Den biologiska trädgården, del 2 Förkultivering inomhus


Förkultivering inomhus

Kapitel ur Den biologiska trädgården, Del 2, 1986
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, 2018

Det finns många fördelar med att dra upp plantor själv. Man får de arter och sorter man vill ha, man ger växterna den rätta starten i en frisk jord utan kemikalier och man kan slösa med växter eftersom dessa plantor blir mycket billigare än om man köper dem.


SÅTABELL FÖR GRÖNSAKER
Stabell för grönsaker.
SÅTABELL FÖR BLOMMOR
Såtabell för blommor.


Förkultivering.

FÖRBEREDELSER INNAN SÅDD

Beräkna såtid
Det är många faktorer som spelar in när det gäller att bestämma lämpligaste såtiden för en viss växtart. Man måste ta hänsyn till växtens krav på ljus och värme, växthastigheten, odlingsplats och utplanteringsdatum, det vill säga det datum då utplantering kan ske utan alltför stor risk för nattfrost. I tabellen ovan över de vanligaste utplanteringsväxterna anges det antal veckor som respektive växtart behöver från sådd till utplantering för att plantorna ska hinna bli tillräckligt stora.

Tillverkning av såjord
Såjord ska vara näringsfattig och helst innehålla sand. Såjord finns att köpa men man kan även tillverka egen: Blanda 40 % sand, 50 % torvmull och 10 % kompostjord eller gammal gödsel. Sanden som ska användas ska vara sållad natursand.

Krukor med såjord.

Fyll krukorna ända upp till kanten med såjord.

Så i omgångar vid behov av stort antal plantor
Vill man dra upp ett större antal plantor än vad som ryms på fönsterbänken eller i växthuset kan man så i två omgångar. När t ex petuniorna är klara för utflyttning i bänk eller växthus sår man den andra omgången av dem. Visst kommer den andra omgången betydligt senare i blom än den första, men om man har stora rabatter går det alldeles utmärkt att blanda de olika omgångarnas plantor genom att man planterar de större plantorna i grupper för sig och de mindre för sig.

Sålla jorden innan sådd
Fyll krukan med finsållad såjord. Sålla såjorden, t ex genom ett durkslag, tills krukan är fylld ända upp till krukkanten. Det är viktigt att jorden går ända upp till kanten, i synnerhet om man ska så småfröiga växter.

Fyll krukorna ända upp till kanten
En krukkant på 2–3 cm över jordytan skuggar små plantor alltför mycket.
När man ska skola plantorna är det en stor fördel att jorden i såkrukan är finsållad. Finns det torv eller jordklumpar i jorden som rötter från många plantor växer i, är det lätt att förstöra rötter och plantor när man ska sära på dem.


VANLIGA NYBÖRJARFEL

1. Alldeles för tidig sådd. Det är viktigt att anpassa sådatum så att man har så fina plantor som möjligt när det är dags för utplantering, se ovan under rubrik “Beräkna såtid”.

2. Man sår alldeles för många frön “för säkerhets skull”. De flesta frön har mycket bra grobarhet. Ett fåtal extra frön brukar räcka.

3. Man sår för tätt. Små plantor som sitter tätt intill varandra skadas lättare vid skolning. Sår man lite glesare spar man arbete och plantorna blir finare.

4. Man sår utan att först ha räknat ut hur många plantor man behöver och har plats för. En noggrann planering innan sådd spar både arbete, frön och plats inomhus.

5. Man sparar alla extraplantor som grott. Skola bara om så många plantor som du beräknat från början, annars riskerar du att alla plantor får det för trångt så småningom.

6. Man placerar fröplantorna för mörkt och varmt så att plantorna blir långa och gängliga. Fröplantor ska ha så kort stjälk som möjligt under hjärtbladen. Så fort fröna grott måste de få mycket ljus och helst lägre temperatur, se tabellerna ovan. Inte förrän i mitten på mars kan solljuset vara tillräckligt. Sår man tidigare måste man ha extraljus.


SÅDD

Fröplantor av störböna.

Stora frön som bönor kan man sätta en eller två i samma kruka.

