Trädgårdens ordlista
Text: Lotta Flodén
Här hittar du en ordlista med förklaringar till trädgårdstermer och begrepp som man ofta stöter på som odlare.
Adventivknopp
Vilande skottanlag som kan väckas genom hård beskärning eller annan störning.
Exempel: Skottanlag som bildar vattenskott på äppelträd som en reaktion på hård beskärning.
Anuell
Ettårig.
Art
En art utgörs av populationer som har en eller flera gemensamma ärftliga egenskaper som särskiljer dem från alla andra populationer av andra arter. Läs mer om artbegrepp hos SLU
Artnamn/Vetenskapligt namn
Exempel: Sambucus racemosa (druvfläder). Sambucus racemosa är det vetenskapliga artnamnet som används internationellt. ”Druvfläder” är det officiella svenska artnamnet.
Det vetenskapliga namnet kallas också binärt namn efter de två komponenterna släktnamnet Sambucus och artepitetet racemosa, vilka tillsammans bildar artnamnet. För att få reda på det vetenskapliga eller svenska namnet på en växt kan man söka i Svensk kulturväxtdatabas (SKUD).
Artepitet
Se artnamn.
Avhärdning
Innebär att man gradvis vänjer en växt vid utomhusklimat.
Avläggare
Innebär att man förökar en växt genom att man böjer ner en gren från moderplantan så att en del av den hamnar i jorden. Efter ett tag bildas rötter och då klipper man av grenen så att den utgör en egen planta.
Avmogna
Innebär att vedartade fleråriga växter som träd och buskar förbereder sig inför vintervilan genom att dra ner på tillväxten under sensommaren och hösten. Därför är det viktigt att inte gödsla sådana växter efter juli månad.
Barrotad
Växter som säljs utan jordklump.
Bienn
Tvåårig. Oftast bildas en tjock rot eller en bladrosett första året och blommorna bildas först andra året. Exempel: Morot och fingerborgsblomma
Biokol
Krossat näringsladdat träkol som används till odling. Minskar utsläpp av växthusgaser och förbättrar jorden. Läs mer om biokol här
Biologisk mångfald
Ett samlingsbegrepp som omfattar all den mångfald av arter och ekosystem som finns på jorden. Läs mer om biologisk mångfald
Bokashi
Fermentering av matavfall med tillsats av strö som innehåller EM (Effektiva Mikroorganismer). Det färdigfermenterade matavfallet är näringsrikt och kan användas som gödsel.
Bulbill
Groddknoppar som bildas på framför allt växter i liljesläktet och löksläktet. Bulbillerna bildas i bladvecken eller i blomställningen och är genetiskt identiska med moderplantan. Exempel: brandlilja och skogslök
Bär
Ett bär är en frukt som har ett mjukt och saftigt fruktkött och som innehåller många frön. Exempelvis blåbär och lingon är bär, men inte hallon som består av många sammansatta frukter med ett frö i varje. Inte heller jordgubbar är bär eftersom de har sina frön utanpå frukten.
Determinate/Determinant
= bestämd. Ett begrepp som används om busktomater som har en bestämd växttid, d v s när blommor produceras i toppen slutar plantan att växa till skillnad från högväxande sorter som fortsätter att växa så länge de får vatten, ljus och näring (se indeterminate). När det gäller potatis, avser determinanta sorter tidiga sorter.
Direktså
Så frön direkt på växtplatsen.
Drivbänk
En plats där man ”driver på” växter, så att de blommar tidigare, ger tidigare skörd eller får kraftigare tillväxt än de skull om de inte odlats i drivbänk. Man skiljer på kallbänk och varmbänk. Läs mer om drivbänkar här
Ekosystem
Samspelet mellan alla levande organismer och den miljö som finns inom ett område. Området kan vara litet som området kring en stubbe eller stort som hela planeten.
Enhjärtbladiga växter
Växter där grodden endast bildar ett hjärtblad. Exempel: Gräs, liljor och palmer.
