Den biologiska trädgården, del 3 Skötsel av prydnadsträd och buskar

Prydnadsträd och buskar.

Även gamla buskar och träd behöver regelbunden omvårdnad för att de ska trivas och frodas.

Skötsel av prydnadsträd och buskar

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 3, 1987
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

Att äldre träd och buskar kan behöva någon skötsel är för många en främmande tanke och i vissa fall behövs heller ingen annan skötsel än lätt beskärning emellanåt av döda eller ”irriterande kvistar”. Men denna enkla skötsel förutsätter att det gäller växter som är väl lämpade att växa på platsen och att jord och övriga förhållanden är gynnsamma.

Givetvis är det de första 4–5 åren efter planteringen som det är viktigast att buskar och träd får god skötsel, men de får heller inte glömmas bort sedan de börjat växa. Med några års mellanrum bör de få ett tillskott av näring och mineraler. Föreställningen att växterna klarar sig själva när de blivit äldre kommer sig kanske av att växterna i naturen klarar sig så bra. Även de träd och buskar som far växa i halvvilda parker klarar sig i regel utan vår hjälp.

Bokskog med lövtäcke.

I naturen får träd och buskar sin näring från dött växtmaterial som samlas på marken och sedan bryts ner till näringsämnen och ny jord. Om vi härmar naturen och håller jorden täckt i våra trädgårdar, så ger vi våra träd och buskar den bästa förutsättningen för att trivas och frodas.

I naturen fungerar kretsloppet 
Träd och buskar i naturen växer och frodas på grund av att jorden alltid är täckt med organiskt material som vissna löv och andra döda växtdelar som blir till ny näring och jord när de förmultnar. Det här kretsloppet sätts ur spel när man i sin trädgård städar bort allt löv, gammalt gräs och annat växtavfall och bara tillför näring i form av konstgödsel. Resultatet blir växter som i värsta fall sakta tynar bort och blir mottagliga för olika typer av sjukdomar och angrepp.

Gör som naturen – håll jorden täckt
Det rekommenderas allmänt att man ska hålla jorden öppen runt nyplanterade träd och buskar åtminstone de första 5–6 åren. Men varför ska jorden hållas öppen? Jo, för att inte växten ska behöva konkurrera med gräs och örter, påstås det. I stället ska man då hålla jorden bar med alla de nackdelar som det för med sig ur näringssynpunkt, urlakning av näring, utarmning av livet i jorden, stora temperaturväxlingar och uttorkning av jorden. Ska de nyplanterade växterna kunna klara sig bättre tack vare denna behandling? Om vi ser på hur det fungerar ute i naturen, vilka förutsättningar som möter de vilda växterna när de som fröplantor startar ett nytt liv inser nog de flesta att det är en annan behandling som vi ska ge de nyplanterade växterna på villatomten.

Skötsel som ger varaktigt resultat
Nedan beskrivs en något annorlunda skötsel än vad som allmänt rekommenderas för nyplanterade buskar och träd ökar deras förmåga att snabbt stabilisera sig och klara påfrestningar orsakade av omställningen till annat klimat än plantskolornas lugna växtplatser.


MARKTÄCKNING OCH GÖDSLING

Marktäckning efter plantering.

Direkt efter planteringen ska jorden intill plantan täckas med färskt gräsklipp.

MARKTÄCKNING MED FÄRSKT GRÄSKLIPP
Direkt efter planteringen: Som tidigare nämnts i kapitlet ”Plantering av häckväxter, buskar och träd” ska jorden runt planterade buskar och träd samt häckväxter täckas med gräsklipp genast efter planteringen och i stället för att hålla öppen jord runt växterna under kommande år ska man lägga gräsklipp runt dem.

År 1– 6: Ett 10 cm tjockt lager gräsklipp läggs på två gånger per sommar, den sista täckningen görs senast i mitten på juli.

År 7–10: Nu räcker det om 10 cm gräsklipp läggs på 1 gång varje sommar före mitten på juli.

