Den biologiska trädgården, del 2 Odling i växthus


Odling i växthus

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 2, 1986
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

När man ska odla på bädd i växthus krävs det att jorden är mycket bra. I ett växthus är det betydligt högre växtintensitet än på friland och därför bör vi se till att växterna har riklig tillgång till näring.

Vid biologisk odling använder man givetvis enbart organiskt material när växthuset gödslas. Naturgödsel, kompost, löv, gräsklipp m m ger den näring som växterna och livet i jorden behöver. Mineraler tillförs genom stenmjöl, träaska och algomin. Det är mycket viktigt att jorden är luftig och porös, eftersom syre är nödvändigt både för växternas rötter och för livet i jorden.

Så omvandlar du kompakt jord till fin odlingsjord
Består jorden av lera, mjäla eller annan kompakt jordblandning, bör man först lägga på ett 10 cm tjockt lager av grov sand och med en grävgrep luckra ner den i det översta jordlagret. Därefter läggs cirka 10 cm naturgödsel över hela bädden och även den luckras ner så att cirka 50 % blandas ner i jorden och resten blir liggande ovanpå.

Förbättring av sandjord
Kompostjord i motsvarande mängder kan användas i stället för naturgödsel, men då måste kväverik näring, som till exempel torkad hönsgödsel, tillföras under sommaren. Är jorden i bädden sand- eller mullhaltig räcker det med naturgödsel eller kompost för att få den odlingsbar.

Gödsla på hösten
Helst bör växthuset gödslas på hösten. Måste man av någon anledning göra det på våren, bör gödseln vara väl brunnen. Stenmjöl, träaska eller algomin kan tillföras höst eller vår, cirka en liter per kvadratmeter och år är tillräckligt.


ODLING I ENDAST SAND MED GRÄSKLIPP

Gräsklipp.

Ska man odla i sand måste man ha bra tillgång på gräsklipp som gärna kan vara uppblandat med andra örter.

Det finns en mera okonventionell metod för att få till fin odlingsjord i växthuset, en metod som har gett mycket bra resultat i de försök som jag har gjort. Istället för jord sker odlingen till att börja med i enbart sand. Efter några års odling har sanden omvandlats till mycket fin jord, och odlingsresultatet har från första året gett mycket bra resultat. Det är ju ofta svårt att få tag på fin odlingsjord, men sand är det inte någon svårighet att köpa.

Viktigt med rätt sand
Sandbädden bör vara minst 30 cm djup, men gärna 1 meter eller djupare. Sanden som ska användas ska vara natursand, den brukar bl a kallas sättsand 0–8 mm eller gjutgrus 0–8 mm. Sanden får inte vara för grov eller för fin utan ska bestå av en blandning av olika storlekar på sandkornen. Är sanden grov har den lätt att torka, och är den fin blir den kompakt.

Bra tillgång på gräsklipp är ett måste
En förutsättning för att odling i sand ska lyckas är att det finns tillgång till färskt gräsklipp under hela sommaren, och det bör räcka till att täcka bädden minst två gånger med ett cirka 10 cm tjockt lager varje gång

Förbereda sandbädd före plantering
Före planteringen av de växter som ska odlas i sandbädden, strör man ut 1 liter stenmjöl, 1 liter algomin och 2–3 liter brunnen naturgödsel per kvadratmeter, men det ska inte luckras ner utan får ligga på ytan. Växterna som ska odlas i sandbädden ska vara förkultiverade så att de har jordklump vid planteringen, men det räcker om de odlats i 8–10 cm krukor.

Täckning med färskt gräsklipp
När växterna är planterade täcks hela sandbädden mellan växterna med färskt gräsklipp eller gräsklipp som legat i en hög högst ett par dagar. Att det börjat förmultna och blivit varmt är inte någon nackdel, men däremot är det inte bra om det legat i så tunt lager att det torkat, för då har det inte samma gynnsamma verkan på växterna. Vid den första täckningen genast efter planteringen räcker det med ett lager på 2–3 cm, men redan efter ett par veckor bör sandbädden täckas med ett 10 cm tjockt gräsklippslager, och efter cirka en månad är det dags för ytterligare en täckning med 10–15 cm.

