som står angiven på förpackningen strös på före sådden och lika mycket en gång till, 2–3 veckor efter det gräset kommit upp.

Tid för grundgödsling
Nerfräsningen av det organiska materialet bör göras minst ett par veckor före sådden, men det bästa är om det görs på hösten och sådden sker på våren.

Krattning och vältning
Efter sista fräsningen före sådden ska jorden först krattas så att alla gropar utjämnas. Därefter ska jorden vältas med en gallervält. Sedan krattas ytan på nytt, men mycket lätt så att jorden på ytan blir lucker.

Kalkning onödig
Om man verkligen vet att jorden är sur med ett pH-värde som ligger under 5,5 finns det anledning att kalka, annars är det onödigt. De allra flesta jordar behöver inte kalkas. Kalka inte ”för säkerhets skull” eftersom de allra flesta växter trivs bäst i ett pH som ligger mellan 5,5 och 6,5. Är pH-värdet för högt blir många viktiga näringsämnen otillgängliga och kan inte tas upp av växtrötterna.


Nysådd gräsmatta.

Nysådd gräsmatta.

SÅDD

Jämn sådd minskar risken för kala fläckar
För att få sådden riktigt jämn bör man, i den mån man inte har tillgång till en såmaskin, dela upp mattans yta i cirka 50 m² stora fält. Därefter vägs lämplig frömängd för varje yta (av olika frösorter krävs det olika stora mängder på en viss yta).

Så i två omgångar med olika riktningar
Dela sedan frömängden för varje yta i två delar och så först ut ena delen genom att gå fram och tillbaka i samma riktning. Så därefter den andra delen, men gå nu i vinkel mot föregående såriktning. Genom att så i två omgångar på detta sätt är risken mycket liten för att det ska blir fläckar som inte får något frö.

Nerkrattning av frö
Nerkrattningen av fröet ska göras i korta drag med krattan och med mycket lätt hand, höst 15–20 cm långa drag. Ju längre drag som görs med krattan, desto ojämnare kommer sådden att bli. När nerkrattningen är klar, ska mattan vältas på nytt med gallervält. Är det en liten yta kan jorden packas lätt med en kratta ställd på kant.

Vattning
Även om det blir en riktig torrperiod efter sådden bör man helst undvika att vattna, dels för att det är mycket svårt att vattna så att inte en del av gräsfröet flyter omkring, dels för att man är tvingad att fortsätta med vattningen under mycket lång tid om man en gång börjat vattna en nysådd gräsmatta. Annars riskerar man att gräsrötterna dör.

BÄSTA TIDEN ATT SÅ
Tidig vår: Den lämpligaste tidpunkten för sådden är till en del beroende på var i landet man bor. Men sår man på våren så fort jorden torkat så pass att det går att bearbeta den, finns det stora förutsättningar för att fröet ska gro snabbt medan markfukten finns kvar.

Sensommar/tidig höst: Från norr räknat är mitten av augusti lämplig såtid längst i norr, och sedan förskjuts tidpunkten för den senaste sådden så att längst i söder kan den ske drygt än en månad senare. Det är dock viktigt att sådden sker i så god tid att gräset hinner bli några centimeter högt innan kylan kommer. Man kan givetvis så senare och ändå ha en möjlighet att lyckas men risken för misslyckande med dålig groning och övervintringsskador är så mycket större vid sen sådd.

Första klippningen
Första gångerna som gräset på en ny matta klipps är det viktigt att man har en gräsklippare med vassa knivar. Helst bör det vara en rotorklippare. En cylinderklippare med slöa knivar kan lätt dra upp grässtråna innan de fått tillräckligt kraftiga rötter.

Om det nysådda gräset växer dåligt
Är det blekgrön färg på gräset när det kommit upp och om det växer dåligt trots att det inte är torka, bör mattan övergödslas en gång med torkad hönsgödsel, varefter en grundlig vattning sker, och efter ytterligare 2–3 dagar vattnas den en gång till.


SKÖTSEL AV ÄLDRE GRÄSMATTOR

Kvarlämnade löv ger näring
Ligger det tjocka lager av löv kvar sedan hösten, kan en del behöva krattas bort, men någon överdriven krattning av gräsmattan bör inte göras. Lövet och visset gräs får istället ligga kvar och bli till näring åt maskar och övrigt liv i jorden, och så småningom blir det även till näring åt gräset.

