natur gör ett bihotell till snällla solitärbin

Rekommenderad håldiameter för olika arter av solitärbin
Fakta om tambin och vildbin

Hona av rödmurarbi som murar igen ett hål.

En hona av rödmurarbi har just fyllt ett hål med ägg och pollen. Nu är det dags att mura igen hålet. Flera av hålen är redan igenmurade. Foto: Lotta Flodén

Sätt upp bihotell till solitärbin så ökar din skörd av frukt och bär

Text: Sven Lindholm

Hjälper du trädgårdens solitärbin ökar dina skördar av bär och frukt. Det kan räcka med att du sätter upp några biholkar. Dessutom är solitärbin charmiga och mycket fredliga flygfän.

Solitära bin hör till de viktigaste pollinatörerna av fruktträd och bärbuskar i våra trädgårdar. Bara genom att borra några hål i brädstumpar eller stubbar kan vi på några år tiodubbla antalet av bl a rödmurarbiet, en idog pollinerare.
Och kanske det bästa av allt, bjuder vi de solitära bina på en blomrik trädgård blir de oss trogna.

Två grupper av solitärbin med olika boendekrav
Solitärbina kan delas in i två grupper när det gäller val av boplats. 70 procent av arterna lägger ägg i hålor i marken eller i sanden under plattor, resten väljer gångar i död ved. De senare är lättast hjälpa.
– De gnager inga gångar själva utan utnyttjar gamla skalbaggsgångar i döda eller partiellt döda träd och i timmerstockar. Att låta döda grenar hänga kvar i träden är intressant för solitärbina. Stubbar som är fullpepprade med hål uppskattas. Några arter krafsar ur den mjuka märgen i t ex hallon och fläder, berättar entomolog Björn Cederberg på ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Bihotell av hallon- bambu- och fläderstänglar
Han uppmanar oss att tillverka så kallade bibatterier eller bihotell.
– Samla ihop ett knippe hallonstänglar till ett bihotell och knipsa av dem så att varje bunt blir ett par decimeter. Fläder går bra att använda eftersom den också har en mycket porös märg. Man kan även göra lite stabilare bibatterier av bambustänger.
Björn Cederberg rekommenderar olika håldiameter, mellan 4 – 10 mm. Då lockar man flera olika arter att bebo håligheterna, som citronbi, blomsovarbin, bladskärarbin (tapetserarbin) och murarbin. Rödmurarbin föredrar en diameter mellan 5 och 12 mm.

REKOMMENDERAD HÅLDIAMETER FÖR OLIKA ARTER AV SOLITÄRA BIN:

Citronbin (Hylaeus), 3–6 mm
Ullbin (Anthidium), 8–12 mm
Väggbin (Heriades), 6–10 mm
Blomsovarbin (Chelostoma), 4–11 mm
Murarbin (Osmia), 5–12 mm
Gnagbin (Hoplitis), 5–10 mm
Tapetserarbin (Megachile), 8–13 mm
Pälsbin (Anthophora), 8–10 mm
Märgbin (Ceratina), 5–10 mm
Källa: Naturhistoriska riksmuseet

 

Honan av rödmurarbi har en kopparröd päls medan hanen är mer jämnt svart. När det är dags för honorna att kläckas på våren flyger mängder med hanar runt biholken för att kunna greppa en hona innan hon hunnit flyga iväg. Han tar snabbt tag i henne och för henne till marken där de parar sig direkt. Foto: Lotta Flodén

Bihotell av bräder och stubbar är bäst
Det kan vara lite krångligt att göra bibatterier av pinnar, tycker Björn Cederberg. Han rekommenderar att vi borrar hål i brädbitar eller stubbar. Det är viktigt att stubbarna är torra när vi borrar så hålet får en fin insida. Blött virke fransar sig väldigt och då blir inte hålet så attraktivt.
– Har man en stubbe kan man peppra den med borrade hål.

Gör en biholk av en fågelholk
När det gäller brädbitar rekommenderar han att göra en ”biholk”, en fågelholk utan framsida men med regnskyddande tak. Fyll den med brädbitar från golv till tak. Borra olika stora hål i brädbitarnas ena ändsida. Borra så djupt som borren är. Hålet bör vara längre än 5 cm.
– Solitärbina vill gärna göra en förstuga som stänger av så att inte andra insekter kan komma in, t ex hindra parasitsteklar att stoppa in sitt äggläggningsrör. Lägger de ägg i farstun dör dessa.

Skydda mot fåglar
Talgoxar och blåmesar har upptäckt att de här bina faktiskt går att äta. De sätter sig på taket och tar dem när de solar på kvällskvisten.
– Sätt för kycklingnät, som ett visir, så är den faran avvärjd.

Viktigt att hålen är stängda i ena änden
Oavsett om man gör bibatteri av pinnar eller brädstumpar är det viktigt att hålen inte går rätt igenom. De skall vara förslutna i ena änden. Honan murar igen ingångshålet när hon är klar med äggläggningen.

