Odla inomhus Så ser du skillnad på jul-, november- och vårkaktus

Julkaktus
Novemberkaktus
Vårkaktus
Skötsel
Skötsel månad för månad

Julkaktus, novemberkaktus och vårkaktus – skillnader och skötselråd

©Text och foto: Lotta Flodén

Julkaktus, novemberkaktus och vårkaktus skiljer sig åt i både formen på stamsegmenten och blommorna. Skötseln är ganska lika för alla tre.

Julkaktus, novemberkaktus och vårkaktus.

Bilden får inte kopieras eller publiceras utan tillstånd.

Epifyter
Arter i släktet Schlumbergera, julkaktussläktet, är alla epifyter, vilket betyder att de lever på andra växter. De växer vilt vid kusten i fuktiga bergstrakter i sydöstra Brasilien där de främst växer på träd eller klippor. Schlumbergera har inga blad, de gröna platta delarna kallas stamsegment.

Släktet Schlumbergera
Allt sedan man upptäckte dessa arter har man haft olika uppfattningar om vilket släkte de tillhör. Flera av nedanstående arter har tidigare hört hemma i släktena Hatiora, Epiphyllum, Rhipsalis eller Epiphyllopsis. Den senaste forskningen (2011) placerar nedanstående arter i släktet Schlumbergera:
S. gaertneri, påskkaktus
S. lutea ssp. bradei
S. kautskyi
S. microsphaerica
S. opuntioides
S. orssichiana
S. rosea, rosenkaktus
S. russeliana
S. truncata, novemberkaktus

Hybrider
Numer finns ett flertal olika hybrider mellan ovanstående arter, där de vanligaste är julkaktus och vårkaktus.

Källor: Stina Weststrand, Vetenskaplig intendent,
Göteborgs botaniska trädgård
Molecular phylogeny of tribe Rhipsalideae (Cactaceae) and taxonomic implications for Schlumbergera and Hatioraschloumbergera molecular


JULKAKTUS, Schlumbergera x buckleyi

Julkaktus är en korsning mellan Schlumbergera russeliana och novemberkaktus, S. truncata. Det finns fler än 200 namnsorter som framför allt är framtagna för att skapa nya blomfärger. Numer hittar man sällan julkaktus i butikerna eftersom den anses blomma för sent för att kunna sälja bra till jul.

Kännetecken:  Stamsegmenten är platta med mjukt vågiga kanter och blomman är något avlång och symmetrisk.
Växtsätt: Till en början upprätt men blir mer hängande när grenarna blir blir längre.
Blomfärg: Det finns mängder av olika namnsorter och blomfärgen vara allt från vit till rosa och röd, men även laxrosa, gul och orange.
Ursprung: I slutet på 1840-talet korsade William Buckley vid Rollisson plantskola  i England Schlumbergera russeliana och S. truncata, vilket resulterade i julkaktusen som fick namnet Schlumbergera x buckleyi.
Blomningstid: November och maj, men oftast runt jul.
Övrigt: Julkaktusen kan bli mycket gammal och kan få hundratals blommor.


NOVEMBERKAKTUS, Schlumbergera truncata

Kännetecken: Stamsegmenten är platta och tandade med två eller tre spetsiga ”tänder på vardera sida. Blommorna är asymmetriska och de främre kronbladen är bakåtvikta. Novemberkaktus finns i en mängd olika färger och finns att köpa i de flesta växtbutiker på hösten.
Blomningstid: I Brasilien där de har sin naturliga hemvist blommar den i maj. Här blommar den i oktober–november.


VÅRKAKTUS, Schlumbergera x graeseri

Vårkaktus är en korsning mellan påskkaktus, Schlumbergera gaertneri och rosenkaktus, S. rosea (syn. Hatiora rosea).

Vårkaktus säljs i de flesta växtbutiker på våren, ibland felaktigt namnad som påskkaktus. Påskkaktus finns dock sällan till salu i butik.

Kännetecken: Stamsegmenten är tydligt vågiga och de lite äldre stamsegmenten får en mörk kant. Blommorna är symmetriska med relativt långa spetsiga kronblad.

Blomningstid: Vår.

Ursprung: 1932 började kaktusproducenten Alfred Glaser korsa S. gaertneri med S. rosea. Resultatet blev flera hybrider som han döpte till Rhipsalidopsis x graeseri (numera Schlumbergera x graeseri). Idag finns fler än 44 namnsorter av vårkaktus.


SKÖTSEL

Även om de är kaktusar, så skiljer de sig väsentligt från kaktusar från torra klimat vad gäller ljus, temperatur, fuktighet och förhållande mellan dag och natt. De beter sig också olika beroende på hur de olika förhållandena kombineras.

