Den nya biologiska trädgården, del 1 Växternas näring

Orörd natur.

I orörd natur frodas växterna och det råder balans mellan olika livsformer, både ovan och i jorden. Därför råder Nils Åkerstedt oss att odla med naturen som förebild.

Växternas näring

Kapitel ur ”Den ”nya” biologiska trädgården, Del 1, 1999
Författare: Nils Åkerstedt
Redigering webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

Att rätt näring har stor betydelse för vår hälsa är för alla en självklarhet. Lika självklart borde det vara för alla odlare att ge växterna rätt näring. Det är viktigt för växternas hälsa och även i andra hand för vår egen hälsa eftersom vi äter dessa växter.

Enkelt att välja rätt
Vad är då rätt näring? Och vad är fel näring? Visst råder det delade meningar om vad som är rätt och fel i näringssammanhang när det gäller gödsling av växter, men för de odlare som den här boken vänder sig, det vill säga de som odlar grönsaker för egen konsumtion och utan att skada miljön, bör det vara lätt att inse vad som är rätt näring åt växterna.

Naturens effektiva kretslopp
Om vi tar en promenad ut i naturen där växtligheten har fått utvecklas ostörd utan påverkan av människor, ser man en frodig växtlighet av träd, buskar och fleråriga och ettåriga örter. Allt växer och frodas trots frånvaro av konstgjord näring och jordbearbetning.

Härma naturen
Jo, men det är ju skillnad när vi odlar, vi tar ju bort en massa näring genom skördarna, tänker säkert många läsare. Men det är inte så stor skillnad, och många av naturens sätt att fungera kan och bör vi försöka efterlikna vid vår odling även i andra sammanhang än vid gödslingen av växterna.

Naturliga näringskällor
Den näring som vi ska ge våra växter bör vara av samma ursprung som den näring de vilda växterna i naturen får, d v s löv, gräs, kvistar, naturgödsel och mycket annat organiskt material. Men eftersom vi har en mera intensiv odling än vad naturen tillämpar, måste vi öka näringstillförseln rätt avsevärt i förhållande till den takt växterna i naturen får sin näring, dock utan att bryta mot naturens lagar.

Bättre jord för varje år med täckodling
En jord som är gödslad med organiskt material klarar sig mycket bra utan extra tillskott av naturgödsel om den under en längre tid har behandlats på rätt sätt. När man gödslar jorden med organiskt material ökar dess förmåga att producera. Jorden blir frisk och motståndskraftig, full av liv, strukturen förbättras och dess vatten- och näringshållande förmåga ökar från år till år.

Konstgödsling – enkelt men förödande
Inom det moderna jordbruket och trädgårdsnäringen tillför man den huvudsakliga delen av växternas näring i koncentrerad form, det som i dagligt tal kallas konstgödsel. Det är en till synes enkel och effektiv men man måste tillföra betydligt mera näring än vad växterna förbrukar, och denna form av överskottsgödsling har på sina håll stora miljöskadande verkningar.

Tvångsmatning
Växterna tvingas uppta den lättlösliga näringen oavsett om de för tillfället behöver den eller inte och eftersom näringsämnena inte är bundna i organiskt material riskerar överskott att lakas ut i närliggande vattendrag som då drabbas av övergödning.

Svältande jord kollapsar
Konstgödseln har på sikt en förödande inverkan på jordens struktur och bördighet. Utan tillförsel av organiskt material blir jorden svårbearbetad och kompakt, vissa arter av livet som finns i jorden skadas medan andra arter gynnas, och detta stör givetvis balansen mellan de olika arterna. Jordens vatten- och näringshållande förmåga minskar allteftersom man tillför enbart handelsgödsel, eftersom humushalten sjunker och daggmaskarna successivt försvinner. På senare år har man börjat tala om ”döda” jordar som en konsekvens av ensidig gödsling med konstgödsel.

Kväve som kväve
Konstgödseln är dessutom dyrbar och energikrävande i tillverkning. Förespråkare för konstgödsel framhåller alltid att allt kväve är lika, oavsett om det kommer från konstgödsel, naturgödsel eller annat organiskt material, eftersom dess atomer är identiska. Därför har det samma verkan, menar man.
Men det som är avgörande för växterna och livet i jorden är i vilken form kväveatomerna är bundna till andra grundämnen. Nitrat är ju mycket giftigt, medan däremot protein är livs- nödvändigt, och i båda föreningarna ingår det kväveatomer.

Lätt val för hobbyodlare
Sammanfattar man de nackdelar som konstgödseln har, är det ganska tydligt, att den som odlar för eget bruk, oavsett om det är grönsaker eller enbart blommor, och använder konstgödsel, bedrar sig själv, eftersom jordens producerande förmåga successivt försämras.

Vi kan alla hjälpa till
För den som odlar kommersiellt är givetvis förhållandena desamma, men där kommer andra ställningstaganden in, t ex att de minskade skördarna vid en övergång kan orsaka ekonomiska problem, även om skördarna efter 3–5 år ökar, så att de ligger enbart några procent under skördarna före övergången. Men läsaren inser säkert att det är viktigt att även yrkesodlare övergår till alternativa odlingsmetoder. Där bör alla vi som är intresserade av att odla göra vad vi kan för att påskynda övergången.