Den biologiska trädgården, del 3 Växternas näring


En skottkärra med naturgödsel.

Naturgödsel skiljer sig avsevärt från konstgödsel, både vad gäller innehåll och funktion. Vill man ha en frisk och levande jord som bara blir bättre för varje år, då är naturgödsel det enda alternativet.

Växternas näring

Kapitel ur Den Biologiska Trädgården, Del 3, 1987
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

De näringsmedel som används vid biologisk odling skiljer sig mycket från den näring som används vid konventionell odling, det vill säga handels- eller konstgödsel. Det sätt, på vilket näringen ställs till växternas förfogande, skiljer sig även mycket mellan de två olika odlingsmetoderna.

Vid användning av handelsgödsel (konstgödsel) får växterna tillgång till näring som är upplöst i markvätskan. Det betyder att det rätt snart efter en gödsling finns tillgång till näring och det oavsett om växtförhållandena i övrigt är sådana att växterna behöver näringen just då.

Konstgödsling leder lätt till överdosering
Eftersom växterna förbrukar mycket vatten även för andra ändamål än näringsupptag tvingas de att ta upp mera näring än vad de behöver när det finns stora mängder näring i markvätskan. Denna överflödiga näringstillförsel kan i många fall leda till obalans i näringssammansättningen hos växterna.

Fel sammansättning skapar obalans
Den näringssammansättning som de flesta sorter av handelsgödsel har, med endast några få näringsämnen, ökar ytterligare risken för obalans i växternas näringsupptag.

Naturen sköter jobbet bäst
Vid biologisk odling sker näringstillförseln till största delen med hjälp av det liv som finns i jorden, t ex bakterier, svampar och maskar. En förutsättning för att detta skall kunna fungera ostört är att vi undviker all användning av kemikalier som stör denna process, t ex handelsgödsel, ogräs-, svamp- och insektsdödande preparat.

Håll jorden täckt
Dessutom måste vi se till att det finns organiskt material som detta liv kan omvandla till näring åt växterna och åt sig själva.

Smart samspel frigör näring när den behövs
Organisk gödsel och framför allt gräsklipp och annan grönmassa bryts ner och dess näringsämnen frigörs när det är varmt och fuktigt i jorden. Det är under sådana förhållanden som jordens mikroorganismer jobbar som bäst. Under samma förhållanden växer också växter som bäst, alltså får de näring när de som mest behöver den. När det blir torrt eller kallt frigörs ingen näring eftersom mikroorganismernas aktivitet avstannar. Detta samspel sker överallt i naturen och är det i särklass bästa sättet att gödsla och jordförbättra sin jord.

Friskare växter med naturlig gödsel
Fördelarna med denna form av näringstillförsel är inte enbart inbesparade utgifter för handelsgödseln utan även en kvalitativ förbättring av den näring som växterna på detta sätt får.

Konstgödsel otillräcklig
Även om man från handelsgödselintressenternas sida gång på gång bedyrar att den så kallade handelsgödseln är kemiskt sett lika den näring som finns i naturgödsel är växterna av en annan uppfattning, eftersom de tydligt visar att de blir friskare och motståndskraftigare mot angrepp av olika slag när de får näringen med hjälp av livet i jorden.

Onyanserade analysmetoder
En förklaring till att växterna har annan uppfattning än den som kemisterna har, kan vara den att analysmetoderna som kemisterna använder sig av inte är tillräckligt finkänsliga för att skillnaderna skall synas.

Handelsgödsel gynnar inte mikrolivet i jorden
Dessutom vet man att där det finns ett rikt liv i jorden, där får växternas rötter tillgång till många metaboliska produkter, det vill säga ämnen som endast kan bildas i levande celler, ämnen som handelsgödseln följaktligen inte kan innehålla. Den organiska näringen har också en gynnsam påverkan på jorden så att den blir lucker och lättarbetad, fukthållande samt minskar växternas upptag av tungmetaller och andra giftiga ämnen.

