Den biologiska trädgården, del 2 Drivbänkar


Drivbänkar

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 2, 1986
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

Här får du tips om hur du bygger drivbänkar och hur man odlar i kall- och varmbänk.

Eftersom det för många kan vara svårt att förstå skillnaden mellan de olika bänktyperna är det kanske motiverat med en liten förklaring till vad som menas med de olika benämningarna.

Drivning: Drivning av växter betyder att man på något sätt försöker få växterna att blomma tidigare, ge tidigare skörd eller få kraftigare tillväxt än vad som skulle vara fallet utan drivning.

Drivbänk: En bänk där man driver på växterna, och följaktligen så är alla bänkar som täcks med glas eller plast, för att höja bänkens innertemperatur, drivbänkar

Kallbänk: Drivbänk som enbart uppvärms av solen

Varmbänk: Drivbänk som värms upp med värmealstrande gödselblandning.


MATERIAL OCH KONSTRUKTION

Sluttande drivbänk.

Bänken bör ha svag lutning mot söder. Ett enkelt sätt att få lutning är att gräva ner framändan 3– 5 cm.

Virke till bänkramar
Bänkramens höjd bör vara cirka 20 cm, varav 3–5 cm ligger under jordytan för att värmen i bänken bättre ska bevaras. Ramen kan även göras av två bräder på höjden som spikas ihop, så att den blir lämpligt hög. Tjockleken på bräderna i ramen kan variera, men minst 25 mm bör de vara.

Visserligen blir ramen starkare om den är av tjockare material, men istället blir den tung och svår att flytta om man vill odla på en ny plats.

Stoppkloss.

Lutning mot söder
Ramen kan göras lika hög runt om och då grävs den ena sidan ner 3–4 cm djupare än den motsatta, så att ramen lutar något mot söder.

Stoppklossar
På ramens främre del bör man ha stoppklossar så att bänkfönstret inte glider iväg vid luftning (se bild till höger och nedan).

Lång hållbarhet med noggrann skötsel
Är man noga med att ta upp bänkramen och göra den ren från jord när den inte används, håller den i många år utan ytbehandling.


BÄNKFÖNSTER

Skiss över ram med spjöjs för fönster.

Övre bilden: Har man en ram för två eller fler fönster bör det vara en spröjs mellan fönstren. Nedre bilden: Spröjsen sänks ner i ramvirket, lägg märke till de fyra stoppklossarnas placering.

BÄNKFÖNSTER AV BEGAGNADE FÖNSTER
Ska gamla fönster användas till att täcka bänken med bestäms måttet på ramen givetvis av fönstrens storlek och om två eller flera fönster ska ligga på samma ram. På bänkramen i skarven mellan fönstren bör det vara en bräda, 25 x 75 mm, som är nersänkt i ramen (se bild). Den ger dels ramen stadga, dels tätar den skarven mellan fönstren.

Kitta mot läckage: Fönstren bör de kittas, annars rinner vatten igenom och droppar på växterna i bänken och detta tar lätt död på många växter. Längst ner på fönstren gör man dessutom 2–3 öppningar i trävirket så att vattnet kan rinna ut utanför bänkramen.

BÄNKFÖNSTER AV PLASTSKIVOR ELLER PLASTFOLIE
Lämpligt mått på bänkfönster: Ska det användas plastskivor eller plastfolie till bänkfönstren är ett lämpligt mått på fönstren 80–100 cm x 100–120 cm. Det blir billigare att göra en ram med plats för två sådana fönster än en ram för varje fönster.

Konstruktion och virke till bänkfönster
Plastfolie: Ska bänkfönstren göras av plastfolie, bör ramen till dessa fönster göras av virke som är tillräckligt kraftigt och som inte är alltför lätt, för då kan fönstren lätt glida av bänken vid blåst. List av 25 x 50 mm storlek ställd på kant blir tillräckligt stadig, men det räcker inte med en ram runt om, utan det bör vara en eller två spröjsar i fönstrets längdriktning. Spröjsarna behövs för att en folie ska kunna fästas även på fönstrets undersida.

Plastskivor: Om plastskivor används till bänkfönster, bör ramen göras på samma sätt, men spröjsarnas placering avgörs då av plastskivans bredd.