Sanden blir till finaste jord
I 10 års tid har jag odlat i olika sandbäddar enligt den här metoden (nu, år 2018 har Nils Åkerstedt över 45 års erfarenhet av att odla i sand med gräsklipp med fortsatt mycket goda resultat). I ett växthus där odlingen pågått längst, har sandbädden nu omvandlats till den allra finaste jord, och i ett nyare växthus, där odlingen började för två år sedan, är redan sanden på väg att bli jord.

Bättre resultat än i vanlig jord
I båda fallen har växtresultatet blivit mycket bra från första årets odling i sandbädden och efter ett par år växer det bättre än i vanlig jord. Men innan man bestämmer sig för att odla i sand bör man komma ihåg att marktäckning med färskt gräsklipp är absolut nödvändigt och metoden bör i första hand tillämpas om det är mycket olämplig jord eller ingen jord alls där växthuset ska placeras.


ODLINGSTEMPERATUR

Olika växtarter har olika krav på värme. Varje växtarts optimala temperatur, det vill säga den temperatur då växtarten trivs bäst, kan variera från 15°C till 25°C. Att de flesta hobbyodlare vill odla många arter i sitt växthus är rätt förståeligt. Man vill gärna ha tomater, gurka, meloner m m. Men odlar man många arter måste man kompromissa när det gäller de olika arternas krav på temperatur.

Viktigt med jämn temperatur
Den lämpligaste temperaturen i ett växthus med flera arter i, är 18–22°C, men den som odlat sommartid i växthus vet att temperaturen lätt blir över 30°C, ja, kanske till och med över 40°C och ännu högre. Därför är det mycket viktigt att reglera temperaturen och det gör man genom luftning, skuggning och i extrema fall genom att duscha golv och väggar.


LUFTNING

Har man tillräckligt många och lagom stora ventilationsluckor kan man under våren och försommaren sänka temperaturen i växthuset enbart genom att öppna luckorna.

Luftning vid kyligt väder
När temperaturen ute ligger nära 0°C och det är så soligt att luftning är nödvändig, bör luftningen ske mycket försiktigt så att inte den kalla luften ”faller ner” på växterna för då kan de lätt få frostskador. Luftningen bör ske på många ställen och med små öppningar, och man bör undvika att lufta på den sida som är vänd mot vinden.

Luftning under sommaren
Under högsommaren ska växthuset luftas rikligt och inte enbart vid solig väderlek utan även när det är mulet, annars blir luftfuktigheten för hög.


SKUGGNING

När luftning av växthuset inte räcker till för att temperaturen ska sänkas, är det dags att börja skugga växthuset. Dessutom kan solen bli alltför intensiv inne i växthuset, eftersom dess verkan förstärks på grund av den svaga luftväxlingen intill växterna.

Material för skuggning
Vilka material som ska väljas för att skuggningen ska bli effektiv är dels en fråga om utseende, dels hur mycket arbete man är villig att lägga ner.
Skuggfärg: Det finns en speciell skuggfärg som blandas upp med vatten och duschas över glaset eller plasten. Denna skuggfärg försvinner inte när det regnar, utan den finns kvar tills man gnider med en borste eller trasa samtidigt som skuggfärgen fuktas med vatten. Fördelen med skuggfärg är att den alltid finns på plats och inte ser ful ut. Nackdelen är att den skuggar växterna även när det är mulna dagar.