Finfördela löv med gräsklipparen
Tycker man att det ser fult ut med löv och vissnat gräs i gräsmattan, kan man en dag när lövet är torrt ta gräsklipparen och ställa den på lägsta klipphöjd och köra över mattan. Då smulas lövet och man får en känsla av att mattan är nystädad. Efter några få dagar är lövet överväxt av gräset. Även på hösten kan lövet behandlas på samma sätt, men då förmultnar ju inte lövet på en gång utan ligger kvar till våren, men utan att flyga omkring.

Luftning onödig
Luftning av gräsmattan rekommenderas ofta av trädgårdsrådgivare. Behovet att lufta gräsmattan på maskinell väg är en följd av gödsling med handelsgödsel, användning av ogräs- och svampbekämpningsmedel samt det närmast hysteriska bortsopandet eller krattandet av löv och gräsklipp från gräsmattan, ett städande som många villaägare tror sig vara tvungna till om mattan ska anses fin.

Undvik bekämpningsmedel och konstgödsel
För den som tillämpar biologisk odling och följer de råd som ges i den här boken, blir gräsmattans jord full av liv, och då sköter naturen automatiskt om att gräsmattan luftas. Men för att naturens luftningssystem ska fungera får man absolut inte använda konstgödsel till gräsmattan och inte heller några kemiska preparat mot ogräs, svamp eller mossa. Naturligtvis måste man också se till att det finns näring åt livet i jorden och åt gräset.


ÅRLIG SKÖTSEL

Hönsgödsel.

Övergödsla på våren med torkad hönsgödsel. Foto: Lotta Flodén

Gödsling vår och försommar
Är gräsmattan högst 10–15 år gammal ska den övergödslas på våren med torkad hönsgödsel. Mängden tas enligt bruksanvisningen på förpackningen. Den första övergödslingen görs genast efter att snön smält bort och en andra strax före midsommar om det ser ut att behövas. En gräsmatta som är bra behöver inte övergödslas oftare än vart 5:e-6:e år, men har man tidigare använt konstgödsel måste mattan övergödslas 2-3 år i följd tills den tillfrisknat.

Toppdressa vid svag tillväxt
Växer gräset svagt trots dessa två övergödslingar på vår och försommar är troligen underlaget för kompakt, antingen på grund av brist på liv i jorden eller på grund av för lerhaltig jord. För att avhjälpa detta bör gräsmattan ”toppdressas”. Det betyder att man lägger sand eller något annat material ovanpå gräsmattan i ett mycket tunt lager.

Gräsrötter behöver syre
Har gräsmattan gödslats med konstgödsel i många år och allt löv samt annat organiskt material städats bort, bör toppdressingsmaterialet i första hand bestå av grov sand. Inte för att sanden ger näring åt livet i jorden eller gräset, utan för att den underlättar för syret att tränga ner i det översta jordlagret. Utan syre i jorden minskar antalet viktiga nedbrytande organismer i jorden. De är förutsättningen för att jorden ska förbli frisk och syrerik.

Förebygga övervintringsskador
Låt inte gräset i mattan bli långt fram på senhösten. Det är rätt naturligt att man då inte känner samma intresse för att klippa som under sommaren, men inför vintern bör inte gräsets längd vara mer än 6–7 cm. Annars kan det lätt bli övervintringsskador, i synnerhet om man har en “fin” gräsmatta med endast några få gräsarter och om mattan dessutom är mycket tät. Ju mera örter som finns inblandat i mattan, desto säkrare är övervintringen, men givetvis får det inte bli så många örter att de tar överhand över gräset.


TOPPDRESSING

Kompost till toppdressing av gräsmatta.

Använd alltid organiskt material som kompostjord eller välbrunnen gödsel blandat med sand när du ska toppdressa gräsmattan.

En normal gräsmatta som växer dåligt behöver även den dressas, men då bör brunnen gödsel eller kompostjord blandas tillsammans med sanden i dressmaterialet.

Sandrikt underlag: Använd mycket organiskt material vid toppdressingen.
Lerhaltigt och/eller kompakt underlag: Använd mest sand och lite organiskt material.

Gör så här:
Dressmaterialet läggs i små högar och krattas eller sopas ut över gräsmattan. Om gräset är kortklippt går det lättare att utföra arbetet. Ett ca 1 cm tjockt lager av dressmaterial över gräsmattan är lämpligt, och samtidigt passar man på och jämnar ut gropar och andra ojämnheter som finns i mattan. Toppdressingen utförs lämpligast tidigt på våren, men även under sommaren och hösten går det bra att göra det.