ISOLERING AV BÄNKFÖNSTER
Använder man enkel plastfolie i bänkfönstret blir luften i bänken fort utkyld när solen går ner, men med en dubbel folie med luftrum mellan, blir isoleringsförmågan mycket bättre. Det är inte lika nödvändigt med folie på undersidan av fönster som är av glas eller plastskivor, men det är ett enkelt och billigt sätt att kunna hålla högre nattemperatur i bänken.


STORLEK PÅ DRIVBÄNKEN

Längd, bredd och höjd: Bänken kan göras i valfri längd men bredden bör inte vara större än cirka 100–120 cm. Ska man använda begagnade fönster, så måste man anpassa bredden efter dem. Höjden ska vara cirka 20 cm. Ska bänkramen vara flyttbar, bör den inte vara längre än cirka 2 meter.

Tänk stort: Även om man från början inte anser sig behöva så stor bänk blir den så småningom för liten när man kommer underfund med hur stor användning man har av den. Det bör dock finnas möjlighet att sätta en bräda som skiljevägg mellan fönstren, eftersom det ibland kan vara nödvändigt att lufta ena fönstret mycket mera än det andra.


FÖRHÖJNINGSRAM

En förhöjningsram.

En förhöjningsram är nödvändig när växterna blir stora.

En förhöjningsram är nödvändig när växterna blir stora. Förutom den beskrivna ramen bör det finnas en ram som kan läggas ovanpå när växterna blir för höga för att rymmas under fönstren. Denna ram, som på fackspråk kallas förhöjningsram, kan göras av tunnare bräder och höjden på ramen bör vara 12–15 cm.

Stoppklossar
På båda ramarna bör det finnas stoppklossar (se bild) på yttersidan av ramens främre, låga sida. Stoppklossarna behövs när bänken ska luftas, när fönstret ska lyftas upp vid vattning och för att hålla förhöjningsramen på plats.

Luftkil

Luftkilen är en enkel och värdefull detalj i bänkens skötsel. Givetvis kan man använda nästan vad som helst för att lufta ett fönster, men med en luftkil av trä, t ex av en bräda 25 x 100 mm och 30 cm lång (se bild) kan fönstret luftas på olika höjder från 1–30 cm.


BÄNKRAMENS PLACERING

Soligt och väldränerat
Platsen för bänken bör om möjligt väljas så att den belyses av morgon och kvällssol. Vill man göra en permanent plats för bänken bör jorden vara väldränerad, men jordens kvalitet har mindre betydelse, eftersom det är enkelt att förbättra jorden på ett så litet område. Bänkramen kan även placeras i trädgårdslandet och lyftas undan när jorden i landet ska bearbetas.

Flyttbar bänk kräver inget jordbyte
En fördel med flyttbara bänkramar är att jorden i bänken inte behöver bytas med några års mellanrum utan istället flyttas bänken till ny plats varje år.


ODLINGSRÅD FÖR KALLBÄNK

Isolera mot tjäle på hösten för tidig start
I trakter där tjälen är obetydlig under vintern är det en stor fördel om jorden i bänken täcks med torra löv, halm eller liknande material, så att jorden är ofrusen när man ska börja odla i bänken.

Djup tjäle kräver tjock isolering
Där tjälen normalt brukar bli meterdjup eller mera krävs det en mycket tjock täckning om jorden ska vara ofrusen på våren. Ett 60–80 cm lager av torra löv eller halm, som dessutom är täckt med plast och snö ovanpå eller en cirka 20 cm tjock glasullsmatta som är väl inlindad i plast så att den förblir torr, skyddar bra mot tjälen.

Det är inte nödvändigt med denna täckning annat än om man vill starta bänken mycket tidigt på våren. En normal täckning, som alltid ska göras i trädgårdslandet, med ett 10–20 cm tjockt lager av organiskt material kan även duga, men då kommer givetvis jorden att frysa rätt djupt, vilket försenar starten på våren.

FÖRBEREDELSER
Eftersom det krävs en rätt lång tid av förberedelser innan man kan börja att så och plantera i bänk på våren, gäller det att börja i tid medan det ännu är snö på marken under vårvintern.

Påskynda snösmältningen
Där marken är täckt med snö kan den lättast tas bort genom att träaska eller sand sprids ut över den. Då försvinner snön två till tre veckor tidigare än annars. Tidpunkten för när detta ska göras varierar rätt mycket beroende på var i landet man bor, men från mitten av mars i söder till mitten av april i norr bör arbetet med bänken påbörjas.

