Så odlar, skördar och övervintrar du kronärtskockor
Odlingsvärda sorter
Flera namn på samma sort
Kronärtskocka ’Herrgårds’ utsedd till Grönt kulturarv® 2014
Odla kronärtskockor
– en utmaning värd besväret
Text: Åke Truedsson
Kronärtskockan är en fantastisk delikatessgrönsak och den är så vacker och majestätisk att den väl pryder sin plats i blomsterrabatten. Här berättar Åke Truedsson hur du lyckas med den värmeälskande giganten.
Kronärtskocka, Cynara cardunculus (Scolymus-Gruppen), är en ståtlig tistelväxt som tillhör familjen Asteraceae, korgblommiga växter. Namnet artichoke härstammar från arabiska och betyder jordtagg. Hos oss blev det till kronärtskocka.
Kardon, Cynara cardunculus, tillhör samma art men har förädlats och odlas för skörd av blekta bladstjälkar.
Ståtlig växt
Kronärtskocka får först djupt flikiga gråblågröna, vackra blad som kan bli upp till en meter långa. Därefter kommer under sommaren en 1–1,5 meter hög, central stjälk med blomknoppar som sedan förgrenar sig med nya knoppar. Blomknoppen (skockan) består av stora holkfjäll och påminner lite om en kotte. Den blir 10–15 cm i diameter när den är skördeklar med köttig botten täckt av blomhår från de rörformiga trådsmala blomsamlingarna som då blomman slår ut blir vackert violetta. Även holkfjällen har en köttig bas som är god att äta. Fullt utslagna blir blommorna stora, upp till 18 cm i diameter. Efter blomningen vissnar stjälken ner. Under hösten kommer nya blad som förblir gröna under vintern. En fröplanta har en enda stjälk medan fleråriga plantor kan ha flera.
Rena arten skräckinjagande
Kronärtskockans vilda form växer än idag i Nordafrika och även på Kreta och var tidigare sannolikt spridd till fler platser i länder gränsande till södra delen av Medelhavet. Den vilda formen av kronärtskocka är så taggig att den inte går att komma nära. Långa taggspjut sticker ut i alla riktningar från hela växten vilket utgör ett effektivt skydd mot att bli uppäten. Till och med getterna lär ha stora problem.
Förädlingen startade i Sydeuropa
Förvandlingen från den vilda kronärtskockan till dagens storknoppiga sortiment (idag finns cirka 140 sorter) skedde först sannolikt i södra Italien och sedan hos morerna (ett folk från Marocko som regerade i stora delar av Spanien 711–1492 e.kr) i området runt Grenada. Från Spanien spreds de nya förbättrade formerna av kronärtskocka och sägs ha nått Frankrike på 1400-talet och England via Holland på 1530-talet. I Danmark dyker den upp 1640.
Den kommersiella odlingen av kronärtskocka sker nu till största delen i Sydeuropa, främst i Italien, Frankrike och Spanien där det går att odla sorter som får mycket stora skockor.
Kronärtskockan i Sverige
I Sverige har man odlat kronärtskockor sedan början av 1600-talet där växten nämns i Arvid Månssons ”En myckit nyttigh örta-book” (1628) och i Elof Rudbäcks katalog över växter som odlades i Uppsala Botaniska trädgård 1658.
Enligt Hans Åvall (Lantbrukshögskolan 1976) var huvudsakligen odlingen fram till slutet av 1800-talet koncentrerad till hemträdgårdarna och de största odlingarna var förutom i Skåne runt Stockholm. Under vintern skyddades plantorna med löv. Odlingarna hade som störst utbredning under 1900-talets första decennier. Under andra världskriget minskade odlingen och 1976 fanns bara ett fåtal odlingar kvar i Skåne och främst då i nordvästra hörnet.