År 10–: Nu har växterna fått ett så bra rotsystem att ta upp näring med, så det räcker om de marktäcks en gång per sommar med 10 cm 3–4 års mellanrum.

Tjockt lager bätttre än flera tunna
Färskt gräsklipp läggs på så fort det finns tillgång. Om man inte har så att det räcker till ett 10 cm tjockt lager är det bättre att vänta än att lägga på flera tunna lager eftersom gräsklippet då torkar och inte avger någon näring.

Marktäck före mitten på juli
Gräsklipp bör inte läggas på som marktäckning vid buskar och träd under tiden mellan mitten av juli och slutet av augusti, för då kan avmognadsprocessen i växterna bli försenad så att de får frostskador kommande vinter.

Hantera uppväxade gräs
Under tiden som marktäckning läggs runt träden och buskarna två gånger per sommar är det inte många gräsarter som kan klara sig intill växterna som marktäcks, men sedan när täckmaterialet endast läggs på en gång per sommar kommer det att växa fint gräs ända fram till stam eller grenar om växterna står i gräsmatta och då klipps det gräset på vanligt sätt med någon veckas mellanrum.

PLANTERA VÄXTER I ÖPPEN JORD UNDER BUSKAR OCH TRÄD
Har man växterna planterade i öppen jord i trädgårdslandet bör jorden under växterna täckas med levande växter som t ex subklöver, sallat, rädisor eller blommor sedan det gått så många år efter planteringen att växterna inte har behov av färskt gräsklipp. Även i buskage där växterna är planterade tätt bör gräsklipp användas de första åren efter planteringen tills buskarnas grenverk växt ihop. Därefter är det mindre risk för att ogräset ska bli till besvär, men växer ogräset kraftigt kan man antingen klippa det med gräsklippare om det finns plats mellan buskarna eller också lägger man på en omgång färskt gräsklipp på nytt för att kväva ogräset.

Håll efter ogräs
Även om det inte ska vara öppen jord intill växterna så får man inte heller låta bli att hålla efter det ogräs som hotar att konkurrera med de planterade växterna, men låga ogräs i buskage och även runt buskar och träd i gräsmattan hindrar inte de planterade växterna från att växa och trivas. Därför räcker det med att samtidigt som man klipper gräsmattan, så klipper man av det ogräs som finns intill växterna.

GÖDSLING OCH MARKTÄCKNING AV GAMLA TRÄD OCH BUSKAR
Gamla buskar och träd som är 15 år eller äldre mår även de mycket bra av att få marken runt växten täckt med färskt gräsklipp emellanåt. De som i första hand bör få gräsklipp är de växter som inte ser så pigga ut, växter som ofta angrips av skadeinsekter eller angrips av sjukdomar, växter som inte skjuter nya skott, som blommar dåligt eller på annat sätt visar att de inte mår bra.

Rötterna upptar samma yta som kronan
När gräsklipp ska läggas runt dessa växter är det viktigt att man kommer ihåg att deras rotsystem går ungefär lika långt ut från centrum som den yta kronan täcker, även om det naturligtvis finns undantag med rötter som sträcker sig långt utanför kronans räckvidd.

Marktäckning i den yttre rotzonen
Eftersom växten efterhand som rötterna söker sig utåt, hämtar det mesta av näringen i denna yttre rotzon är det troligt att även de flesta sugrötterna finns i denna zon och därför bör gräsklippet till största delen läggas på jorden i denna yttre zon om växten inte har fått näring genom gräsklipp tidigare. Har man däremot lagt gräsklipp från stammen och utåt under tidigare år, är det stora förutsättningar att det finns sugrötter även innanför den yttre zonen.

Tjockast täckning ytterst
Bästa sättet när man börjar att ge gamla buskar och träd näring genom att lägga på gräsklipp är att lägga ett tjockt lager i en vid ring i ytterkanten av kronan och dessutom lägga ett tunt lager på 2–3 cm över hela ytan under kronan. På så sätt stimuleras växten att bilda nya rötter även inom det tidigare näringsfattiga området.