Bänkfönster tar bort tjälen
När snön är borta eller där det inte är någon snö över bänken tas täckmaterialet bort och fönstren läggs på bänken. Det är betydligt bättre att börja något för tidigt än att komma igång för sent, för även om det kommer en köldperiod så betyder inte det något så länge det inte finns växter i bänken. Från det att fönster lagts på bänkramen tar det en till två veckor innan tjälen är borta.

Luftning ger snabbare uppvärmning
Tjälen försvinner fortare ur bänken om den luftas något på dagarna när det är sol. Den stillastående luften i bänken fördröjer upptiningen av jorden, men luftas den med 2–3 cm öppning på dagen och täcks på nätterna försvinner tjälen betydligt snabbare.

Bra täckningsmaterial mot kyla
Ett mycket bra täckningsmaterial för bänken under våren och försommaren är en 5 cm tjock glasullsmatta som skärs till i bänkfönstrets storlek och sedan lindas med plastfolie på båda sidorna. Den är då lätt att lägga på och ta av och den håller i flera år.

GÖDSLING
Även om bänken är höstgödslad bör man övergödsla varje vår innan man sår. En näve torkad hönsgödsel och lika mycket algomin samt stenmjöl per fönster krattas ner i jorden.

SÅDD
När jordtemperaturen blivit 5–8 °C ska den tidigaste sådden ske av rädisor och morötter. Fördelen med en bänk är att det går att få fram mycket tidiga grönsaker, men då gäller det givetvis att starta så tidigt som möjligt.

LUFTNING
Oavsett vilka växtarter som odlas i bänken bör luftningen skötas mycket noggrant. Genast när den första sådden har kommit upp är det dags att börja lufta. En enda dag med stark sol utan att bänken luftas kan ta död på de växter som finns där.

IDEALTEMPERATUR
Idealtemperaturen i bänken är 15–20 °C. Genom att lufta så fort solen börjar värma bänken på morgonen och lägga igen fönstret i god tid på eftermiddagen innan solen gått ner samt täcka bänkfönstret när det börjar mörkna, kan man hålla en jämn temperatur vid normal väderlek. Självfallet kräver denna noggranna skötsel att man kan se till bänken några gånger under dagen.

Den som åker till sitt arbete tidigt på morgonen innan solen hunnit värma luften i bänken och kanske kommer hem när solen gått ner, måste pruta av på dessa krav och då är det bättre att lufta för mycket än för litet

SKUGGNING
Skuggning av fönstret i bänken bör endast göras när växter flyttas ut i bänken inifrån eller när man skolat eller inplanterat växter. Skuggningen tas bort så fort växterna har rotat efter omflyttningen.

Samma skuggfärg som till växthuset kan användas, men eftersom det är så kort tid som skuggningen ska vara kvar går det även med uppslammad kalk eller lervatten.

MARKTÄCKNING
Marktäckning ska göras i bänk likaväl som i växthus och på friland. Vattning och gödselvattning görs även lika som vid odling i växthus; i regel krävs det mindre vattning i bänk än i växthus.

VÄXELBRUK
I den fasta bänken gäller samma krav på växelbruk som vid växthusodling och vid jordbyte, gödsling, gröngödsling m m går man tillväga på samma sätt som vid växthusodling.


ODLINGSRÅD FÖR GÖDSELUPPVÄRMD BÄNK (VARMBÄNK)

Illustration av en varmbänk.

En drivbänk med gödsel som värmekälla ger mycket bra växtresultat.

En bänk som värms upp på något sätt kallas för drivbänk eller varmbänk. En gammal metod att värma upp drivbänken är att utnyttja den värme från färsk hästgödsel som uppstår när bakterierna omvandlar den. Gödseln brinner, brukar man säga. Det är en omständlig, utrymmeskrävande och något skräpig metod, men den ger det bästa växtresultatet. En varmbänk kan byggas under vårvintern och ge tidig skörd av t ex spenat, sallat, ärtskott, rädisor m m.

Effektiv hela sommaren
Växtresultatet blir mycket bra i en varmbänk under hela sommaren, till en del tack vare den höga halten av koldioxid som frigörs när bakterierna arbetar med omvandlingen av gödselblandningen.