Epifyt
Växter som växer på andra växter utan att ta vatten eller näring från dem.
E-planta
E-planta är en kvalitetsmärkning för svenskodlade buskar och träd utvalda för svenskt klimat. Även virusfria (=certifierade) fruktträd och bärväxter säljs under denna beteckning. Källa: E-planta
Etablering
Tiden det tar för en nyplanterad växt att rota sig och få en för växten normal tillväxt.
Familj/växtfamilj
En växtfamilj är en undergrupp till ordning och består av ett eller flera släkten. Familjenamnen slutar alltid på -aceae (uttalas -ase). Exempel: Rosaceae som är namnet på familjen rosväxter som innehåller 22 släkten.
Fasciation
Skada i en växts tillväxtpunkt som leder till att cellerna börjar växa i sidled istället för cirkulärt, vilket leder till att tillväxten får en tillplattad form. Läs mer här
F1/F1-hybrid
Innebär att sorten är första generationen efter att man på naturlig väg korsat två utvalda arter eller sorter med varandra. Sparar man frön från F1-hybrider får man inte samma avkomma som moderplantan, d v s fröna är inte sortäkta.
Fjolårsskott
Förra årets tillväxt.
FOR – Fritidsodlingens riksorganisation
Ett samarbetsorgan för ideella organisationer med inriktning på fritidsodling.
Fotosyntes
Alla gröna växter och alger får sin energi från solljuset. Solens energi absorberas av växternas klorofyll. Solenergin i kombination med vatten som rötterna suger upp och koldioxid som bladen tar upp från luften bildas glukos (socker) och syre. Glukosen är växtens näring som gör att den kan växa. Syret släpps ut i luften. Denna process kallas fotosyntes. Läs mer här
Fototoxiska växter
Växter vars växtsaft i kombination med solljus är kraftigt hudirriterande och kan leda till kraftiga brännblåsor. Ex: Jätteloka, palsternacka, Mose brinnande buske.
Frukt
Med frukt menas blomväxters fröbehållare. Exempel: Nöt, bär, kapsel eller stenfrukt
Frövila/groningsvila
Ett naturligt tillstånd hos frön som hindrar dem från att gro när miljön inte är optimal. Vissa frön gror så fort möjlighet ges, medan andra behöver en tids kyla för att kunna gro. det finns även frön som behöver både en period av värme och en period av kyla för att kunna gro. En del växter har frön där frövilan varierar mellan olika frön för att öka chansen att gro.
Förgro
Se Förkultivera.
Förkultivera
Innebär att man sår frön inomhus eller i växthus, så att man får färdiga plantor när det är dags att plantera ut på växtplatsen. Läs mer om förkultivering
Förädlingsställe
Stället på stammen där ympning gjorts.
Gobelängmatta
En gräsmatta där gräset är ersatt med många olika sorters lågväxande, helst inhemska vilda blommor för att gynna den biologiska mångfalden. Läs mer här
Grundstam
Används vid ympning och utgörs av rotsystemet och den del av stammen som är ovan jord fram till ympningsstället.
Gräsklipp
Färskt gräsklipp, gärna blandat med andra färska örter är lika näringsrikt som kogödsel och har en mängd andra fördelar: Mycket näringsrikt, gratis, gynnar livet i jorden, hindrar ogräsfrön från att gro, håller kvar fukten i jorden och avger näringen när växterna behöver den. Läs mer om gräsklipp/grönmassa
Grönmassa
Klippta färska örter med eller utan gräs. Grönmassa är lika näringsrikt som kogödsel och är även utmärkt som jordförbättring (se även Gräsklipp ovan). Läs mer om grönmassa
Guldvatten
Utspädd urin som används som flytande näring. Späds 1:6–1:10.
Gödselvatten
Flytande näringslösning som tillverkas av färska örter, gräs eller djurgödsel. Läs mer om hur man tillverkar gödselvatten
Hjärtblad
Det första bladet som kommer från fröets grodd. Hjärtbladens form skiljer sig ofta markant från växtens egentliga bladform (se karaktärsblad).