Skuggardiner, skuggväv och plastfolie: Under högsommaren får växterna tillräckligt med ljus även om det är mulet och växthuset är lätt skuggat, såvida växthuset inte skuggas av träd eller byggnader, men på våren och eftersommaren behöver växterna allt ljus de kan få under mulna dagar. Därför bör man på våren skugga växthuset med t ex ett skuggmaterial som är enkelt att lägga på och ta av. Skuggningen ska då endast ske när det är stark sol. Hos vissa fröfirmor finns det skuggväv att köpa, men det går även att använda plastfolie som besprutats med skuggfärg eller skuggardiner.

Skuggning under hög- och sensommar
Under högsommaren skuggas växthusets sydsida, gavel och tak med permanent skuggfärg som tas bort i slutet av augusti, varefter skuggväv används på nytt. Behovet av skuggning är inte så stor på eftersommaren. De växter som finns i växthuset tål då solen bättre än på våren och dessutom skuggar i regel växterna varandra tillräckligt den årstiden.


VATTNING

Vattning i växthus.

Vattna hellre mycket och sällan än ofta och lite, så letar sig rötterna djupare ner i bädden.

Visserligen är temperaturen i växthuset högre än ute och växtintensiteten är högre, men tack vare att luftväxlingen är mindre så förbrukar inte växterna inne i växthuset så enormt stora mängder vatten som många växthusodlare tycks tro. De växter som odlas i krukor på bord eller i hyllor behöver givetvis daglig tillsyn med vattning, men växter odlade på bädd kan under gynnsamma förhållanden klara sig med att bli vattnade 3–4 gånger under hela sommaren.

Vattna grundligt efter plantering
När växterna är nyplanterade i bädden ska de vattnas grundligt oavsett om de planterats med eller utan jordklump. Efter cirka en vecka vattnas de en andra omgång. Nästa vattning ska inte göras förrän växterna verkligen behöver vatten. All vattning bör alltid ske långsamt eller i omgångar, så att vattnet verkligen tränger ner i jorden.

Vattna inte ”för säkerhets skull”
Slokar inte bladverket och om växterna ser ut att trivas, är det bättre att avstå från att vattna än att vattna dem ”för säkerhets skull”. Vattnar man sparsamt tvingas växternas rötter att söka sig neråt mot fuktigare områden, vilket ger växterna ett kraftigare rotsystem som gör att de lättare kan komma åt näringen i jorden. Vid för riklig vattning spolas näring bort och tillgången på syre i jorden minskar till nackdel för växternas rötter för växternas rötter och livet i jorden.

Marktäckning minskar avdunstningen
För att minska avdunstningen från jordytan mellan växterna ska man alltid täcka med organiskt material. Det absolut bästa täckmaterialet i växthuset är färskt gräsklipp, gärna blandat med sönderklippta nässlor, rölleka och andra örter. Läggs örterna på hela, tar det längre tid innan växterna får nytta av den näring de innehåller.

Så bedömer du om vattning behövs
Om växternas blad slokar när det är mulet ska de givetvis vattnas. Men det behöver inte vara ett tecken på torka om bladen på vissa växter slokar när det blir solsken efter flera dagars mulet väder. Att bladen då slokar beror på att de inte hunnit ställa om sin vattenavdunstning så att den passar till soligt väder. Men man får naturligtvis inte vara så snål med att vattna så att växterna blir lidande. Om man är tveksam, kan man lyfta på marktäckningen och gräva cirka 10 cm djupt. Är jorden fuktig där behöver den inte vattnas även om den är torr på ytan, men är det torrt vattnar man rejält med minst 15–20 liter vatten per kvadratmeter.

Vattna mycket och sällan
Vattningen bör inte göras varje dag eller två till tre gånger i veckan och lite för varje gång, utan en rejäl vattningsomgång med cirka 14 dagars mellanrum. Jordens beskaffenhet och dess förbindelse med underliggande lager kan i rätt stor utsträckning påverka hur ofta vattningen bör ske.


GÖDSELVATTNING

Många växter kan behöva lite extra näring de första tre, fyra veckorna efter utplantering på bädden i växthuset, men sedan klarar de av att ta sin näring från jorden. Befarar man att jorden är näringsfattig ska man inte fortsätta att gödselvattna utan i stället lägga på mera färskt gräsklipp och eventuellt lite brunnen naturgödsel.