FÖRBEREDELSER HÖSTEN INNAN
Jord: På hösten ska man lägga en hög med fin jord och täcka den så väl att den inte fryser under vintern, annars tar det för lång tid på våren innan drivbänken kan komma igång. Det ska vara så mycket jord att den räcker till cirka 20 cm djup i den bänk man tänker använda. Har man tillgång till en kall källare kan jorden mycket väl förvaras där över vintern.

Löv och halm: Torrt löv eller halm läggs även det i en hög och täcks med plast så att högen inte blir alltför våt.

Vintertäckning: På platsen där drivbänken ska ligga täcks jorden så att den inte fryser för djupt. Tidigt på våren skottas sedan snön bort där bänken ska ligga och täckmaterialet tas bort.

VÅRVINTER – DAGS ATT BYGGA VARMBÄNK
Gör så här:
1. Hur mycket gödselblandning behövs?

Börja med att räkna ut hur stor volym av blandningen med gödsel, halm och löv du behöver. Tänk på att bädden ska täcka en yta som går  20 cm utanför bänkramen runt om, d v s 40 cm längre och bredare än bänkramen. Räkna med att det går åt mer eftersom man behöver trampa till blandningen i bädden.
Räkneexempel: Till en bädd som görs 50 cm hög och ska passa för en bänkram som är 100 x 120 cm behövs ca 840 liter gödselblandning (12 x 14 x 5 dm = 840 liter).

2. Blanda gödsel, löv och halm
Blanda färsk hästgödsel med lövet och halmen. Är det senare materialet mycket torrt vattnas det så att det blir svagt fuktigt och är det mycket spån i hästgödseln fuktas även den.

Rätt blandning
Hur stora mängder av gödsel respektive halm och löv som ska ingå i blandningen är beroende av hur ren gödseln är. Är gödseln helt utan inblandning av strö blandas cirka 30 % gödsel med det andra materialet volymmässigt sett. Är det däremot stora mängder kutterspån eller annat strö i gödseln bör blandningen vara cirka 60 % gödsel. Ju mer gödsel som ingår i blandningen, desto varmare blir bänken, men under kortare tid än med mindre gödsel.

3. Lägg ut gödselblandningen
När gödseln och lövet eller halmen blandats väl, läggs blandningen ut på platsen för drivbänken på så stor yta att det går utanför bänkramen med cirka 20 cm runt om.

Höjd på bädden
Hur hög bädden med gödselblandningen ska vara är även det beroende på hur lång och hur stor värmeverkan man vill ha i bänken. 30–80 cm höjd kan läggas, allt efter tillgång på gödsel och arbetslust. I gamla tiders herrgårdsträdgårdar i Norrland lades varmbänkar på 1 meters tjock bädd och dessa varmbänkar kunde klara en kyla på 15–20 minusgrader.

Ju högre desto varmare
Ju högre en bädd är, desto längre tid värmer den. Vill man t ex odla gurka i bänken under sommaren efter plantuppdragningen, är det bra med en bädd på 50–80 cm.

4. Trampa till – men inte för hårt
När gödselbädden lagts ut, trampas den till så att den blir fast, men den får inte packas hårt, eftersom de bakterier som ska alstra värmen måste ha tillgång till syre.

5. Bänkram och jord
När bänkramen lagts på plats fylls den med jord så att djupet blir minst 20 cm om man ska odla direkt i jorden. Ska man däremot ha växter i bänken som står i krukor behövs det mindre jord. 5–10 cm räcker då till.

6. Isolera bänkramen
På utsidan av bänkramen läggs gödselblandningen så att den går upp 10–15 cm mot bänkramen för att värma bättre. Är det smått om gödseln kan man lägga enbart halm mot bänkramen på utsidan. För att göra det trevligare att arbeta vid bänken lägger man några bräder ovanpå halmen där man ska gå.

7. Vattna och täck med fönster
När jorden kommit på plats vattnas den grundligt, sedan täcker man drivbänken med fönster. På nätterna täcks bänkfönstren och på dagarna luftas inte bänken även om det är sol. Ju varmare det blir, desto fortare kommer värmeprocessen i gång.

8. Dags för sådd
När värmen en bit ner i bädden stabiliserat sig runt 25–30 grader är det dags att så. Innan dess ska jorden packas till lätt med en kratta, annars kan det bli ställen där jorden rinner ner i underlaget.

Läs mer om att bygga varmbänk steg-för-steg