Hügelbädd/-kultur
En upphöjd odlingsbädd som består av en grund av trämaterial som stockar och grenar som sakta ska förmultna. Bädden fylls sedan på med finare organiskt material som kompost, löv, halm och gräsklipp. Överst lägger man ett lager matjord.
Hybrid
Korsning mellan sorter eller arter.
Hydroponisk odling
Odling i endast vatten och näringslösning. Här finns tips på hur man enkelt kommer igång
Härdighet
Tålighet. När det gäller växter avser härdigheten hur väl växten tål kyla. Sverige är indelat i 8 odlingszoner där zon 1 har det mildaste klimatet och zon 8 det kallaste klimatet. Se zonkarta.
Häxkvast
En tät ansamling av grenar och kvistar på träd och buskar. Ansamlingarna liknar kvastar eller fågelbon. Hos lövträd orsakas häxkvastar oftast av svampangrepp. Hos gran och tall är det oftast genetiska störningar som ger upphov till häxkvastar. Vanligt på björk, tall och gran.
Indeterminate/Indeterminant
= obestämd. Begreppet används främst om högväxande tomatsorter som fortsätter att växa så länge de får vatten, ljus och näring. När det gäller potatis avser indeterminanta sorter sena sorter.
Invasiv växt
Växt som inte finns naturligt i Sverige och som genom sin förmåga att sprida sig hotar mångfalden av inhemska växter och i värsta fall kan påverka hela ekosystem. Exempel på invasiva växter: Blomsterlupin, jätteloka och jättebalsamin. Läs mer här
Lista över invasiva växter och djur
JAS-perioden/JAS-beskärning
Juli, Augusti, September. Anges ofta som lämplig period att beskära fruktträd. Läs mer om JAS här
Jordstam
Se rhizom.
Jordtrötthet
Innebär att vissa växter får försämrad tillväxt om de planteras på samma plats där en närbesläktad växt vuxit innan. Gäller t ex växter i familjen rosväxter. Läs mer här
Kambium
Kambiet är ett tillväxtskikt mellan barken och veden hos träd. Skär man av en bit av barken in till veden syns kambiet som ett grönt skikt. När man ympar är det viktigt att kambiet från grundstammen och ympen möts eftersom det är förutsättningen för att de ska kunna växa ihop.
Karaktärsblad
De blad som karakteriserar växten. Karaktärsbladen växer fram efter hjärtbladen som kommer först vid sådd.
Klimatzon
Se zonkarta.
Klon
En avkomma som är genetiskt identisk med moderplantan.
Klopyralid
Ett godkänt bekämpningsmedel som används i kommersiella odlingar av bl a sockerbetor och raps. Klopyralid har fått stor uppmärksamhet sedan det visat sig att rester av bekämpningsmedlet finns i många jord- gödselprodukter på marknaden som innehåller vinass (se Vinass). Mycket små koncentrationer av klopyralid kan göra stor skada på bl a plantor av tomat och ärtor. Läs mer klopyralid här
Klorofyll
Klorofyll är ett ämne som ger växterna sin gröna färg och spelar en avgörande roll för fotosyntesen.
Knöl
En kort och rund jordstam kallas knöl. Se rhizom. Exempel: potatis och jordärtskocka.
Konstgödsel/Mineralgödsel
Gödsel som framställts industriellt utan inblandning av organiskt material. Finns i flytande form och som granulat. Näringsämnena är inte bundna till organiskt material utan blir tillgängliga för växternas rötter så fort de tillförs i jorden. Konstgödsel kan användas till ätbara växter. Exempel: Blomstra och blåkorn.
Kortdagsväxter
Växter vars blomning styrs av dagslängden. Oftast behöver sådana sådana växter mörker 12–14 timmar per dygn för att kunna blomma. Ex: Julstjärna, Krysantemum.