ODLA, SKÖRDA
OCH ÖVERVINTRA KRONÄRTSKOCKA
I början på december är det hög tid att börja tänka på sådd för kronärtskockor som har en lång utvecklingstid från frö till skocka. För att plantorna ska hinna bli stora och fina och ge några skockor, så bör man så de solrosstora fröna redan i början av januari. Först måste du naturligtvis hitta frön till de sorter du vill ha och som kan odlas från frö. Det finns några få sorter att välja på. Hos svenska fröfirmor hittar man vanligen sorten ’Green Globe’, ’Imperial Star’ och ’Violet de Provence’.
SÅDD
Naturligtvis kräver så här tidig sådd att man har extraljus och en plats att sätta de krukade plantorna på inomhus.
Krukor: Man sår lämpligen i ganska stora krukor (0,5 liter) och gärna 10 cm höga.
Jord: Bra såjord.
Sådjup och vattning: Fröna ska sås 2 cm djupt och bara ett frö i varje kruka. Efter sådden fuktas jorden utan att den blir dyblöt. Lämpligt är att täcka med plastlock eller eventuellt med en plastpåse försedd med några lufthål över varje kruka så att de inte torkar ut.
Temperatur för sådd: Därefter placeras krukorna varmt cirka 20–25 grader.
Groningstid: Cirka 10 dagar. Ha gärna belysningen på redan direkt efter sådd eftersom grobarheten kan påverkas.
PLANTDRIVNING
Belysning: Så fort fröna gror och tittar upp ska de ha en bra belysning 14–16 timmar per dag. Utomhusljuset räcker inte till vid denna tid utan det är växtbelysning som gäller, gärna placerad endast 5 cm över fröplantorna. Belysningen flyttas efterhand så att ljuset täcker hela plantan men man bör likväl vara nära med bara 5–10 cm mellan planta och ljuskälla såvida man inte drar till med 500–1000 wattslampor.
Omskolning: När plantorna har cirka 10 cm stora blad är det dags att kruka om i 2-liters krukor med bra plantjord. Här ska de växa till det är dags för utplantering.
När våren gör sig gällande med bättre ljus i mars–april, går det bra att placera plantorna i ett uppvärmt växthus, uterum eller ett ljust fönster eller motsvarande.
Avhärdning: I maj är det dags för avhärdning och anpassning till solens UV-ljus. Man sätter då ut plantorna under dagen då det är mer än + 10 grader. Placeringen sker de första två veckorna helt i skugga och därefter i halvskugga så inte bladen blir brända. Ha gärna krukorna i en låda för lättare hantering av plantorna och vattning. UV-ljuset kan ge vita fläckar på bladen och kan även döda plantorna om de ställs ut direkt i solljus utan avhärdning.
UTPLANTERING
Jord: När vårfrosten är över är det dags att plantera ut skockorna men först måste du ha förberett jorden. Kronärtskockor vill ha en djup, lucker, väldränerad, fet mylla med mycket gödsel och kompostjord inblandad. Lägg gärna på 1 dl vedaska per planta och 10 cm stallgödsel och 10 cm kompostjord och lägg också på 2–3 dl kalkstensmjöl om inte redan jorden har högt pH (7–8) samt för bland annat dräneringen 1–2 skyfflar stenmjöl 0–2 mm. En upphöjd bädd (djupsäng) fungerar utmärkt. Tung lera eller ren sand är inte att rekommendera utan kraftiga åtgärder.
Plantavstånd: Plantavståndet för sommarplantor från frö bör vara 75 cm och 1,5 meter för perenna plantor av ’Herrgårds’. Om det blir risk för frostnätter täcker man med fiberduk efter utplanteringen.
Ta skott av ’Herrgårds’: Från äldre plantor av sorten ’Herrgårds’ kan man, om där finns många skott, under våren ta något av dessa för att göra nya plantor. Man gräver då ut tills man hittar skottets anslutning till moderplantans rötter. Skär av skottet och se, om möjligt, till att några rötter från moderplantan följer med. Låt såren torka. Plantera i god jord och sedan är det bara att hoppas att skottet tar sig.