Föryngringskur med höstgiva av naturgödsel
Gamla buskar och träd som ser ut att behöva en uppryckning, ger man en föryngringskur genom att på hösten lägga ett lager naturgödsel, 3–5 cm tjockt, ovanpå gräset eller jorden runt växten i det yttre rotområdet. Gödseln ska läggas på sent på hösten strax innan jorden fryser, och den bör täckas med lite löv, gräsklipp eller sand för utseendets skull. Även unga buskar och träd mår bra av att få ett tunt lager naturgödsel någon gång, i synnerhet om det är smått om gräsklipp.

Finfördela gödselklumpar på våren
På våren när gräsmattan torkat upp, kan den gödsel som inte förmultnat antingen slås sönder med en gräsgrep och de största klumparna som blir kvar tas bort eller också kör man över gödselklumparna med gräsklippare. Då sönderdelas gödselklumparna mycket fint, och efter någon vecka har alla spår efter gödseln försvunnit.


MINERALER

Balanserar blomning och tillväxt
Överdriven gödsling med gräsklipp och naturgödsel gör att växterna får alltför kraftig vegetativ växt så att vinterhärdigheten minskar och även blom- och fruktsättningen minskar. För att ge balans mellan blomning, fruktsättning och tillväxt bör alla växter få ett extra tillskott av mineraler. Mineralkällan kan bestå av stenmjöl, algomin eller träaska, en av dessa eller alla tre kan användas. Det finns i handeln även en del nya mineralblandningar som lämpar sig för den biologiska villaträdgården och som man kan köpa i den mån det är svårt att få fatt på träaska eller stenmjöl.

Dosering
Av träaska tillförs 2–3 liter per växt och av stenmjöl och algomin räcker det med några nävar per år. I första hand bör mineralerna strös ut över den yttre rotzonen, men efterhand som hela ytan under kronan gödslas med gräsklipp bör även mineralerna strös ut över hela ytan. Nyplanterade och unga växter har inte samma behov av mineraler som de äldre växterna har, såvida de inte växer i mycket mineral fattig jord som t ex sand- och mulljordar.

Ta vara på mineralrika löv
Lövet som faller från träd och buskar på hösten ska givetvis få bli till näring åt växterna. Därför ska det inte krattas eller sopas bort, utan det får ligga kvar under buskar i buskagen och i häckar. Vill man kratta bort en del från gräsmattan bör det läggas under växter som behöver lite extra omvårdnad. Täcks lövet med ett lager sand ligger det kvar.

Lägg inte på för mycket
Runt buskar och träd som står i en gräsmatta får man inte lägga för tjockt lager med löv. Lövet kan då skada gräset genom att lövet blir för kompakt (läs mer i kapitlet ”Gräsmattan – anläggning och skötsel”).


BESKÄRNING

Beskär bara om det behövs
Vissa buskar och träd kan och bör beskäras ibland, men det händer nog alltför ofta att växter på en villatomt beskärs i onödan och dessutom på ett felaktigt sätt. Beskärning kan göras dels för att ta bort kvistar som växer ut över gångar eller som på annat sätt är i vägen, dels för att någon växt blivit alltför ojämn i växten så att utseendet försämrats. En felaktigt utförd beskärning eller klippning kan även göra att växterna ser ovårdade och lidande ut. Därför bör man alltid gå varsamt fram med sekatör och häcksax.

Bevara växtens naturliga karaktär
Beskärning kan även göras för att föryngra buskar och träd, men däremot bör inte växter beskäras så att de förlorar sitt individuella utseende. Naturligtvis står det var och en fritt att klippa och skära hur mycket som helst i villaträdgårdens växter, men vill man ha en naturlig och rogivande villaträdgård som ger en känsla av både skönhet och fri natur, då bör inte alla buskar och träd vara klippta som häckar, utan varje växts särdrag bör få framträda.