Tre olika sorters biholkar.

De bästa biholkarna görs av stubbar eller brädbitar som man borrar hål i. Borra hål med olika diametrar mellan 4 och 10 mm. Hålen bör vara minst 5 cm djupa och ska bara vara öppna i ena änden. Placera biholkarna soligt men i skydd för regn och stekande hetta. Foto: Lotta Flodén

Placera biholken i morgon- eller kvällssol
Bibatterierna sätts upp i solbelysta lägen.
– Solitärbina gillar morgonsol liksom kvällssol. Ett bra läge är sydsidan under takfoten så att de är regnskyddade. Höjden spelar ingen roll, de här bina söker bon från golv till tak. Direkt solbelysning hela dagen är inte bra.
– Då kan det bli upp till 50 grader i gångarna och det är för varmt för larverna.
Borrar man hål i stubbar kan dessa stå på sydsidan av ett uthus, ungefär som ett gäng huggkubbar.
Rödmurarbiet, Osmia bicornis, hör till dem som uppskattar borrade stubbar och plankbitar.
– Sätter man upp sådana här bihotell kan man tiodubbla antalet rödmurarbin på några säsonger.

Tapetserarbi gillar rosenblad
Bli inte förskräckt om du plötsligt upptäcker skador på rosbladen. Det kan vara ett rosentapetserarbi, Megachile centuncularis, som varit framme.
– De klipper ut våder från rosenblad och tapetserar sin barnkammare. Sen lassar de in pollen och nektar och lägger ett ägg. De alldeles cirkelrunda utskärningarna från rosbladen använder de som mellanväggar till nästa cell. En sådan mellanvägg kan bestå av tio bladbitar. Så hämtar de lite längre våder igen och klär insidan på nästa cell.

Storullbi på lammöra.

Om du har lammöra i din trädgård finns det chans att du får besök av storullbi i ditt bihotell. Foto: Ilona L/flickr/CC-BY-NC-SA-2.0

Hår från lammöron
Ullbin, Anthidium, utnyttjar ullen på lammöron eller fibblor för att få ett lagom gosigt utrymme för larverna.
– De fuktar ullen med nektar. Materialet blir ganska hårt när det torkar, säger Björn Cederberg. Ullbiet är en av hans favoriter.
– Hannarna håller revir över lammöronplantorna i hopp om att få para sig när honorna kommer och hämtar bomaterial. Kommer det en annan hanne blir det ”boxning” i lufthavet ovanför.

Några samlar pollen från en enda växart
De flesta solitärbin besöker många växter medan några är oligolektiska, alltså bara samlar pollen bara från en växt. Lysingbiet, Macropis europaea, besöker endast praktlysing.

Snälla och ofarliga
Solitärbin är helt ofarliga för människan. Eftersom de inte har några samhällen att försvara har de inte behövt utveckla några giftgaddar. Om de provoceras, t ex om du håller fast ett solitärbi i nypan, försvarar det sig. Men gadden är så svag att de flesta inte rår på vår hud. De bryr sig inte om att man stökar eller viftar precis intill bihotellet, så man kan med fördel ha ett bihotell på en uteplats eller på en balkong.

Sandbin är riktigt duktiga pollinerare, så var rädd om sådana här sandhål i din trädgård. Det här hålet tillhör ett videsandbi. Foto: James K. Lindsey/Wikimedia/CC-BY-SA-3.0

Sandbin pollinerar främst bärbuskar
– En del trädgårdsägare blir tokiga om de har gjort en fin altan och det flyger en massa bin mellan plattorna. Det är sandbin, Andrena, som lever i sanden under plattorna och de är förtjusta i pollen från bärbuskar, och därmed effektiva bärbuskspollinerare. Sandbin liksom 70 % av alla arterna solitärbin i Sverige bygger bon i marken.
– Sydvända sandslätter som har lite sporadisk och gles vegetation, gärna av gråfibbla, har många arter solitärbin.

Ska vi spara ungarnas sandlåda när de vuxit ur den?
– Solitärbin bygger inte direkt i sandlådan, ofta är sanden i den för grov för de flesta arter. Men sanden som hamnat utanför sandlådan kan vara attraktiv.

Mångfald av växter lockar solitärbin
Fruktträd och bärbuskar bjuder på ett överflöd av pollen och nektar under högsommaren. Men det räcker inte för våra pollinerande små vänner. Fler solitära bin och humlor lockas att bosätta sig eller besöka din trädgård om du har många olika växter i den.

Fyllda blommor saknar pollen och nektar
Fyllda blomsorter som uppkommit genom att ståndare och pistiller omvandlats till kronblad saknar pollen och nektar, så dem får vi ha enbart för att tillfredsställa oss själva.