ÖVERVINTRING
De flesta kronärtskocksorterna kan normalt inte övervintra ute i vårt klimat men kan man erbjuda ett varmt och väldränerat läge med skydd för frost och vinterfukt, så kan det vara värt att prova. Ett möjligt alternativ är uppgrävning till stor kruka 25–50 liter och placering i vinteruppvärmt växthus. Jag tror ändå inte det är värt besväret eftersom denna störning brukar resultera i dålig tillväxt kommande år enligt egen erfarenhet.
Övervintra med löv
’Herrgårds’ kan i mycket gynnsamma lägen övervintra i zon 1 under förutsättning att cirka en kvadratmeter runt plantan täcks med luftiga löv som inte ruttnar lätt. Vanligen rekommenderas bok- och eklöv. Täckningen bör vara 20–30 cm tjock och på en yta av minst 1,5 kvadratmeter, så att roten absolut inte fryser.
Att skydda mot blöt jord under vintern är också en fördel, antingen med dränerande upphöjd bänk eller, som vi börjat med, en genomskinlig presenning över en bock längs raden med öppna ändar.
Skydda roten mot frost
Övervintrade plantor av ’Herrgårds’ kommer upp i maj och ger skockor redan i slutet av juli. Plantan blir ca 1,5 meter hög och lika vid. Bladfärgen är vackert blågrön och bladen kan bli bortåt en meter långa.
Om man inte skördar skockorna så får man en stor, ståtlig tallrikstor blomma. Efter blomning vissnar blomstjälkarna ner och plantorna får cirka 30–50 cm höga nya blad i september som är avsedda att vara hela vintern. Tyvärr så klarar de inte mer än cirka 10 minusgrader innan de fryser och då kan en farlig kanal skapas uppifrån till roten som måste täppas till. Roten får absolut inte frysa.
SKÖTSEL
Normalt sett räcker lövtäckningen för att hålla borta ogräs. Vattna vid långvarig torka och är du inne på andra året och uppåt med ’Herrgårds’ så gäller vårgödsling, gärna med brunnen naturgödsel eller hönsgödsel, kanske med lite vedaska. Tillsätt eventuellt lite vedaska även på hösten men absolut inget kväve.
SKÖRD
För frösådda kronärtskockor gäller skörd i augusti–september medan ’Herrgårds’ skördas i senare delen av juli och i augusti.
Så ser du när skockorna är klara för skörd Skockorna skördas när de är fylliga och de yttersta holkfjällen börjar separera från varandra. Skörda med ett litet skaft så blir skockan lättare att hantera.
Bitter växtsaft
Tänk på att saften i färska skockor är mycket bitter. Får du saften på fingrarna, så stoppa dem inte i munnen eller ögonen, för då ser du konstig ut ett tag och kommer att påminna om en katt som blir trampad på svansen. Bitterheten i växtsaften försvinner med kokningen.
Vackra blommor
Om man inte skördar skockorna får man en tallrikstora vackra och märkliga blommor med violett borst som doftar nektar och lockar till sig humlor. Ibland tycks de dock få i sig för mycket av det goda. Jag vet inte vad nektarn innehåller för mysko ingredienser men humlorna blir slöa och ligger över till nästa dag i blomman som om de vore berusade.
OHYRA OCH ELÄNDE
Svarta löss kan angripa skockorna. Blanda 1 msk diskmedel (Yes) med 1 msk rödsprit och 1 liter vatten och ge dem en rejäl dos med en liten sprayflaska. Efter ett par behandlingar brukar de vara borta. I övrigt kan sniglar kalasa på de nedre bladen. Strö i så fall ut lite Snigelfritt (järnfosfat) runt plantorna.
TILLAGNING
Vill man koka och äta den traditionellt genom att äta basen på holkfjällen och blombotten så väntar man med att skörda tills de nedersta blomfjällen börjat resa sig innan blommorna slår ut.
Efter skörden bör du lägga kronärtskockorna först i vatten med ättika i, under en halv till en timme i fall där finns kryp som bor mellan fjällen.