UTEVISTELSE BÄST SOMMARTID
Plantorna mår allra bäst och blommar säkrast om ställs ut i halvskugga–skugga (aldrig i direkt sol) när risken för frost är över. Placera krukan så att den aldrig blir stående i vatten. Innan första höstfrosten ska plantan tas in och placeras ljust. För att knoppar ska bildas krävs att plantan får en period på minst 25 dygn där den mörka delen av dygnet är längre än den ljusa och/eller temperaturen är lägre än +15 °C. Under dygnets mörka timmar ska det vara totalmörker.

Vårkaktus behöver ha sin viloperiod i november–januari, vilket kan vara knepigt att få till.

DÄRFÖR BYTER BLOMMORNA FÄRG
Vita och gula blommor hos julkaktus och novemberkaktus blir intensivt rosa om temperaturen sjunker under 21 °C när knopparna bildats. Samma effekt uppstår på vita blommor om knopparna utsätts för intensivt ljus.

JORD
Epifyter som Schlumbergera vill ha väldränerad, sur jord med ett pH mellan 5,5 och 6,2. Har man kalkhaltigt vatten kan man tillsätta vinäger, ca 1 ml/liter vatten.

En bra jordblandning kan bestå av 2–3 delar grov kompost eller torv, lite lera för att tillföra spårämnen samt en del perlit eller grus. Med den här blandningen kan man låta den översta centimetern av jorden torka ut för att förhindra sorgmygg och mossa. Resten av jorden hålls ändå tillräckligt fuktig och syrerik.

PLACERING INOMHUS
Placera plantan i ett ljust fönster utan direkt sol. Schlumbergera behöver relativt fuktig luft, så det är bra om krukan ställs på ett fat med fuktiga lecakulor. Undvik placering nära element,

VATTNING
Jorden ska bara hållas fuktig, inte blöt. Rötterna måste alltid ha tillgång till syre och därför är det så viktigt att de växer i en väldränerad jord. Är jorden för vattenhållande är risken mycket stor att rötterna ruttnar.

GÖDSLING
Använd svag dos av flytande näring vid varje vattning (1–1,5 ml/liter vatten) direkt efter viloperioden och under blomning och tillväxt.

OMPLANTERING
Rötterna mår bäst när de står trångt så det räcker att plantera om varannat eller var tredje år i samma kruka eller i en något större.

FÖRÖKNING
Det är enkelt att föröka Schlumbergera. Bryt av ett eller ett par stamsegment, låt dem torka i ett par timmar och stick sedan ner dem till hälften i samma sorts jord som moderplantan står i. Undvik direkt solljus och placera en plastpåse över för att behålla fuktigheten.


SKÖTSEL MÅNAD FÖR MÅNAD

Januari: Låt plantan vila cirka en månad efter blomning. Placera den på en ljus men inte solig plats där det är under +15 °C men frostfritt.

Vårkaktus sätter sina knoppar först i januari–februari, så skötselråden förskjuts i tid.

Februari: Om plantan behöver planteras om är det dags nu. Men bara om det är absolut nödvändigt, rötterna gillar att stå trångt.

Mars: När plantan börjar växa är det dags att beskära och ta sticklingar om man vill.

April–September: Det här är Schlumbergerans tillväxtperiod. Nu är det dags att ge svag dos av näring vid varje/varannan vattning. Om plantan ska stå utomhus ska den placeras på en sval och skuggig plats där överflödigt vatten inte blir stående. Vattna när den översta centimetern jord känns torr men bara så mycket att rotklumpen hålls fuktig.

September–Oktober: Det här är den mest kritiska perioden för att novemberkaktus och julkaktus ska sätta knopp och blomma. I september placeras plantan i ett ljust och svalt rum (idealtemperaturen är cirka +10 °C). Nu ska plantan stå i 6–8 veckor i totalt mörker i 12–14 timmar/dygn och resten av dygnet så ljust som möjligt men inte i direkt sol. Den här behandlingen är nödvändig för att få säker knoppsättning. Under den här tiden slutar man med gödning och minskar på vattningen så att jorden bara hålls lite lätt fuktig.

November–December: När plantan är full med knoppar är det dags att upphöra med ljus-mörkerbehandlingen och ställa plantan där du kan glädjas åt blomningen. Undvik placering nära element. Ju svalare plats, desto längre blomning.

Vårkaktus behöver sin mörkerbehandling under nov–jan för att bilda knoppar.

Källa: World of Succulents

Länkar

CactiGuide.com

Recognition and culture of the holiday cacti

Schlumbergera, The Epric Foundation, webshop med mängder av olika sorters Schlumbergera samt forskning och info om släktet, hybrider mm