Den biologiska trädgården, del 3 Plantering av häckväxter, buskar och träd


Plantering av häckväxter, buskar och träd

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 3, 1987
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

Plantering av träd.

Det är enkelt att plantera buskar och träd men det finns några viktiga saker man bör tänka på. Foto Eva Åkerstedt

Välj växt efter klimatzon
Första villkoret för att det ska bli ett bra resultat när man planterar är att sort- och artvalet är anpassat till den växtzon där planteringen ska ske. Som tidigare nämnts under häckväxter är det mycket viktigt att de växter som man väljer är härdiga och helst bör klara övervintring i en zon högre än där planteringen sker. Detta krav bör särskilt gälla för huvudinramningen av villatomten, fruktträd, buskage och prydnadsträd, så att stora flertalet av växterna trivs och ger ett lummigt intryck.

Experimentera med känsliga växter
Men man bör även vara öppen för nya växtarter, eftersom det är både spännande och intressant att experimentera med olika växter. Planteras en buske, vars härdighet är tveksam, t ex i framkanten av ett buskage och busken dör, är skadan inte så stor. Om däremot stora prydnadsträd eller hela buskage, t ex vid en uteplats, dör eller växer mycket dåligt på grund av fel sortval, då är skadan betydligt mer kännbar. Även med tanke på den tid det tar för en nyplanterad villatomt att växa upp och se ombonad ut, bör basplanteringen bestå av säkra växter så att man inte behöver byta eller komplettera flera gånger.

Rätt behandling av nyinköpta växter
Växternas behandling innan de planteras är av stor betydelse för resultatet. Numera säljs de flesta plantskoleväxter i krukor eller containers, och det gör att de är mindre känsliga för uttorkning, men köper man barrotade växter är det viktigt att rötterna hålls fuktiga, och att växterna, inte ens medan planteringshålet förbereds, får ligga med rötterna utsatta för sol och vind. Man får inte heller låta en växt stå med rötterna i vatten längre än 10–12 timmar innan de planteras eller jordslås.

Rotsnurr
Ibland händer det när man köper en växt i kruka att jordklumpen är så hårt rotad så att växtens rötter har växt i flera varv runt jordklumpen. Då måste rötterna säras och lossas något från klumpen innan planteringen, annars tar det lång tid innan växten kommer igång riktigt bra. Går det inte att sära på rötterna bör en del av de yttersta rötterna klippas av för att stimulera växten att skjuta nya rötter. Skadan blir mindre av att några rötter klipps av än om växten planteras med hårt rotad jordklump.


VIKTEN AV EN RÄTT GRÄVD PLANTERINGSGROP

Hur ett annat moment vid planteringen av buskar och träd ska gå till kommer här att beskrivas på ett helt annorlunda sätt än vad som vanligtvis rekommenderas när det gäller plantering. Det gäller planteringsgropens storlek och den jord i vilken planteringen ska ske. Det är rätt vanligt att amatörodlaren lägger ner alldeles för mycket arbete vid förberedelserna för plantering och med resultatet att de växter som planteras får svårt att etablera sig på den nya växtplatsen och att de till och med dör på grund av dessa överarbetade planteringsförberedelser.

NACKDELAR MED DJUP GROP
Lerjord och kompakt jord
Om det är tung lerjord eller annan kompakt jord där växterna planteras är det direkt skadligt om man för varje planta gräver en djup planteringsgrop, och det blir inte bättre för växterna om gropen fylls med mycket fin näringsrik jord. Anledningen är att det kan samlas för mycket vatten i gropen vilket är problematiskt.

Stor risk för syrebrist
Vid kraftigt regn under sommaren, vid snösmältningen på våren och under höstens nästan obligatoriska regnperiod fylls planteringsgropen med vatten, visserligen inte så att vattnet är synligt i ytan, men så att luften i jorden trängs undan av vattnet. Har man dessutom blandat upp jorden i gropen med mycket torvmull tar det alldeles för lång tid för vattnet att rinna undan. Detta får katastrofala följder för växternas rötter som inte klarar sig utan syre mer än några få dagar.

Isklump dödar många växter
Nackdelarna med gropen förvärras ännu mera på senhösten när gropen fylls med vatten. Som alla vet fryser vattenrik jord mycket hårdare än torr jord och detta resulterar i att hela jordklumpen runt den planterade växten blir en enda isklump. Många av de buskar och träd som dör någon av de första vintrarna efter planteringen har säkerligen dött av denna orsak.