Undvik långvarig gödselvattning
Fortsätter man att gödselvattna hela sommaren tvingar man på växterna näring på samma sätt som när man när man använder konstgödsel. Näringen ska inte tillföras upplöst i vatten utan med hjälp av livet i jorden.

Växter i krukor
Växter som odlas i krukor måste däremot gödselvattnas flera gånger under sommaren, eftersom den näring som finns i krukjorden inte kan räcka i flera månader.

Så här gör du eget gödselvatten


VATTNING AV VÄXTER I KRUKA

Krukväxter i växthus.

Växter som står i kruka i växthus behöver vattnas ofta. Med en underbevattningsmatta eller sandbädd kan man vattna mer sällan.

Det är alltid bäst att odla på bädd, men ibland kan det vara befogat att odla vissa växtarter i krukor som placeras på bord eller hyllor i växthuset. Rätt snart inser man att dessa växter måste vattnas mycket oftare än krukväxter i boningsrum.

Daglig kontroll
För att inte rötterna ska hinna ta skada mellan varje vattning, måste man antingen se över vattningen två gånger dagligen eller göra något för att förhindra en snabb uttorkning av jorden i krukorna.

Krukor i bädd klarar sig längre utan vattning
Sänks krukorna ner i bädden av jord eller sand, så förenklas vattningen avsevärt. Växterna kan då klara sig utan vatten i 2–3 dagar. Lägger man dessutom lite gräsklipp över jorden i krukan klarar de sig ännu bättre utan att torka. Vissa växter behöver mer ljus och värme än de kan få när de står på en jordbädd på en jordbädd, så för dessa växter krävs det bord eller hyllor.

VATTNING MED UNDERBEVATTNINGSMATTA
För att underlätta vattningen av ljus- och värmekrävande växter finns det olika typer av underbevattningsmattor som läggs på bordet. Är bordet av bräder med stora springor mellan, bör man först lägga en plastfolie och sedan underbevattningsmattan ovanpå.

Så använder du underbevattningsmatta
Krukorna placeras på mattan och vid vattning av krukorna låter man även mattan bli våt. Genom hålen i krukorna sugs sedan fukten upp i jorden. Med denna matta klarar sig krukväxterna ett par dagar längre än om de står direkt på bordet.

Nackdelar
En nackdel med den här typen av underbevattning är att lufttemperaturen runt växterna blir lägre genom vattnets avdunstning och luftfuktigheten kan bli väl hög för att det ska vara bra för växterna, i synnerhet om det är dålig värme i växthuset.

UNDERBEVATTNING I SAND
Ett billigare sätt att ordna underbevattning är att lägga ett lager sand på bordet, 2-4 cm tjockt bör det vara. Krukorna sänks sedan ner någon centimeter i sanden men det bör vara sand kvar under krukan.

Nackdelar
En nackdel med sanden, förutom vad som tidigare nämnts om mattan, är att rötterna från jordklumpen söker sig ut i sanden. När sedan en växt ska flyttas från sandbädden måste rötterna som är under krukan tas bort, men växterna tar inte någon direkt skada av detta om man bara tänker på att vattna dem extra noga de första dagarna efter omflyttningen. Även på hyllor går det fint att lägga underbevattningsmatta eller sand, om hyllan är stark nog. Men det är mycket viktigt att det är en tät plastfolie under, så att inte vatten droppar från hyllan och ner på växterna under.

FÖRENKLAD VATTNING MED MOSSA ELLER TORVMULL
Vill man förenkla vattningen av någon enstaka krukväxt kan man placera krukan i en större kruka som är tillräckligt stor för att det ska få plats med ett 2–3 cm tjockt lager med mossa eller torvmull både i botten av krukan och runt om på sidorna. På samma sätt bör man göra med amplar som ska hänga i solen på en altan eller balkong.