Kretsloppskompoost
Komposteringsmetod som går ut på att man blandar 50/50 jord och matavfall och sedan odlar direkt i blandningen innan matavfallet brutits ner. Läs mer här
Kretsloppskomposten på facebook
Kretsloppskompost Hur gör man och varför
Kultivar/Cultivar (eng.)
Den internationella termen för sort. Se Sort.
Kupning
Innebär att man för upp jord över rötter eller knölar som behöver skyddas från kyla eller solljus. Används mest vid potatisodling där man för upp jord så att den bildar åsar över sättpotatisen när den fått lite blast. Jorden skyddar de nya knölarna från att bli gröna av solljuset.
Ledningstal (LT)
Anger jordens elektriska ledningsförmåga, d v s hur mycket salter som finns lösta i jorden. Eftersom näringsämnen är salter ger ledningstalet ett grovt mått på näringsinnehållet. Ledningstalet brukar anges på förpackad jord och gödsel. Trädgårdsjordar brukar ha ett ledningstal mellan 1 och 3. Jord med ledningstal över 4 brukar anses som mycket näringsrik.
Ljusgroende
Växter vars frön behöver ljus för att gro, som t ex petunia.
Mager jord
Näringsfattig jord.
Monokarp
Växt som bara blommar och sätter frö en enda gång under sin livstid. Begreppet används oftast när det gäller fleråriga växter. Exempel: Agave och bambu
Monokultur
Ett odlingssystem som går ut på att odla en enda gröda på en stor yta. Uttrycket använd ofta om kommersiell odling av grödor och skog.
Mutation
Förändring i DNA-sekvensen som uppkommer spontant och kan ge upphov till helt nya egenskaper. Exempel: Blomkål härstammar från en naturlig mutation av vild kål. Att det utvecklas ett blomkålshuvud istället för blommor beror på mutationer i vildkålens blomningsgener. Det gör att den har svårigheter att blomma. Den försöker, men bildar istället ett blomkålshuvud.
Mykorrhiza
Samarbete mellan svampar och växter. Svampen hjälper växten att ta upp vatten och näringsämnen. I utbyte får svampen kolhydrater. Läs om mykorrhiza i trädgården här
Namnsort
Se sort.
Nektar
Söt vätska som produceras i många blommor för att locka insekter.
Odla i sand med gräsklipp
Odlingsmetod där endast natursand och färskt gräsklipp används. Läs allt om att odla i sand med gräsklipp här
NPK-gödsel
Gödsel som främst består av N = kväve, P = fosfor och K = kalium.
Odlingszon
Se Zonkarta
Organiskt material
Rester av allt som varit levande.
Parasit
Djur eller växt som utnyttjar ett annat levande djur eller växt för egen vinning men som skadar värdväxten eller värddjuret.
Partenokarp
Partenokarpa växter producerar frukt utan pollinering/befruktning. Därför innehåller frukterna hos partenokarpa växter inga frön.
Peloria
En mutation som kännetecknas av att växter som naturligt har oregelbunden form på blommorna genom mutationen istället producerar blommor med regelbunden form. Vanligt på fingerborgsblommor. Läs mer om peloria
PBR – Plant Breeders Right
Plantor i handeln som är märkta med PBR är skyddade med växtförädlarrätt i EU, vilket innebär att det endast är växtförädlarrättens innehavare som har tillstånd att föröka växten.
Perenn
Flerårig växt
Perlit
Framställs ur vulkanisk sten. Bidrar till luftigare jord. Släpper igenom ljus men skyddar mot sol, utjämnar temperaturskillnader. Används också till att täcka små ljusgroende frön. Källa: Impecta
Permakultur = PERMAnent agriKULTUR
Hållbar odling. Målet för permakultur är ett hållbart samhälle, vilket skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet. Källa: Wikipedia
Pimpsten
Vulkaniskt material som håller fukt och syre bra. Krossad pimpsten kan användas i odling för bl a ökad dränering.
Pistill
Blommors honorgan.
Pollen/frömjöl
Små korn som bildas i växtens hanorgan, ståndarna. Pollenkornen innehåller fröväxters hanliga könsceller.