Näringsrik planteringsjord lurar rötterna
En annan nackdel med den djupa planteringsgropen är att växternas rötter i första hand håller sig inom det grävda område där den nya näringsrika jorden finns. Rötterna tycks helt enkelt inte vilja söka sig utanför gropen. Har då planteringen skett på ett område där det är torrt och väldränerat blir dessa växter mycket känsliga för torka, eftersom rötterna i huvudsak befinner sig i den “fina” jorden. Är det dessutom en skarp gräns mellan den befintliga jorden och den jord som fyllts i planteringsgropen så verkar det vara svårt för växtrötterna att växa ut i den omgivande jorden.

Gödsel i gropen skadar rötterna
Ytterligare en nackdel med den djupa planteringsgropen blir det om man i all välmening lägger naturgödsel eller annat organiskt material som är oförmultnat i botten på gropen med förhoppning om att växternas rötter ska söka sig dit. Varför det inte är bra har också en enkel förklaring. Organiskt material omvandlas till näring åt växterna med hjälp av livet i jorden. Det är en process som pågått i miljoner år, men för att omvandlingen ska ”gå rätt till” måste det organiska materialet ligga på jordytan eller bara några centimeter ner i jorden, därför att de varelser som hjälper till att omvandla materialet är helt beroende av att det finns syre. Om då gödsel, löv och annat organiskt material läggs djupt ner i jorden sker visserligen även då en omvandling av materialet, men utan tillräckligt med syre bildas olika ämnen som är skadliga för växternas rötter, det blir helt enkelt en onaturlig omvandling.

Enklare och bättre
När det nu dessutom är förenat med en hel del besvär att gräva dessa gropar och fylla dem med jord, måste det väl vara enbart en fördel för den som ska plantera att förenkla arbetet. Jag törs dessutom lova att resultatet blir bättre under förutsättning att den fortsatta skötseln av växterna sker enligt de skötselråd som boken innehåller.


Plantering av träd.

1: Ställ krukan på planteringsstället och märk upp gropens omkrets med en spade. 2: Mer marginal än så här behövs inte. 3: Fyll tomrummet med sand om den omgivande jorden är trädgårdsjord. 4. Vattna. 5. Täck med färskt gräsklipp. Foto: Eva Åkerstedt

SÅ GRÄVER DU EN PLANTERINGSGROP

Väldränerad jord grunden för att lyckas
Om vi börjar med jordens kvalitet så har det faktiskt inte någon betydelse hur den är, huvudsaken är att jorden är väldränerad. Om det är tung lerjord, ren sand eller en blandning av sand och grus och alla tänkbara kombinationer där emellan, så går det lika bra att plantera och få gott resultat. Under 15 års tid har jag planterat buskar och träd enligt den metod som jag här ska beskriva. Planteringen har skett i ren sand, bärlagerfyllning på parkeringsplats, i tung lerjord och i fin jord och resultaten har alla gångerna blivit mycket goda.

RÄTT STORLEK PÅ PLANTERINGSGROPEN
Beräkna gropens djup
Oavsett vilken jord det är där planteringen ska göras, ska planteringsgropen inte grävas större än att jordklumpen går ner i hålet om det är en växt som står i kruka. Är det en växt med bra rötter grävs inte mera än att rötterna ryms i gropen. När en växt med jordklump planteras gräver man först med en spade ett hål lika djupt som jordklumpen så att växten kommer i samma djup som tidigare.

Omkrets
Omkretsen på hålet ska vara så stort att när jordklumpen är nersatt ska det vara 2–3 cm öppning runt om och kanterna på hålet ska inte vara jämna och hårda utan oregelbundna och uppluckrade. Är det lerjord där växterna planteras fylls tomrummet runt jordklumpen med sand ända upp till ytan. Är det däremot sand eller grusblandad jord fylls mellanrummet med en blandning av fuktig torvmull och sand.

Grop till barrotade växter
När växter med fria rötter planteras ser man först efter hur stor plats rötterna behöver genom att ställa växten på platsen. Gräv därefter så pass djupt att växten kommer lika djupt som tidigare. Är det någon rot som är längre än andra kan man gräva en liten ränna för den roten. Hålet kan följaktligen skräddarsys för den växt det gäller.


PLANTERING

Jordslagning av barrotade växter
Har man fått hem växter och inte har tid att plantera dem just då, kan man jordslå dem. En liten grop grävs så pass stor att det går att lägga växten med rötterna nere i gropen. Sedan öser man jord över rötterna, varefter de vattnas rikligt. Jordslagna växter kan ligga några veckor utan att ta skada.

Rotskydd för barrotade växter
Innan växter utan jordklump planteras bör rotsystemet doppas i vatten, i vilket fin torvmull har uppslammats. Rötterna får då ett hölje som skydd mot torka och som underlättar rotbildningen.