VÄXELBRUK

Växelbruk förknippas mest med odling i trädgårdslandet, men det är minst lika nödvändigt med någon form av växelbruk även i växthusodling.

Fåtal arter omöjliggör växelbruk
Det begränsade antalet arter vid växthusodling gör det svårt att tillämpa växelbruk på vanligt sätt. Många växthusägare odlar t ex enbart tomater och det utesluter ju alla möjligheter till vanligt växelbruk. Men det finns sätt att lösa problemet på – se nedan under rubriken BYTA JORD.

Flera växtarter möjliggör växelbruk
Odlar man t ex bönor, majs, tomater och blommor, går det fint att låta de olika växtarterna byta plats och man får ett bra växelbruk.

Ensidig odling ökar risken för angrepp
Den intensiva omsättningen av svampar, bakterier och maskar, samt den stora förbrukning av mineraler och andra näringsämnen som det är i ett växthus, gör att nackdelarna som följer med ensidig växtodling är lika stor eller större än vid odling på friland.


BYTA JORD

Byte av jord minskar behovet av växelbruk
Går det inte att tillämpa växelbruk i växthuset bör jorden bytas på ett djup av 30 cm med två eller tre års mellanrum, eller också utnyttjar man alla möjligheter till mellankulturer och gröngödsling. Jordbytet bör helst göras på hösten och den ”gamla” jorden kan då användas för t ex för inblandning i kompost, tillverkning av blomjord, toppdressing av gräsmattan eller för inblandning i rabatter och trädgårdsland.

Ny jord och gödsling
Den nya jorden till växthuset kan tas från trädgårdslandet. Är den tung och kompakt blandas den med 20-30 % sand. Sedan jorden lagts på plats i växthuset gödslas den med ett 5-10 cm tjockt lager naturgödsel som läggs ovanpå jorden. Ovanpå gödseln läggs sedan ett täcke med löv, gräs eller liknande.

Slipp jordbyte – marktäck med färskt organiskt material
Vill man slippa arbetet med jordbyte, eller åtminstone göra perioderna mellan bytena längre, ska man när tillfälle ges, blanda ner färskt organiskt material i jorden. På våren innan växterna planteras ut i växthuset luckras ett 5 cm tjockt lager av färskt gräsklipp ner i bädden. Mellan tomat och andra storväxande växter odlar man diverse mellankulturer.

Marktäckning under sommar och höst
Under sommaren täcks jorden 2–3 gånger med färskt gräsklipp. På hösten, efter avslutad odling, luckras på nytt ett lager med färskt organiskt material ner i jorden. Med den här odlingsmetoden hålls jorden frisk under betydligt längre tid än om den enbart gödslas på hösten och intervallerna mellan jordbytet kan förlängas med 2–3 år.


MINERALER

För att det inte ska bli brist på mineraler i jorden efter flera års odlande av samma växtart bör det varje år tillföras 2–3 nävar stenmjöl och algomin per kvadratmeter, och det kan läggas på höst eller vår.


GÖDSLING

Höstgödsling
Höstgödsling med naturgödsel i växthuset bör göras dels när jorden i växthuset bytts, dels om jorden inte är täckt under sommaren med organiskt material.

Marktäckt jord behöver sällan gödslas
Hålls däremot jorden täckt hela sommaren genom att färskt organiskt material läggs på i 2–3 omgångar och om jorden dessutom är täckt över vintrarna, behövs det i regel ingen eller ytterst ringa mängd av naturgödsel.

Undvik övergödsling
För kraftig gödsling av jorden bör absolut undvikas även om det enbart används naturgödsel. Växer det fint utan gödsling med annat material än gräsklipp, finns det ingen anledning att lägga på naturgödsel, men ser man att växterna får små blad med ljusgrön färg är det dags för en höstgödsling med ett 5–10 cm tjockt lager med naturgödsel.