Låt det blomma under fruktträden
För de solitära bina är det värdefullt om du låter det blomma under fruktträden. Blommande kryddväxter är fyllda med bimat. Resedorna, både gulreseda och den gamla färgväxten färgreseda (Reseda lutea och R. luteola) beskrivs som de allra bästa biväxter.
– Glöm inte vitklövern, uppmanar Björn Cederberg.
– Den är till väldigt stor nytta för både humlor och solitära bin. Och väldigt bra att ha i gräsmattan. Klarar torka mycket bättre än gräs, blir inte brun lika fort om det regnar dåligt.
Björn Cederberg tycker vi kan låta en del av gräsmattan vara blomsteräng under en tid. Njuta av käringtand, Lotus corniculatus, och andra vilda örter. Till gagn för vildbina.
– De behöver en kontinuerlig blomning under sommaren. Någon gång efter midsommar kan man börja klippa igen.

En nykläckt svävfluga.

Svävflugorna (här syns arten Anthrax anthrax) parasiterar solitära bin genom att hovra som kolibris framför ett öppet hål med pollen och ägg. Den skjuter snabbt in sina egna ägg någon centimeter från hålet. Svävflugans larver livnär sig sedan på solitärbiets pollen och larver. Här der man en nykläckt svävfluga som just krupit ur hålet. Angrepp av svävfluga känns enkelt igen på att delar av puppan sticker ut ur hålet. Foto: Lotta Flodén

Honan avgör könet
En befruktad solitärbihona väljer själv vilka av hennes barn som ska bli hannar och vilka som skall utvecklas till honor, berättar Björn Cederberg.
– Det är billigare att göra söner, de behöver lite mindre näring än blivande honor. Är hålet i trädet litet kan honan tycka att här ska det bara vara hannar. Är det lite större blir det plats över till honor också. Då lägger hon ofta honäggen längst in i gången och de kan då vara fler än hanäggen I regel får varje solitärbihona ett 10-tal avkommor. Hur många ägg hon lägger varierar mycket mellan arterna och hur mycket energi hon behöver lägga ner på bokonstruktionen.
Sedan kan mycket gå fel. Vädret kan bli dåligt. Eller parasiter som svävflugor och guldsteklar kan komma åt att äta upp alla larverna.

En generation per år
De flesta solitära biarter i Sverige har bara en generation per år. De är larver 6-9 veckor och flyger sedan 2-6 veckor. Grovt räknar man in dem i vår-, försommar- och sensommarflygande arter. Några få s k bivoltina arter har både en tidig vårgeneration och en sommargeneration.
Övervintringsstrategierna är många. Det finns vårflygande arter där biet sitter kvar i boet som fullbildade 8-9 månader tills det blir vår igen. Andra kläcks på våren och försommaren. Hos några arter övervintrar bara den på hösten befruktade honan.
Hos de flesta arter parar sig honan bara med en hanne medan andra gör det med många. Dit hör det tidigare storullbiet, Anthidium manicatum. Hannarna föds lite tidigare än honorna och är beredda att ragga honor så fort dessa lämnat boet. När hannarna gjort sitt dör de och honan kan i lugn och ro bygga nya bokammare.

FAKTA OM TAMBIN OCH VILDBIN

Bin är en grupp steklar (ordningen Hymenoptera) med 18 000 kända arter i världen. De tar all näring för livsuppehället och fortplantningen från blommor (pollen och nektar).

Humlan är ett vildbi
Honungsbiet, även kallat tambi, har människan utnyttjat under minst 6 000 år.
Övriga arter kallas vildbin, uppdelade på humlor och solitära bin.
Medan honungsbin och humlor är samhällsbyggare lever solitärbin ensamma.

Solitärbin på rödlistan
I Sverige finns ca 287 arter solitärbin, främst i södra Sverige. Omkring 250 i Skåne men blott ett 10-tal i Lappland. Nära en tredjedel (84) är upptagna på rödlistan över hotade arter, främst p g a att det småskaliga lantbruket försvunnit. 15 har redan dött ut.

Olika strategier att samla pollen
Honungsbiet kan dra iväg flera kilometer från kupan för att hämta pollen och nektar. Men bara om det är vackert väder. De håller sig till ett växtslag i taget. Hittar utsända spejarna ett blommande rapsfält blir det bitomt i trakten runtomkring.
Humlorna har en aktionsradie på cirka 500 meter från boet. Är inte speciellt väderkänsliga och kan samla pollen även om det bara är några plusgrader i luften eftersom de har en skyddande päls. Aktiva från gryning till skymning.

Solitärbin aktiva vår och försommar
Solitärbin är främst aktiva under försommaren. De vill helst ha över 15-16 grader i luften och flyger endast korta sträckor.
Solitärbina flyger 1,5 till max 2 månader, beroende på art. De första två veckorna går åt till parning.

Pollen viktig proteinkälla
De flesta arter solitärbin föder upp sin avkomma på pollen, men en del även på nektar. Pollen är en viktig proteinkälla när honorna producerar äggen.
Nektar är främst flygbränsle för vuxna bin. Pollen står inte på hannarnas matsedel, men eftersom de besöker blommorna för att dricka nektar är de också med och pollinerar.