Jobba med naturen – inte mot
”Naturgödsel och annat organiskt material är skräpigt, svårarbetat och illaluktande och passar inte in på en välskött villaträdgård” – det är många villaägares argument. Därför köper man istället en påse syntetisk, “ren” och lätthanterlig näring i fin och färgglad förpackning. Att använda denna typ av näringsmedel känns naturligt för villaägaren, det påminner om dosering av diskmedel till diskmaskin eller tvättmedel till tvättmaskin, och man låter därför städ- och renlighetstänkandet även innefatta villaträdgården och dess skötsel.

Välskött och naturvänligt = sant
Även om man måste respektera olika odlares uppfattning om vad som är snyggt och välskött, så är det ur ren odlingssynpunkt klart olämpligt att överflytta denna syn på renlighet till villaträdgården.
Därför bör man i första hand göra klart för sig hur en naturlig, välskött villaträdgård bör se ut och vad det är i den nuvarande skötseln som är överdrivet pedanteri. Med en förnuftig syn på en villaträdgårds utseende finns det inte något motsägelsefullt i att ha en välskött villaträdgård, trots att den gödslas med naturliga näringsmedel.

Läs mer om risker med konstgödsel och varför våra liv är beroende av en frisk och levande jord.


Olika typer av gödsel och gödselvatten

Gå direkt till olika gödselvatten

Här följer en sammanställning över olika näringsmedel som lämpar sig för gödsling av gräsmattor, buskage, trädgårdsland och rabatter. Hur de olika näringsmedlen skall användas beskrivs i kapitlen om skötsel av olika delar av villaträdgården.

HÄSTGÖDSEL OCH KOGÖDSEL

Den vanligast förekommande naturgödseln är häst- och kogödsel. Vilken sort man väljer att använda är givetvis beroende på vad som är lättast att få tag på. Näringsmässigt skiljer det inte så mycket mellan ren häst- eller kogödsel. Däremot kan den omedelbara gödselverkan skilja mycket mellan olika gödselsorter beroende på hur gödseln är behandlad.

Ströblandad hästgödsel ger svag men långvarig gödselverkan
Oftast är hästgödsel blandad med stora mängder strö av halm, spån eller liknande. Ströblandad gödsel har därför en långvarig, men svag gödselverkan. Ur jordförbättringssynpunkt kan den dock vara lika bra eller bättre än ren oblandad gödsel, eftersom den ströblandade innehåller så mycket organiskt material. Vid användning av strörik gödsel bör man därför, för att undvika kvävebrist, första tiden efter gödslingen tillföra ett extra tillskott av kväve, vilket lättast sker med torkad hönsgödsel.

Brunnen kogödsel – kväverik med bra gödselverkan
Den oblandade gödseln, vilken man vanligtvis kan köpa hos jordbrukare, är oftast kogödsel, och dess gödselverkan är mycket god med stort kväveinnehåll. Den är ur arbetssynpunkt lättast att hantera när den är brunnen, det vill säga när den är så gammal att den smulas sönder något när den bearbetas. För användning på villatomten är brunnen gödsel därför lämpligast att använda.

Kompostering av färsk kogödsel
Har man färsk gödsel går det lätt att kompostera den så blir den mera användbar (se kapitlet Kompostering).

Förvaring
Förvaring av gödsel bör ske luftigt, men utan att regn sköljer bort näringen. Genom att pudra över gödselhögen med stenmjöl och sedan täcka den med gräs eller halm bevaras gödselns näring under lång tid. Man bör absolut inte förvara gödseln i täta plastpåsar under längre tid än ett par dagar.

Kogödsel på påse
För den som har en liten tomt eller har svårt att komma ut på landet efter vanlig naturgödsel, finns det plastförpackad kogödsel att köpa, och den är utmärkt men är betydligt dyrare än gödsel i lösvikt.