BESKÄRNING AV BUSKAR

FÖRYNGRINGSBESKÄRNING METOD 1
Beskärning av buskar i föryngringssyfte kan göras på två olika sätt. Vilket man ska välja är dels beroende på växtart dels på buskens utseende.
Buskar med få gamla grenar: Har en buske endast några få, gamla grenar är det i regel bäst att klippa av samtliga grenar nere vid marken så att endast 10–15 cm av varje gren blir kvar.

Arter av buskar som skjuter många nya skott: Vissa växter, som t ex ölandstok och rosenspirea, skjuter nya skott så fint att för dem är en nerklippning av hela busken den lämpligaste föryngringsmetoden. De bör klippas rätt ofta om de ska vara riktigt fina, en nerklippning vart 4:e till 5:e år ger både tidigare blomning och finare grönska på buskarna än om det går 10–15 år mellan varje klippning.

Buskar i allmänhet: För stora flertalet buskarter är det dock olämpligt att klippa ner alla grenarna på en gång, eftersom de då inte blommar under ett eller två år efter nerklippningen och dessutom skjuter de en massa veka skott, så att en noggrann gallring av de nya skotten måste göras

FÖRYNGRINGSBESKÄRNING METOD 2 – KONTINUERLIG BESKÄRNING
Metoden innebär att 1–5 grenar, beroende på totala antalet grenar, klipps bort varje år, och det bör göras på senhösten eller tidigt på våren. Vid denna föryngring klipps i första hand skadade eller sjuka grenar bort och sedan de äldsta grenarna för varje år.

Det är viktigt att grenarna klipps långt ner så att endast 10–15 cm är kvar av grenen. Toppas grenarna på halva längden eller däromkring förgrenas de långt upp från marken och busken får ett kvastliknande utseende. Kommande sommar kontrolleras skottillväxten och mera än 2–3 nya skott bör inte tillåtas växa från varje nerklippt gren. De övriga gallras bort och det bör givetvis vara de svagaste.

Uppehåll efter slutförd föryngring: När en buske på detta sätt har föryngrats helt, kan man göra några års uppehåll innan på nytt några av de äldsta grenarna klipps bort.

STIMULERA SKOTTILLVÄXT PÅ GAMLA BUSKAR
Ibland är det svårt att få tillräckligt med nya skott att växa fram på gamla buskar som klipps ner. För att få en rikligare skottväxt bör naturgödsel läggas runt de buskar som ska klippas ner. Oavsett om buskarna klipps på våren eller hösten ska gödseln läggas på sent på hösten. Buskar som har marktäckts med gräsklipp under några somrar behöver inte gödslas extra före nedklippningen av grenarna, eftersom de har fått tillräckligt med näring genom gräsklippet.

Skottgallring
När de nya skotten blivit 2–3 dm långa fram på sommaren bör de svagaste skotten gallras bort så att det blir omkring 10–15 skott kvar. Får alla skott växa, utvecklas många av dem dåligt så att de blir alltför veka, vilket ger busken ett mindre trevligt utseende Hur många grenar en buske ska ha för att den ska se bra ut är till stor del beroende på art och sort. Jasmin t ex kan bilda en fin buske med endast 5-6 grenar, medan en rosen spirea kan ha 20 grenar eller fler och ändå se fin ut.

BESKÄRNING AV NYPLANTERADE BUSKAR
Nyplanterade kraftiga buskar behöver inte klippas förrän efter 5-6 år, men buskar som har mycket få grenar vid planteringen klipps på en gång för att de snabbt ska skjuta många nya grenar. Om en gammal buske har så få grenar att den helt kommer att förlora buskutseendet om några grenar klipps bort, är det bättre att klippa alla grenarna på en gång, även om man går miste om blomning under några år och en hel del nya grenar måste gallras bort.


Blandad häck.

BESKÄRNING AV HÄCKAR

Häckarnas klippning kan göras antingen som en försynt formgivning av häcken, där endast de grenar som skjuter ut för mycket från häcken klipps bort eller en mycket hård klippning där växtartens naturliga växtsätt helt försvinner.

