Den biologiska trädgården, del 3 Komposten och kompostering

Så bygger du en stapelbar kompostbehållare
Så startar du en kompost
Komposten året runt
Vad man ska undvika i en kompost

Grönsaksavfall som ska komposteras.

Allt organiskt hushållsavfall kan komposteras. För att kompostera animaliskt avfall kan det behövas tillstånd av kommunen man bor i.

Komposten och kompostering

Kapitel ur Den Biologiska Trädgården, Del 3, 1987
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

På varje villatomt, oavsett hur liten den är, bör det finnas en kompost. Med kompost menas då inte bara en hög för diverse växtavfall, utan en plats där hushållets och villatomtens organiska avfall behandlas enligt vissa regler.

Nu behöver inte läsaren bli förskräckt och tro att i dessa ”kompostregler” ingår användningen av alla möjliga naturpreparat och att komposten måste ägnas en massa arbetstid, även om det förekommer att komposten och dess läggande och skötsel behandlas som en central del av odlandet inom vissa grupper av alternativodlare.

Enkelt att komma igång
För villaägaren, vars huvudsakliga mål med komposten är att ta vara på allt organiskt material och återföra det till jorden utan alltför komplicerade procedurer, räcker det om läggandet av komposten sker så att dess innehåll blir mineral- och näringsrikt samt att kompostens utseende inte skämmer villatomten. Vill man sedan prova på diverse kompostpreparat och behandlingsmetoder kan det möjligen göra hela komposterandet mera intressant och spännande, men det förbättrar knappast innehållet i komposten.

Det här behövs innan du startar
En kompostbehållare
Lite trädgårdsjord eller gammal kompostjord
Träaska och stenmjöl (om man har tillgång till det)
Naturgödsel eller torkad hönsgödsel

Luftig konstruktion
Kompostbehållaren måste vara så konstruerad att luften lätt kan cirkulera genom den. Det är inte nödvändigt med kompostbehållare och inte heller bättre att kompostera i behållare än direkt på marken, men utseendemässigt kan det vara bättre med behållare om tomten är liten.

Kompostens placering
Oavsett om det komposteras i behållare eller öppet, så bör kompostens läge vara vindskyddat och jorden inte för vattensjuk. Några låga prydnadsbuskar planteras på söder- och östersidan av komposten samt höga buskar mot väster och norr för att skydda och dölja komposten.


SÅ BYGGER DU EN STAPELBAR KOMPOSTBEHÅLLARE AV BRÄDOR

Kompostlåda av lösa träramar.

En kompostlåda gjord av lösa ramar är enkel att bygga på efter behov och enkel att flytta.

Ramarna har klossar som förskjuts 2 cm i hörnen så att ramarna lätt kan staplas ovanpå varandra efterhand som komposten växer.

Du behöver:
Brädor, 125–150 mm breda.
Till en 1 meter hög låda behövs 7–8 ramar som är 1 x 1 m.
En regel som är 50 x 50 mm till hörnklossar.
Till varje ram behövs 4 hörnklossar som är brädans bredd + 2 cm (eller lite längre beroende på hur stora glipor man vill ha).
Spik eller skruv.
Virke till lock.
Eventuellt hönsnät till lock.

Gör så här:
Spika ihop 8 ramar som är cirka 100 x 100 cm.

Till varje ram behövs 4 hörnklossar som görs av regeln. Klossarna ska vara lika långa som brädorna är breda.

Fäst hörnklossarna på insidan av ramens hörn så att de skjuter ut cirka 20 mm utanför brädan på ena sidan, detta gör att ramarna kan staplas utan att glida i sidled.

Som lock kan användas en liknande ram, som det spikas fast ett kycklingnät ovanpå, eller också kan locket göras av brädor, men det bör vara minst en centimeters springa mellan varje bräda, för komposten måste få luft och regn.


SÅ STARTAR DU EN KOMPOST

Underlag
Underlaget i komposten bör bestå av grovt material, hackade kvistar från gallringen av bärbuskarna eller liknande. I komposter som läggs direkt på marken bör ett 5–10 cm tjockt sandlager läggas som botten.

Växtavfall från trädgården
I komposten läggs sedan växtavfall som inte passar som marktäckning (i första hand används trädgårdens växtavfall som marktäckning i trädgårdsland och rabatter eftersom näringen i avfallet då gör störst nytta).

Köksavfall
Köksavfall som potatisskal, fiskrens och liknande är mycket bra för komposten, men inte tillåtet att kompostera i alla kommuner. Sköts komposten på rätt sätt blir det dock inte några nackdelar för grannarna eller miljö- och hälsovårdsnämndernas tjänstemän, även om kött och fiskrens komposteras.

GÖR SÅ HÄR:
Vid komposten bör det finnas en hink med mineraler som t ex stenmjöl. Mineralerna pudras i ett tunt lager över komposten varje gång nytt material har lagts dit.