Beskärning av barrotade växter
Barrotade växter som har gröna blad när de planteras, bör beskäras i samband med planteringen. Det är numera sällan som plantskoleväxter säljs utan kruka, men om man t ex ska flytta en växt, är det viktigt att den beskärs samtidigt, eftersom rotsystemet blir mycket mindre när plantan grävs upp.

Beskärning av nyplanterade häckväxter
Vid plantering av häckväxter bör man klippa ner dem genast efter planteringen om det är växter som ska klippas. Det är även en fördel att klippa ner prydnadsbuskar som t ex spirea och ölandstok samt andra buskar som man vill ska vara förgrenade nerifrån. Men har buskarna redan när man köper dem tillräckligt många grenar för att de ska se prydliga ut ska de inte klippas ner. Förhållandet är detsamma för bärbuskar som röda och svarta vinbär samt krusbär (se kapitlet Uppdragning av buskar och träd).

Plantering av träd
Vid plantering av träd är det viktigt att de får ett bra stöd och därför bör man före planteringen göra ett hål t ex med järnspett och därefter slå ned ett kraftigt stöd i hålet.

Plantering av häckväxter
Även vid plantering av häckväxter går man tillväga på samma sätt som andra växter. Istället för att gräva ett dike som fylls med jord gör man bara ett litet hål för varje häckplanta och istället för att hålla öppen jord på båda sidorna av häcken täcker man den med färskt gräsklipp (se under GÖDSLING nedan).

Plantering i lerjord
Vid planteringen av växter med fria rötter gäller detsamma som för växter med jordklump, att är det lerjord fylls sand runt rötterna men med den skillnaden att sanden bör vara uppblandad med ca 50 % fuktig ogödslad torvmull. Ingen typ av gödsel ska blandas i planteringsjorden.

Plantering i sand eller sandblandad jord
I ren sand eller grus och sandblandad jord används torvmullsblandad jord som fyllning närmast rötterna. Ingen typ av gödsel ska blandas i planteringsjorden.


GÖDSLING

Gödsla efter plantering
Oavsett om det är en jordklump på växten som planteras eller om den har fria rötter behövs det alltså endast några få liter jord per växt vid planteringen och lägg märke till att inte någonting nämns om att det ska vara gödsel eller näring i jorden vid planteringen. Det är först sedan planteringen är klar och växterna är vattnade som det ska tillföras näring och det kan antingen ske med naturgödsel eller med färskt gräsklipp.

Gödsling av sandjord
Är växterna planterade i ren sand eller rikt sandblandad jord bör näringen bestå av färskt gräsklipp. Genast efter planteringen läggs ett 10 cm tjockt lager av färskt gräsklipp över jordytan intill växterna och 30–40 cm ut.

Gödsling av lerjord eller trädgårdsjord
Är växterna planterade i lerjord eller vanlig trädgårdsjord kan man även använda gödsel av häst eller ko.  Används naturgödsel räcker det med ett 5 cm tjockt lager. Sker planteringen på våren bör det vara brunnen naturgödsel men vid plantering på hösten går det lika bra med färsk gödsel.

Marktäckning
Oavsett jord bör marken runt växterna bör under de första 5–6 åren efter planteringen täckas med färskt gräsklipp ett par gånger varje sommar. Med det lilla besväret får man en snabbetablering av de växter man planterar och de blir friska och fina.

Bästa metoden för dåliga förhållanden
För många läsare förefaller det säkerligen otroligt att den här planteringsmetoden kan fungera, men jag vill verkligen rekommendera tvivlande läsare att försöka och då i synnerhet de som planterat växter många gånger och misslyckats. Den här metoden att plantera har sin största fördel när det gäller plantering på en plats med mycket dålig jord eller där det är svåra övervintringsförhållanden. Där det är fin jord och gynnsamt läge spelar det inte så stor roll hur man går tillväga, för planteringen har alltid lätt för att lyckas på sådana platser.

Marktäckning ger lyckat resultat
En förutsättning för att planteringsresultatet ska bli lyckat är att näringen alltid tillförs genom organiskt material. Att plantera en buske i sand och bara gödsla den med några nävar konstgödsel är dömt att misslyckas.


VATTNING

Höstplanterade växter: Vid plantering på hösten bör vattningen inte överdrivas. Vattnas växten ett par gånger med 8–10 liter vatten är det tillräckligt, men våren efter planteringen måste dessa växter även vattnas några gånger fram till midsommartid.