Pyralider
Bekämpningsmedel som i mycket låga koncentrationer ger allvarliga skador på t ex ärtor, bönor, tomater, chili, sallat och potatis. Rester av pyralider har upptäckts i en mängd produkter avsedda för odling och många odlare har de senaste åren fått sina plantor förstörda. Läs mer om pyralidskandalen här
Pålrot
Huvudrot. En kraftig nedåtväxande rot som är uppsvälld och näringslagrande som t ex morot och pepparrot.
RAF-tomat
RAF = Resistente Al Fusarium (resistent mot Fusarium oxysporum lycopersici som orsakar rot- och stambasröta). Lågväxande tomatsorter som har sitt urspung i en korsning mellan ’Marmande’ och en resistent sort från Amerika. Läs mer om ursprunget här
Remontera
Blomma flera gånger under en växtsäsong.
Resistent
Motståndskraftig.
Reva
Långa sidoskott som bildar nya plantor. Exempel: Smultron, revsmörblomma
Rhizom
Underjordisk horisontellt växande jordstam hos fleråriga växter som kan producera nya upprättväxande skott längs med hela jordstammen. Vissa rhizom är korta och tjocka och kan lagra vatten och näring som t ex ingefära och jordärtskocka. Sådana rhizom kallas knölar.
Rothals
Stället vid jordytan där roten övergår i stjälk.
Rothalsröta
Svampangrepp som leder till att rothalsen vissnar. Ett typiskt tecken är att plantan viker sig vid rothalsen. Orsaken är oftast för kall och/eller blöt jord.
Rothår
Tunna rötter som växer ut från rotspetsen och som tillsammans med rotspetsen har förmåga att suga vatten. Grunt liggande frön som gror har ofta många täta rothår som ofta förväxlas med mögel.
Rotsnurr
I en för liten kruka börjar rötter som träffar krukans insida att växa horisontellt, vilket ser ut som om man har snurrat rötterna. När man planterar en växt med rotsnurr måste man försiktigt reda ut snurret och klippa bort en del av de längsta rötterna. Unviks enklast genom att plantera om i tid.
Rotäkta
Växter som växer med sina egna rötter, till skillnad från ympade växter som växer med grundstammens rötter.
Semi Determinate/halvdeterminant
= halvbestämd. Ett mellanting mellan indeterminant och determinant. Används ofta om tomatsorter som är indeterminanta men som blir lägre och har ett busklikt växtsätt.
Självfertil
Blommorna kan pollineras med pollen från samma planta.
Självpollinerande
Befruktning i en och samma blomma, d v s pollenkornen fastnar på pistillens märke i samma blomma.
Självsteril
Självsterila växter behöver korspollineras av en annan sort (inte art) för att skörden ska bli riktigt bra. Exempel på självsterila växter: Blåbärstry och trädgårdsblåbär
Skildkönad
Växter där plantorna antingen bara har honblommor eller hanblommor.
Skogsträdgård
Samplantering av fleråriga nyttoväxter och träd i olika skikt på samma plats för att få totalt sett högre avkastning än vad en ren monokultur hade gett. Källa: Skogsträdgårdsbloggen
Skola om
Plantera om en icke fullväxt planta till en större kruka.
SKUD
Svensk kulturväxtdatabas.
Här kan du bl a söka efter svenska kulturväxters vetenskapliga, hortikulturella och inhemska namn. Sök växtnamn här
Lista på olika botaniska begrepp som förekommer i SKUD (Sveriges kulturväxtdatabas)
Släkte
Inom botaniken är ett släkte en grupp inom en familj. Släktnamnet anges alltid först i det vetenskapliga namnet (se artnamn).