HÖNSGÖDSEL

Denna typ av gödsel är mycket användbar inom villaträdgården, dels vid beredning av gödselvatten, för gödsling av gräsmattor, men även som ersättning för ko- och hästgödsel under förutsättning att man då tillför jorden rikligt med organiskt material som löv, blast med mera.

Torvmullsblandad hönsgödsel onödigt dyr
Torkad hönsgödsel är mycket kväverik, men vissa tillverkare blandar gödseln med stora mängder torvmull. Därför bör man vid köp av hönsgödsel läsa på förpackningen för att se vilken dosering det behövs per kvadratmeter. Den sort som det behövs minsta mängden av är den mest ekonomiska att köpa, för det finns ingen anledning att köpa torvmull på detta sätt.


GRÄSKLIPP

Efter många års odlingsförsök med gräsklipp som enda näringskälla för växterna är min uppfattning den att färskt nyslaget gräsklipp, som läggs direkt på jorden vid de växter som skall gödslas, är den absolut bästa näring som kan användas.

Lika näringsrikt som kogödsel
Det går fint att odla i ren sand utan att tillföra annan näring än gräsklipp, som läggs på ett par gånger under sommaren och ingen annan gödsel klarar av en så enkel och billig näringstillförsel.

Passar till alla växter
Gräsklipp från villagräsmattan eller från en äng används när det är nyslaget och läggs direkt ovanpå jorden vid de växter som skall gödslas. Det kan användas till rabatter, buskage, runt träd och fristående buskar, i trädgårdslandet och i växthus. Annat färskt grönt organiskt material kan även användas med liknande resultat, men då måste det hackas sönder.

Finfördelat klipp ger bäst effekt
För att gräsklippet skall ge bästa resultat bör det vara slaget av gräsklippare med uppsamlare. Slås det med lie måste det hackas innan det läggs på om det skall ersätta gödsel.

Läs mer om att gödsla med gräsklipp


LÖV

Allt löv som på hösten faller ner på marken är en värdefull näringskälla, men det är mycket kvävefattigt. Löv är även värdefullt för livet i jorden. Vid användning av torrt löv i trädgårdsland och växthus bör kväve tillföras, t ex genom torkad hönsgödsel.

För värdefullt för att slängas
Det löv som inte används till täckning runt växter på hösten kan läggas i komposten eller på trädgårdslandet. Löv skall under inga förhållanden sändas med soporna eller brännas.


BARK

Malen eller komposterad bark säljs i allt större utsträckning till villaägare. Det är onekligen en bra källa som tillförsel av organiskt material om det gäller en liten tomt, men vid storförbrukning, t ex vid anläggande av gräsmatta eller plantering av buskage, är naturgödsel överlägsen.

Tillsätt kväve
Bark är kvävefattig, därför bör extra kväve i form av t ex hönsgödsel tillföras om bark används till förbättring av jorden i rabatter.

Tveksamt som marktäckning
Användningen av bark som marktäckning i rabatter är ett betydligt sämre alternativ än att täcka med gräsklipp.


TORVSTRÖ OCH TORVMULL

Det bör alltid finnas torvmull i en villaträdgård, men inte för att användas som jordförbättringsmedel i rabatter och dylikt, utan vid tillverkning av blomjord, vid sticklingsförökning och när växter skall planteras.

Näringsfattig
Torvmull är mycket näringsfattig och den sänker dessutom pH-värdet i jorden, men den stimulerar till rotbildning både vid utplantering av växter som har krukklump och när sommarblommor skall planteras.


BENMJÖL

Benmjöl är ett bra näringsmedel som bör användas att blanda i blomjorden och i rabatter där man vill ha riklig blomning, samt emellanåt till fruktträd och bärbuskar för att stimulera blomning och fruktsättning.