Åtgärda kala fläckar och ogräs
Är det kala fläckar i mattan eller mycket ogräs på några ställen kan man i samband med toppdressingen riva upp jorden lite extra på dessa ställen och så i gräsfrö. För att snabbt få fläckarna gröna kan jorden täckas med säckar eller annat material som skuggar jorden lämpligt mycket så att fukten bevaras, för det underlättar groningen av fröet under torra perioder. Efter toppdressingen övergödslas gräsmattan med torkad hönsgödsel.

Föryngring
En gammal gräsmatta som börjar se luggsliten ut behöver inte fräsas eller grävas om för att den ska föryngras. Istället toppdressas den en eller flera gånger. Före toppdressingen jämnas stora gropar ut och fylls med sandblandad jord och efter toppdressingen sår man in nytt gräsfrö på de ställen där gräset tidigare var svagväxande och blanda gärna in vitklöver i gräsmattan.


Mossa i gräsmatta.

Djup skugga, näringsbrist och kompakt jord är de vanligaste orsakerna till att mossa trivs i gräsmattan.

MOSSA

Orsaker
Mossa i gräsmattan orsakas oftast av kompakt, syrefattig jord, mager jord, djup skugga eller kombinationer av de alla. Djup skugga kan vara svårt att avhjälpa om det är en byggnad som skuggar eller värdefulla träd som man inte gärna vill ta bort.

Åtgärder
Är det på grund av någon av de nämnda orsakerna, förutom skugga, som mossan trivs i mattan, hjälper det med de tidigare föreslagna åtgärderna som toppdressing och övergödsling med hönsgödsel för att mossan ska försvinna. När det är ett tjockt lager mossa bör den krattas bort innan jorden luckras upp. Mattan toppdressas och gräsfrö sås ut på de gräsfria fläckarna.


SKÖRDA GRÄSKLIPP

Färskt gräsklipp.

Nyskördat gräsklipp är lika näringsrikt som naturgödsel.

När gräsmattan klipps ska man givetvis ta vara på gräsklippet och använda det till marktäckning i t ex trädgårdsland och rabatter. Hur ofta gräsklippet bör få ligga kvar på gräsmattan efter klippningen är helt beroende på gräsmattans kondition. För en gräsmatta som endast är ett eller två år gammal eller en som har dålig tillväxt, bör klippet få ligga kvar efter var 4:e till 5:e klippning. En kraftigväxande matta däremot, klarar sig om den får behålla gräsklippet bara ett par gånger under säsongen.

Lättast med uppsamlare
Det är lättast att ta vara på gräsklippet om gräsklipparen har uppsamlare. Den enda finess jag anser att gräsklipparen bör ha, är att den ska vara självgående, eftersom uppsamlaren blir rätt tung när den är fylld med fuktigt gräs.


Maskrosor.

OGRÄS

Bellis i gräsmatta.

Vilda örter som t ex bellis är både dekorativa och gör gräsklippet mer näringsrikt.

Blandade örter ger bättre klipp
Om man jämför fröfirmornas och bekämpningsmedeltillverkarnas bild av en gräsmatta med endast några få gräsarter, med en gräsmatta som innehåller många örter som t ex vitklöver, bellis, veronika, brunört och kummin, ser den ”perfekta” gräsmattan med de få gräsarterna ganska tråkig ut. Och för den som skördar gräsklipp är gräsmattans olika örter extra välkomna eftersom de ger ett mer näringsrikt klipp jämfört med klipp från en gräsmatta som består av bara gräsarter.

Jordproblem gynnar ogräs
Örterna i mattan kan man låta leva så länge de inte helt tränger undan gräset. Det kan hända om det t ex är något fel i jorden. Är jorden för kompakt och hård trivs groblad och gåsört bättre än vad gräset gör, men genom att sköta mattan som föreskrivits ändras dessa förhållanden rätt snabbt.

Åtgärder
Är det fläckar med väl mycket av maskros och andra örter kan ytan skalas av till 3–4 cm djup och ny jord och gräsfrö med vitklöver sås ut över fläckarna. Är det enstaka ställen med stora maskrosor och groblad kan det hjälpa med kraftig övergödsling med hönsgödsel samtidigt som mattan klipps mycket kort och ofta. Gräset klarar sig även om det kortklipps och gynnas av näringen, men örterna klarar inte klippningen lika bra.