Solanin
Solanin är en giftig och besk glykoalkaloid som finns naturligt i potatis som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier, men också mot stress som t ex mekanisk åverkan, extrema väderförhållanden eller ljus. Solanin är färglöst och man kan därför inte se om potatisen innehåller mycket solanin eller inte. Potatisar som utsätts för ljus blir snabbt gröna som ett skydd mot solens strålar men det gröna är klorofyll, inte solanin. Som ytterligare ett skydd mot ljuset ökar halten solanin kraftigt i potatisen. Det räcker alltså inte att bara skära bort det gröna eftersom hela potatisen har en kraftigt förhöjd halt av solanin. Färskpotatis har högst halter av solanin i skalet, så det kan vara bra att skala dem till barn. Små och omogna potatisar innehåller också höga halter av solanin, varför de bör undvikas till barn. Undvik även skadad potatis eftersom den innehåller förhöjda halter av solanin. Läs mer här
Solkompost/Solkompostering
Innebär att man blandar jord och matavfall i genomskinliga behållare som man sedan ställer soligt och varmt så att nedbrytningen tar fart. Efter ca 8 veckor kan man plantera i komposten. Läs mer här
Sommarstickling
Stickling som tas på högsommaren när sticklingen fått lite stadga men ännu inte blivit förvedad. Läs mer om sticklingar här
Sort/sortnamn
Framtagen och odlad variant av en art som efter sexuell eller vegetativ förökning behåller sina egenskaper. Sortnamnet skrivs alltid efter artnamnet. Exempel: Sambucus nigra ’Agnes’ där ’Agnes’ betecknar sortnamnet.
Sortäkta frön
Sortäkta frön ger avkomma med samma egenskaper som moderplantan.
Spp.=Species
Arter.
Stickling
Växtdel som används till förökning, oftast en del av en gren eller stam. Sticklingar ger plantor som är identiska med moderplantan.
Stocklöpning
Innebär att en växt går i blom för snabbt. Blomningen kan t ex initieras av för lång dagslängd (ex: spenat), att fröna såtts för varmt ex: sallat), eller att unga plantor utsatts för en köldperiod (ex: blomkål).
Stratifiering
Köldbehandling av frön för att bryta frövilan så att fröet kan gro.
Ståndare
Växters hanorgan.
Ståndort
Ståndort är en miljö där en viss art kan leva. Eftersom begreppet ståndort inte är synonymt med växtplats innebär det inte att arten nödvändigtvis uppträder i denna miljö.
Städsegrön
Växter som behåller sina barr eller blad året om, som t ex buxbom och idegran.
ssp. = Subsp. = Subspecies
Underart.
Tjyva
Ta bort skott som kommer i bladveck för att inte plantan ska bli för stor och yvig. Termen används oftast när det handlar om tomater.
Tjältorka
Tjältorka innebär att nyetablerade plantor och växter med grunda rötter lockas att börja växa av vårsolen samtidigt som rötterna fortfarande är i frusen jord, vilket leder till att växten torkar.
Underart
En naturlig och urskiljbar underenhet av en art, definierad av små, men konstanta, utseendemässiga skillnader samt ett vanligen distinkt geografiskt utbredningsområde – därigenom skild från andra sådana underenheter av samma art. Källa: SKUD
Utarmad jord
Jord som under en lång tid gödslats med konstgödsel och lämnats bar utan kontinuerlig tillförsel av organiskt material. Utan tillgång till organiskt material dör jordens organismer som är helt nödvändiga för dränering, näringstillförsel, sjukdomsbekämpning och bevarande av fukt. Läs mer här
Tvåbyggare
Växt vars individer har enkönade blommor. Han- och honblommor förekommer palltså på olika individer. Exempel: Sälg.
Tvåhjärtbladiga växter
Växter där grodden bildar två hjärtblad. Exempel: Träd, buskar och en mängd blommor.
Täckodling
Odlingsmetod där man håller jorden täckt med organiskt material året runt. Täckodling bevarar jordens ekosystem så att alla jordens olika organismer kan producera en frisk, mullrik, väldränerad och näringsrik jord. Läs mer om täckodling
USDA odlingszoner
USDA= United States Department of Agriculture. Amerikanskt zonsystem som även används internationellt. USDA-zonerna är till skillnad från de svenska odlingszonerna graderade från 1a till 13b, där 1a betecknar den kallaste zonen och 13b den varmaste. Bra att känna till när man köper växter från utlandet. USDA Hardiness Zone Map
Variegerad
Växt med brokiga blad som kan vara flerfärgade eller tvåfärgade.