Beskärning av nyplanterade plantor till häck
Vid nyplantering av häck bör den första klippningen göras redan vid planteringen. Är det häckplantor som används (man kan antingen köpa växterna till häcken som häckplantor eller buskar, de senare ger en färdig häck på kortare tid men blir givetvis dyrare) bör de klippas ner oavsett om det ska vara en friväxande häck eller en klippt.

Beskärning av nyplanterade plantor till klippt häck
Plantorna klipps ner till 10-15 cm från jordytan genast efter planteringen, och sedan tillåts skotten växa 15-30 cm högt för varje år. Är det många skott på en planta får den växa högst 30 cm, är det få skott klipps den kortare. Även häckens sidor klipps eller putsas av så att sidogrenarna förgrenar sig på tidigt stadium. Det gör att häcken blir tätare

Beskärning av nyplanterade plantor till friväxande häck
När det gäller friväxande häckar ska plantorna bara klippas ner genast efter planteringen och därefter får plantorna växa fritt i 5–6 år. Sedan ska varje enskild planta i häcken föryngras på samma sätt som prydnadsväxter om man vill att häcken ska vara fin och frisk i många år.

Beskärning av gamla felskötta häckar
Gamla felskötta klippta häckar som är glesa nertill och vida upptill bör klippas ner på samma sätt som gamla buskar med få grenar. De klipps ner helt så att det bara blir 10–15 cm kvar av häcken ovanför marken och därefter läggs naturgödsel på båda sidor om häcken.

Skottgallring av nedklippta gamla häckar
När gamla friväxande häckar klipps ner gallras de nya skotten på samma sätt som när gamla buskar klipps ner. Men när en häck som ska klippas har föryngrats genom nerklippning får alla skott vara kvar, och för varje år klipps de av på samma sätt som när det gäller en nyplanterad häck, även om de kan få växa något mera på höjden, eftersom en gammal nerklippt häck i regel kommer med betydligt flera skott nerifrån än vad nyplanterade häckplantor har.

Konformad häck klarar tung snö bäst
Vid klippning av häckar ska man försöka forma dem så att de är bredare vid basen än upptill. Den formen på en häck gör att den inte trycks ner av snötyngden på samma sätt som en jämnbred häck, eller om häcken är bredare upptill än nertill.

Ersätta döda eller skadade häckplantor
Har några plantor i en häck, som är 4–5 år eller äldre, dött bort eller brutits sönder så att man vill plantera nya plantor istället för de döda, räcker det inte med att göra ett hål som det tidigare i den här boken rekommenderats vid plantering. Man måste istället byta jorden till 25–30 cm djup på minst 50 cm bredd, annars har de nya plantorna mycket svårt eller ingen möjlighet alls att växa på samma plats som de gamla plantorna i häcken (se i kapitlet ”Plantering av häckväxter, buskar och träd”).


BESKÄRNING AV TRÄD

Rätt beskärning kräver stor kunskap
Beskärning av träd kräver stora kunskaper om hur arbetet ska utföras. Har man inte det, är det stor risk för att resultatet av beskärningen blir det motsatta till vad man ville uppnå. Endast de lättaste momenten i trädbeskärning kommer att beskrivas här. För den som vill fördjupa sitt kunnande i ämnet finns det ett flertal böcker som enbart behandlar beskärning av buskar och träd. Bästa sättet är att gå en kurs i beskärning under en kunnig handledare eller anlita en arborist.

Bevara trädets naturliga form
Att helt omforma ett träds naturliga utseende, som det har gjorts och fortfarande görs på sina håll både i allmänna planteringar och privata, är enligt min uppfattning inte någonting som träden på en villatomt ska utsättas för.

Underhållsbeskärning
Den beskärning som är befogad är t ex när grenar växer ut över gångväg eller på annat sätt är till besvär, torra grenar, sjuka grenar, grenar som brutits sönder. Innan en gren kapas eller klipps av ska man noga tänka sig in i hur trädets utseende kommer att bli efter beskärningen.