Koka i saltat vatten tills de nedersta fjällen är lätta att lossa. Man kan också prova att sticka med kniv eller provnål i skockans botten som då ska kännas mjuk.
Serveras varm med vitpepparsmör, citronsmör eller bara smör och salt. Det är pilligt men fantastiskt gott! Se hur du gör på nästa sida.
KONSERVERING
Ska du konservera kronärtskockor på italienskt vis, så skördar du skockorna när de är stora som hönsägg. Låt dem ligga i ättiksvatten för att avlägsna eventuella insekter. Skär av bladtoppen och ta bort de yttersta täckfjällen. Koka dem i saltat vatten och placera dem sedan i det kokta saltade vattnet, med tillsats av 1 msk vinäger/liter, i glasburk och konservera dem genom att upphetta burken till minst 82 grader och förslut sedan locket väl. När man tar upp dem för användning så kan man använda dem direkt eller lägga dem avrunna i fin olivolja eller kallpressad rapsolja före serveringen.
På romartiden använde man även en tillsats av honung och även smaksättning med kummin för inkokta kronärtskockor. Helt klart konserverade man dessa och säkert var det något som handlades med runt Medelhavet.
Odlingsvärda sorter
Även om utbudet inte är fantastiskt för oss nordbor så finns det några sorter som är odlingsvärda och går att få frön till.
’Green Globe’
En gammal sort från 1863. Färgen är grön och skockan klotformad och ett vackert inslag i odlingen. En bra sort som ger skörd av 3–5 stora skockor per planta i slutet på augusti – september. Höjden blir ca 80–100 cm. Den vanligaste sorten att odla i norra Europa.
’Imperial Star’
Denna nya sort odlade jag första gången under sommaren 2001. En ganska lågväxande planta som bara blev 70 cm hög och som bara gav ett par skockor per planta men de var stora, vackra och gröna och vad mer intressant var att de var skördeklara redan i början på augusti, 2–3 veckor tidigare än övriga nämnda frösorter.
’Violet de Provence’/’Violett’
En gammal fransk sort. Ger 3–5 skockor per planta i juli–oktober. Blomformen är stående oval som ändrar sig under mognaden. Höjden blir cirka 80–100 cm. Färgen på skockorna är grönviolett–violett.
Blomknopparna och de utslagna blommorna är mycket dekorativa och passar också som bakgrundsväxt i en större rabatt. Som alla gamla sorter är den inte genetiskt helt enhetlig utan mindre variationer förekommer, bland annat kan man få helt violetta skockor.
’Herrgårds’
Frön till ’Herrgårds’ finns inte att köpa. Sorten meristemförökas (steril förökning av tillväxtpunkt i provrör i laboratorium – eller kloning) genom Elitplantstationens försorg och plantor säljs i välsorterade plantskolor.
’Herrgårds’ skiljer sig markant från moderna sorter. Den blir mycket högre och är starkare förgrenad samt blommar rikligare och har mindre skockor och holkfjäll.
Lämplig planteringstid av köpta plantor är senare halvan av maj och hela juni.
Övervintra med löv
’Herrgårds’ kan i mycket gynnsamma lägen övervintra i zon 1 under förutsättning att cirka en kvadratmeter runt plantan täcks med luftiga löv som inte ruttnar lätt. Vanligen rekommenderas bok- och eklöv. Täckningen bör vara 20–30 cm tjock och på en yta av minst 1,5 kvadratmeter, så att roten absolut inte fryser.
Att skydda mot blöt jord under vintern är också en fördel, antingen med dränerande upphöjd bänk eller, som vi börjat med, en genomskinlig presenning över en bock längs raden med öppna ändar.