BLODMJÖL

Blodmjöl är kväverikt och snabbverkande och kan användas om man av någon anledning inte har tillgång till naturgödsel eller färskt gräsklipp. Det kan även användas tillsammans med kvävefattigt organiskt material, som t ex löv, men av kostnadsskäl är det nog endast på den lilla tomten som det är motiverat att använda blodmjöl som kvävekälla.


HORNSPÅN

Hornspån är även den mycket kväverik, men långsamverkande, och den bör därför användas till inblandning i blomjord, i synnerhet för växter som inte planteras om så ofta. Det går även bra att blanda i rabatter tillsammans med annat organiskt material som är kvävefattigt.


MINERALER

En växt kan innehålla upp till 50 olika kemiska ämnen eller ännu flera, och på senare tid har man blivit allt mera intresserad av att tillföra en del av dessa ämnen eller mineraler. Även om det med nuvarande undersökningsmetoder inte går att säkert fastställa vad växterna använder dessa mineraler till eller om de behöver dem, så bör vi nog förutsätta att det inte är av en slump som växterna tar upp olika mineraler.

Mineralbrist kan orsaka störningar
Brist på vissa mineraler vet man kan orsaka störningar både hos växterna och de som äter dessa, och det är troligt att växterna även kan utsättas för flera angrepp av sjukdomar och skadedjur när det fattas mineraler i jorden. Vi bör därför se till att det säkert finns de mineraler som växterna behöver.

Tillskott kan behövas
Även om den naturliga gödseln, liksom gräsklipp, löv med mera, innehåller mineraler, bör vi ändå ta för vana att årligen strö på något mineralrikt gödningsmedel även om vi inte kan se att växtligheten ökar genom dess användning.


ALGOMIN*

Algomin är ett mineralrikt preparat som tillverkas av havsalger, och det innehåller många olika mineraler, men även kalcium och av den anledningen höjer algomin pH-värdet rätt avsevärt. Man bör komma ihåg att algomin inte är att räkna som ett fullvärdigt gödselmedel, utan det bör endast användas med tanke på säkerställandet av mineraler åt växterna. Det kan inte ersätta naturgödsel eller liknande näringsmedel.

*Kalkning kan göra större skada än nytta
Senare forskning har visat att växter trivs bäst och har lättast att ta upp alla nödvändiga näringsämnen när jorden har ett pH-värde mellan 5,5 och 6,5, så numer avråder man från att tillsätta kalcium om man inte med säkerhet vet att jorden är för sur. Läs mer om forskningsresultaten här


STENMJÖL

Stenmjöl är det naturligaste av alla mineralkällor. De mineraler som finns i jorden kommer från bergarter som vittrat sönder så att de fått samma konsistens som stenmjöl. Stenmjölets innehåll av olika mineraler är givetvis beroende av från vilka bergarter det kommer ifrån.

Små mängder räcker
Med tanke på hur bra allt växer ute i naturen tror jag att det för villaägarens behov är fullt tillräckligt att använda det stenmjöl som finns att få på den plats där man bor. Stenmjöl kan köpas vid krossanläggningar, men eftersom det är så små mängder som behövs, 10–20 kg per år vid en villatomt, är det enklast att hämta vid en stenkross.

Viktigt att det ser ut som mjöl
Det finns även stenmjöl som bildas vid brunnsborrning och vid borrning för vägbyggen, och det är stenmjöl av den rätta kornstorleken, för det bör se ut som mjöl som namnet säger. Det bör påpekas att fin sand inte har samma verkan som stenmjöl och därför inte kan ersätta stenmjölet som mineralkälla.


TRÄASKA

Träaska är en mycket bra mineralkälla som har använts i århundraden. Den senaste tidens nyvaknade intresse för braskaminer och öppna spisar gör att det finns många villaägare som har tillgång till träaska. Tro inte att den är sämre än andra mineralkällor bara för den är gratis, nej, tvärtom, så är askan mycket mineralrik MEN även svagt pH-höjande. Träaska som blandats med sot från oljepanna eller med aska från bränning av miljöfarliga ämnen bör givetvis inte användas.