Varietet/var.
Innebär lokala populationer av en art, vilka är utseendemässigt och ofta ekologiskt distinkta. Avgränsningen mot underart är dock ej alltid skarp. Källa: SKUD
Varmbänk
Drivbänk/djup odlingsbädd som värms upp av en värmealstrande gödselblandning. Används för att möjliggöra tidig odling. Läs mer om varmbänk här
Vedartad
Fleråriga växter som bildar bark på stam och grenar, som t ex träd och fleråriga buskar.
Vegetativ förökning
Förökning med växtdelar. Ger plantor som är identiska med moderplantan.
Vermiculit
Lerskiffer som hettats upp för att få en struktur som både absorberar och avger fukt. Används bl a som jordförbättringsmedel.
Vetenskapligt namn
Ett vetenskapligt namn är ett namn som följer internationellt överenskomna principer och som används för att skapa en standardiserad nomenklatur inom ett vetenskapligt fält. Vetenskapliga namn består oftast av två ord där det första anger släktnamnet och det andra är ett artepitet som ofta beskriver en egenskap. Exempel: Acer rubrum (Acer är släktnamn för lönn och rubrum är det latinska namnet för röd)
Vinass
En restprodukt från sockerproduktion som används vid tillverkning av gödselmedel. Sockerbetorna kan ha besprutats med bekämpningsmedlet klopyralid/aminopyralid som sedan följer med resterna och hamnar i gödselmedlet. Även mycket små koncentrationer av klopyralid kan göra stor skada på bl a tomatplantor och ärtplantor.
Läs mer om vinass här
Vinterstickling
Stickling av förvedade växter som tas på vintern. Läs mer om sticklingar här
Vintergrön
Växt vars blad eller barr är gröna året om.
Vivipari
Betyder ”födas levande” på latin. Uttrycket benämner bl a fenomenet när frön gror inuti frukter, som t ex inuti tomater. Läs mer här
Växtbelysning
Belysning som används för att odla växter inomhus där det naturliga ljuset inte räcker till. Läs mer om växtbelysning här
Växelbruk
Innebär att man inte odlar samma typ av gröda på samma ställe år från år för att undvika sjukdomar och skadedjur.
Läs mer om växelbruk här
Växtzon
Se Zonkarta
Woodland
Plats där man i trädgårdssammanhang vill efterlikna en lund eller gles fuktig skog.
x = hybridtecken
Ett ”x” i det vetenskapliga namnet anger att växten är en hybrid.
Ympning
Innebär att man fogar ihop en mindre bit av en växt med en närbesläktad större växt (Se grundstam).
Zonkarta
Sverige är indelat i 8 odlingszoner där zon 1 har det mildaste klimatet och zon 8 det kallaste klimatet. Du hittar zonkartan här
Ädellövträd
Trädarter som betraktas som ekonomiskt eller ekologiskt värdefulla. Ädellövträd har ofta stora krav på växtplats för att kunna trivas. Sveriges ädellövträd är: Alm, ask, bok, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn.
Ödem på växter
Innebär att rötterna suger upp mer vatten än vad som kan avdunsta. Till slut bildas ett övertryck i cellerna, oftast i de celler som sitter närmast bladnerverna, så att cellerna sväller upp och bildar knottror, små knölar eller upphöjda fläckar. Orsaken är ofta övervattning, dålig luftcirkulation och låg lufttemperatur. Läs mer om ödem här
Öga
Knoppanlag. Exempel: Knoppanlag på potatis där skotten växer ut.
Ört
En växt som saknar förvedade ovanjordiska delar. Fleråriga örter vissnar ner helt på hösten och skjuter nya skott från marken på våren.
Örtartad
Se ört.