Skydda roten mot frost
Övervintrade plantor kommer upp i maj och ger skockor redan i slutet av juli. Plantan blir ca 1,5 meter hög och lika vid. Bladfärgen är vackert blågrön och bladen kan bli bortåt en meter långa. Om man inte skördar skockorna så får man en stor ståtlig tallrikstor blomma. Efter blomning vissnar blomstjälkarna ner och plantorna får cirka 30–50 cm höga nya blad i september som är avsedda att vara hela vintern. Tyvärr så klarar de inte mer än cirka 10 minusgrader innan de fryser och då kan en farlig kanal skapas uppifrån till roten som måste täppas till. Roten får absolut inte frysa.
Ger stor skörd
En flera år gammal planta av sorten ’Herrgårds’ blir mycket produktiv. Mitt avkastningsrekord på en 6 år gammal planta är hela 41 skockor. Normalt kan man räkna med 15–30 stycken.
Plantorna kan bli 50 år gamla eller mer. Min äldsta planta firar 30-årsjubileum i år och den kommer från en moderplanta som var planterad 1957.
’Herrgårds’ historia
Sorten ’Herrgårds’, som kan vara samma sort som ’Grön Skånsk’, var ganska vanlig i yrkesodling på slott och herresäten i Skåne under 1800-talets senare del fram till världskrigen då de flesta odlingar lades för plogen. När jag kartlade sorten för 30 år sedan fanns bara två mindre odlingar kvar samt några enstaka spridda exemplar i Skåne och Danmark. Jag lyckades få tre skott från en av odlingarna varav ett överlevde.
Inte frökonstant/fröäkta
Efter en ovanligt varm sommar fick jag fram fröer av sorten ’Herrgårds’ och ville se om den var frökonstant eller inte. Den genetiska spridningen kan berätta en del om sortens ursprung. Sorten var absolut inte frökonstant, cirka 50 % av avkomman var obehagligt taggig och ingen sort av de fröplantor jag provade var bättre än moderplantan.
Kärt barn har många namn
(och utseenden)
Text: Lotta Flodén
I SKUD (Svensk Kulturväxtdatabas) finns många sorter av kronärtskocka angivna, men vid närmare granskning verkar flera av namnen vara försvenskningar av ursprungsnamnen, som till exempel den franska ’Stor Grön från Laon’ som odlades i Sverige i början på 1900-talet. Söker man på nätet så hittar man frön till den under namnet ’Gros Vert de Laon’.
Violett sort med många namn
En fröfirma jag pratat med kallar ’Violet de Provence’ för ’Violett’. När jag sökt information om de violetta sorterna visar det sig att samma sort verkar kunna ha olika namn. ’Violet’, ’Violett’, ’Violet de Provence’ och ’Violett Fransk’ är till exempel troligtvis samma sort men eftersom det inte finns någon DNA-analys gjord och ingen annan forskning finns att tillgå, så är det antaganden.
Gamla sorter variabla
Viktigt att veta är att alla gamla sorter av kronärtskocka är mer eller mindre variabla, det vill säga att frön ur samma påse kan ge plantor med något olika utseende. Vill man vara säker på att få en enhetlig sort, så köper man plantor av ’Herrgårds’ eller provar att ta sticklingar från en planta av någon annan sort man gillar.
Kronärtskocka ’Herrgårds’ utsedd till Grönt kulturarv® 2014
’Herrgårds’ hittades på en gård i Ingelsträde utanför Höganäs i Skåne. Mannen som odlade den gamla sorten med namnet ’Herrgårds’ var född omkring 1910. Man kan följa odlingen på Ingelstäde tillbaka till 1957. Den förökades då med sidoskott, men varifrån sidoskotten hade kommit är okänt. Det innebär förmodligen att moderplantan har varit i odling längre än så.
För 30 år sedan lyckades Åke Truedsson, som tur är, rädda några skott från kronärtskockorna i Ingelstäde. Ett enda skott överlevde och blev ursprunget till alla plantor av sorten ’Herrgårds’ som idag säljs i handeln.
Varumärket Grönt kulturarv® har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra odlingsvärt växtmaterial som
samlats in genom Programmet för odlad mångfald, POM.