Läs mer om olika typer av gödsel och hur de används


Gödselvatten

I en villaträdgård har man ofta användning av gödselvatten när man behöver stödgödsla. Nyplanterade växter kan behöva lättåtkomlig näring, och vissa växter behöver gödselvatten hela sommaren om de odlas i amplar, urnor och lådor.

Man skall inte använda sig av gödselvatten för att driva på växterna under en lång period, för då blir resultatet ungefär detsamma som när man använder konstgödsel. Man tvingar växterna att ta upp kväve och växa med det frodiga växtsätt som är typiskt vid kväveöverskott. En sådan kvävegödsling med lättåtkomligt kväve resulterar i broilerliknande växter som blir mycket mottagliga för sjukdomar och skadedjur.

GÖDSELVATTEN PÅ KOGÖDSEL

Lägg gödseln, som inte bör vara brunnen, i en nätsäck och sänk ner den i en hink med vatten. Efter 2–3 dagar kan gödselvattnet användas. Gödselvattnet blandas då ut med rent vatten tills färgen blir som svagt te. Nytt vatten kan slås över påsen med gödsel flera gånger tills det inte längre blir någon färg på vattnet. Kom ihåg att torra växter inte får gödselvattnas.


GÖDSELVATTEN PÅ TORKAD HÖNSGÖDSEL

Torkad hönsgödsel är enkel att använda vid beredning av gödselvatten, och den lämpar sig väl att använda inomhus till gödsling av krukväxter.

Beredning av 1 liter gödselvatten
Vid beredning av små mängder gödselvatten är det enklast att lägga 1 tsk torkad hönsgödsel i 1 liter vatten. Efter ett dygn rörs blandningen om och används som den är, men undvik att den sista blomman som vattnas får en stark bottensats.

Beredning av större mängder gödselvatten
Vid beredning av större mängder gödselvatten blandas 1/2–1 liter gödsel i en hink med vatten. Efter ett dygn rörs blandningen om kraftigt, varefter en del av den starka blandningen blandas upp med vatten tills färgen blir som svagt te.


NÄSSELVATTEN

Även om man i odlarsammanhang har ägnat stort utrymme åt att tala om att nässelvatten inte hjälper mot bladlöss och andra skadedjur, så har nässelvatten ett värdefullt användningsområde. Det är som gödselvatten, och indirekt har det därmed även värde som skydd mot angrepp av flera insekter. Nässelvatten är kväve- och mineralrikt, vilket gör att de växter som gödselvattnas med detta vatten får den näring de behöver, och det ökar utan tvekan deras motståndskraft.

Gör så här: Färska nässlor klipps sönder och stoppas i en hink utan att de packas, varefter vatten hälls över dem. Proportionerna spelar inte någon större roll. Ju längre tid nässelvattnet får stå, desto bättre blir det, men efter cirka en vecka kan man börja använda det. Man tar då vattnet och använder det oblandat, varefter nytt vatten hälls över nässlorna. Så kan man göra 2–5 gånger innan näringen i nässlorna har lakats ur.

Beredning av större mängd nässelvatten
Har man tillgång till en större bunke på 50–100 liter vatten, kan man göra en blandning som räcker hela sommaren. Huvudsaken är att vattnet rörs om några gånger i veckan så att det syresätts. Dessutom bör man strö över lite stenmjöl emellanåt. När nässelvattnet börjar bli mörkare i färgen än starkt te bör det blandas ut något innan det används.

Användning av nässelvatten
Det finns många ställen på en villatomt där nässelvatten gör nytta. Så bör t ex blomsterrabatterna, rosorna, balkonglådor och urnor vattnas några gånger under sommaren. Även grönsaker i trägårdslandet och gurka och tomater i växthuset skall givetvis få sin del av nässelvattnet.

Läs mer om gödselvatten