Vårplanterade växter: Vattna till att börja med en gång i veckan och då med kylslaget vatten. Cirka en månad efter planteringen minskas vattningen för att upphöra i slutet av juli. Vattnar man för rikligt och för ofta riskerar man att rötterna kvävs av syrebrist, marktäckningen gör dessutom att behovet av vatten då är mindre än om växterna står i öppen jord.

Jordtrötthet
Ska man plantera buskar och träd där det tidigare stått växter är det viktigt att man inte planterar t ex en syren på samma plats som det tidigare i många år växt syrener. Det är nödvändigt att tillämpa en typ av växelbruk även vid plantering av buskar och träd. Vissa växter är känsligare än andra, som t ex äpple, vinbär, rosor och hallon m fl. Eftersom rötter från dessa växter kan växa flera meter ut från växtens centrum bör man, i den mån man vill plantera samma växtart på nytt, plantera den nya växten några meter ifrån den plats där den tidigare växten av samma art stått.

Komplettering av häck eller buskage
Har man ett buskage med endast en växtart och inte vill blanda in någon ny växtart i buskaget, om någon buske dör, måste jorden där den döda busken stått, liksom den yta som buskens grenar täckt eller helst något större yta, bytas ut till 25–30 cm djup. Med tanke på den tidigare beskrivna planteringsmetoden förefaller det här kanhända motsägelsefullt, men i naturen fungerar det så att en växtart följs av en annan. Försöker vi trotsa denna ”naturlag” får vi räkna med stora problem med buskar som inte vill växa, som angrips av sjukdomar och skadedjur eller buskar som bara står där och inte vill någonting. Därför bör man vid nyplantering helst välja en växt som är så långt som möjligt ifrån den tidigare växten i släktskap. Plantskolorna kan ge upplysning om olika växters släktskap.


SNABBGUIDE

Välj växter som är anpassade för ditt klimat. Välj helst växter som klarar en zon högre.

Köper du barrotade växter är det mycket viktigt att rötterna hålls fuktiga tills det är dags att plantera.

Har du inte tid att plantera barrotade växter direkt, så kan du jordslå dem tills det är dags att plantera.

Häckväxter som är tänkta att vara klippta och som man vill ha förgrenade nedifrån ska klippas ner direkt efter plantering. Samma sak gäller för bärbuskar som vinbär och krusbär.

PLANTERING AV VÄXTER MED KRUKKLUMP
1.
Köp inte plantor där rötterna snurrat sig i krukan.

2. Sära lite på rötterna innan plantering.

3. Gräv en grop som inte är djupare och bredare än att krukklumpen får plats plus 2–3 cm tomrum runt krukklumpen. Gropens kanter och väggar ska vara ojämna och uppluckrade.

4. Lägg aldrig gödsel eller näringsrik jord i botten på gropen.

Plantering i lerjord: Sätt krukklumpen i hålet och fyll tomrummet med sand ända upp till ytan.

Plantering i sand eller grusblandad jord: Sätt krukklumpen i hålet och fyll tomrummet med en blandning av lika delar sand och torvmull.

PLANTERING AV BARROTADE VÄXTER
1. Håll upp plantan så att du ser hur stort djup rötterna behöver. Om någon rot är väsentligt längre än de andra kan du klippa av den.

2. Gräv en grop som är lika djup och bred som rötternas längd och bred, inte mer. Gropens kanter och väggar ska vara ojämna och uppluckrade.

Plantering i lerjord: Fyll tomrummet med lika delar sand och torvmull.

Plantering i sand eller grusblandad jord: Fyll tomrummet med torvblandad jord.

GÖDSLING EFTER PLANTERING
Gödsling på lerjord: Gödsla med ett 5 cm tjockt lager naturgödsel intill växten och 30–40 cm ut.
Vid vårplantering används brunnen naturgödsel av ko eller häst.
Vid höstplantering kan man även använda färsk naturgödsel.

Gödsling på sandjord: Direkt efter planteringen läggs ett 10 cm tjockt lager med färskt gräsklipp intill växten och 30–40 cm ut. Upprepa efter någon månad. Denna gödsling upprepas i 5–6 år.

VATTNING
Vattna måttligt direkt efter planteringen, ett par gånger med 8–10 liter brukar räcka. Vattna sedan regelbundet men inte så mycket att jorden ständigt är blöt.

PLANTERING AV VÄXTART DÄR SAMMA ART ELLER NÄRBESLÄKTAD ART STÅTT TIDIGARE
Det bästa är att undvika att plantera samma art på samma ställe som den stått tidigare. Måste man av någon anledning göra det, så måste man byta ut jorden till 25–30 cm djup.