Varva med jord
Ett centimetertjockt jordlager läggs över kompostmaterialet emellanåt, så att det inte blir mera än 10–15 cm kompost mellan varje jordlager. Genom att använda jord tillförs de bakterier som behövs för att snabbare få en omvandling av komposten. Att köpa bakteriekulturer för komposten är fullständigt obefogat om man har tillgång till vanlig trädgårdsjord eller gammal kompost.

Sand snabbar på förmultningen
Läggs sand över kompostmaterialet går förmultningen snabbare, och den blivande kompostjorden blir värdefullare.

Tillsätt gödsel om kompostmaterialet är kvävefattigt
Naturgödsel eller torkad hönsgödsel skall användas när kompostmaterialet är kvävefattigt. Torrt löv, torrt gräs, halm och tidningar är kvävefattigt, och när det läggs i komposten blandas det med naturgödsel, men det behövs ytterst lite. För en normal kompost räcker det med 5-10 liter gödsel för en sommars kompostering.

Vattning
Genom att under hela sommaren varva kompostmaterialet av växt- och hushållsavfall med sand, jord, mineraler och gödsel, blir det en snabb nerbrytning av komposten under förutsättning att den inte är torr. Därför bör den vattnas under torra somrar.


KOMPOSTEN ÅRET RUNT

Även om en del av innehållet i komposten hinner omvandlas till lämpligt material för rabatter och krukväxter redan efter 2–3 månader, bör man helst göra en kompost för varje år.

Täck den gamla komposten
Använder man sig av de tidigare beskrivna ramarna är det enkelt att lyfta över ramarna och lägga dem på en ny plats samt täcka den gamla komposten med gräsklipp om inte innehållet skall användas genast. På samma sätt gör man när komposten läggs utan någon behållare. Den gamla komposten täcks och en ny påbörjas på sidan om.

Töm på hösten och starta på våren
Läggningen av en ny kompost påbörjas lämpligast på våren, men har man en kompostbehållare av plast eller nät, bör man på senhösten ösa ur innehållet och tömma behållaren.

Blomjord förbereds på hösten
Skall kompostjorden användas till blomjord och jord för plantuppdragning, bör denna jord iordningställas redan på hösten. Då sållas kompostjorden och läggs så att den är lätt att komma åt till våren.

Sållning
Vid sållningen bör sållet inte vara för finmaskigt. För jord till rabatter är ett såll med 3–4 cm stora maskor lämpligt, och för blomjord bör maskorna vara cirka 1 cm stora.

Förvaring av sållad jord
Den sållade jorden bör helst få stå ute under vintern tills den skall användas på vårvintern. Det är bättre att den fryser än att den står i en torr källare och torkar. Någon sterilisering av jorden genom uppvärmning eller med kemiska preparat skall naturligtvis inte göras, utan allt liv som finns i jorden skall vi bevara.

Förvara hushållsavfall under vintern
Även vintertid bör hushållsavfallet tillvaratas om det finns lämpligt förvaringsutrymme. Det går ju inte att som under sommaren varva avfallet med jord och mineraler, såvida man inte bor i områden där det går lätt att hålla dessa saker åtkomliga större delen av vintern. Men för den som har vinter med meterdjup snö och kyla kan avfallet läggas i en lättåtkomlig hög under vintermånaderna. Högen bör naturligtvis placeras så att inte fåglar och andra djur kan sprida omkring avfallet. På våren när högen tinat upp läggs innehållet över till den nya komposten, samtidigt som övriga ingredienser blandas i.


VAD MAN SKA UNDVIKA I EN KOMPOST

Liten risk för smittospridning
Det finns olika uppfattningar om vad som inte bör läggas i en kompost på grund av eventuell smittorisk, som skorviga äpplen, blad från mjöldaggsangripna buskar, potatisblast med mera. Enligt mina erfarenheter är det få saker man behöver vara rädd för när det gäller smittosamma sjukdomar, under förutsättning att odlandet sker på ett naturligt sätt. Den livliga verksamheten av svampar och bakterier som förekommer i komposten tycks oskadliggöra eller neutralisera eventuella ur odlingssynpunkt skadliga svampar och bakterier.

Undvik växter med vissnesjuka
Trots många försök med användning av kompostjord till sticklingar, frösådder och erkänt ömtåliga växter, så har aldrig någon synlig smitta överförts från komposten. Därför är det osannolikt att svampar från potatisblast eller vinbärsblad överlever vistelsen i komposten så att kompostjorden på nytt kan smitta dessa eller andra växtarter. Inte ens klumprotsjuka på kålväxter har jag lyckats överföra genom kompostjord, men däremot kan det tänkas att vissnesjuka på aster kan överföras via kompost, eftersom denna svamp är mycket långlivad när den kommit in i en rabatt.