Ta bort del av gren
Det går lätt att ta bort en gren, men det går inte lika lätt att återställa den om det visar sig att saknaden blir för stor när den är borta. När en gren är i vägen kan det ofta vara tillräckligt att en del av grenen beskärs, och då ska man alltid beskära intill en förgrening och om möjligt på så sätt att den beskurna grenen inte ser stympad ut.

Beskrivning av hur man sågar bort en hel gren.

Borttagning av hel gren: Börja med att såga ett snitt på undersidan av grenen vid A. Såga sedan av grenen vid B. Såga till sist av grenen intill grenkragen vid CD. Såga aldrig innanför grenkragen som CX.

Ta bort en hel gren
När en hel gren ska tas bort, sågas den av alldeles intill stammen så att det inte blir någon tapp kvar. Dessa små stumpar som ofta lämnas kvar blir sedan inkörsporten för diverse svampangrepp, som så småningom kan ta död på trädet. Grenen ska kapas vid en valk (grenkrage) som går runt grenen alldeles intill stammen. Studerar man grenen noga så syns denna valkbildning runt grenen. Den går nära stammen på grenens översida och på undersidan är valken 6-8 mm från stammen. En gren som kapas efter denna valk lämnar mycket små spår efter sig på stammen och läks snabbt.

Så undviker du fläkskador
För att undvika fläkskador på stammen när en gren ska sågas av bör grenen först sågas av cirka 50 cm från stammen. Om det är en grov gren är det säkrast att först såga ett spår på grenens undersida och sedan såga av den från översidan, se bild ovan. Gör man så är det riskfritt att sedan såga av grenen intill stammen.

Fina snittytor läker bäst utan behandling
Det finns inte någon anledning att behandla snittytan med några kemikalier. Naturens förmåga att klara av ”snygga” sår är mycket god. Med snygga sår menas att barken runt snittytan putsas av med en kniv så att den blir jämn. Även när det är små kvistar som ska skäras bort undviker man att lämna någon tapp, och likaså bör även små snittytor putsas till i gränsen mellan bark och ved.


BEHANDLING AV SKADADE TRÄD

Om ett träd skadats så att stammen fläkts upp och det har blivit en spricka mellan gren och stam, eller om det blivit röthål där en gren tidigare tagits bort, bör sprickan eller hålet tätas för att undvika fortsatt rötangrepp.

Laga skador med cementbruk
Putsa först bort allt murket trä som finns i kanterna runt hålet och så långt ner det går att komma. Fyll därefter igen och täpp till hålet med cementbruk. Blanda 50 % cement med 50 % sand. Går hålet djupt ner i stammen kan man först fylla det till cirka 2/3 med torr sand och sedan lägga cementbruket ovanpå som en plombering. Slipa ytan så att cementen blir riktigt slät, och se till att bruket går så högt att inte vatten kan tränga in mellan cement och hålets kanter. Denna plombering av träd är effektiv och kan förlänga både fruktträd och prydnadsträdens ålder med många 10-tal år.

Uppbindningen vid stödpinne
En viktig detalj i trädens skötsel är uppbindningen. Det är inte ovanligt att en felaktig uppbindning gör större skador på ett träd än om man helt avstått från att binda trädet. Det är under de första 4-5 åren efter planteringen som det är viktigt att träden får hjälp att stå stilla, därefter kan de själva klara av att hålla sig fast med hjälp av rötterna

Material för uppbindning
Vid uppbindningen bör man undvika att använda sådant material som kan skära in i stammen och skada barken samt förhindra näringstransporten mellan kronan och roten. Breda plastband eller grova snören passar bra, och det finns även speciella band för uppbindning av träd. För att trädets rötter ska få tillräckligt fäste utan att de slits av varje gång som det blåser kraftigt, är det viktigt att stammen binds hårt vid stödet. Man får absolut inte binda så att stammen kan glida några centimeter fram och tillbaka och skava mot stödet, för då blir det rätt fort skador på barken.

Årlig kontroll av uppbindning
För att inte bindmaterialet ska skära in i stammen då trädet växer och stammen blir grövre, måste man varje år kontrollera uppbindningen och göra om den så att stammen får utrymme att växa.