Så jämnt
Så fröna så jämnt som möjligt över hela ytan i krukan och täck sådden med ytterst lite jord. I de flesta fall är det lämpligt att sålla jord över krukan tills man inte kan se några frön eller precis så mycket jord att fröna täcks, men absolut inte mera.

Sådd av små frön
När man sår växtarter med mycket små frön, som t ex lobelia eller petunia, bör man inte sålla jord över fröna, utan istället trycka till jorden lätt med en torr glasbit eller liknande, men man ska se upp så det inte fastnar några frön på den.

Sådd av stora frön
Gäller det däremot växtarter med stora frön, som t ex rosenbönor, är det enklast att sätta ner ett eller två frön i varje kruka, och trycka ner dem så djupt att fröna täcks av 1–2 cm jord. Har man gott om plats redan vid såtiden kan man sätta många storfröiga växtarter direkt i krukor som de sedan får stå kvar i. På så sätt slipper man skolning och omplantering, om man nu vill slippa detta intressanta arbetsmoment i förkultiveringen.

VATTNING

Vattna frösådden underifrån
Frösådden ska vattnas grundligt innan man placerar krukorna i miniatyrväxthuset eller på fönsterbrädan. Den säkraste metoden att vattna en frösådd är att sänka ner krukan i ett fat med ljummet vatten. Vattnet i fatet får inte vara djupare än att det går upp på drygt halva krukan när den står på fatets botten.
Krukan sänks ner försiktigt så att inte vattentrycket underifrån trycker upp jorden i krukan så att frösådden spolieras. Krukan får stå nersänkt i vatten tills jorden blir fuktig på ytan. Vattnar man frösådden uppifrån spolas små frön lätt åt sidan, så att de blir liggande i klumpar.

Vattning av frösådd med stora frön
Frösådder med stora frön kan man naturligtvis vattna uppifrån, men genom underbevattning bevaras fukten i krukorna betydligt längre och det blir även en jämnare fuktighet i krukorna. Krukorna underbevattnas sedan med 5–7 dagars mellanrum.

TEMPERATUR

Placera frösådden varmt
Frösådden placeras efter vattningen på en varm plats. Vanlig rumstemperatur är det av naturliga skäl lättast att hålla. Det fungerar rätt bra även om den idealiska temperaturen då största procenten frön gror, kan variera mellan 18°C och 30°C beroende på växtart. I tabellen ovan över lämpliga förkultiveringsväxter står den optimala temperaturen för de olika växtarterna. När fröna grott är det viktigt att sänka temperaturen.

LJUS

Ljus viktigt när fröna grott
Frösådden behöver inte stå i fönster de första dagarna, men så fort de första fröna börjar gro måste den stå ljust. Eftersom vissa arters frön kan gro på 2–3 dagar och det dessutom oftast är lite varmare på fönsterbrädan är det lika bra att placera frösådden där på en gång. Tidiga sådder behöver extraljus.

Kontrollera sådden dagligen
Redan två till tre dagar efter sådd bör varje kruka kontrolleras dagligen. Så fort man kan se hjärtbladen på några fröplantor ska pappret som är över krukan tas bort, och krukan placeras så ljust som möjligt.

HINDRA UTTORKNING

Har man ett miniväxthus eller liknande att placera krukorna med frösådden i, lägger man ett tunt papper över krukorna, var­efter plasten eller glaset placeras så att det sluter tätt. Då bevaras den fuktiga luften inuti växthuset.
Ska man så endast några frön i en eller ett par krukor kan det vara obefogat att använda ett miniväxthus, eftersom det ju tar rätt stor plats. Istället placerar man krukorna med frösådden på ett fat på fönsterbrädan och ovanpå krukan lägger man en glasskiva, plastfolie eller trär t ex en plastpåse över.
Använder man plastfolie bör man fästa den med gummiband eller liknande så att den hålls spänd, för den bör inte ligga mot jorden i krukan. Ovanpå plastfolien eller glaset lägger man sedan ett tunt papper.


SKÖTSEL AV SMÅ FRÖPLANTOR

Luftning av krukor täckta med glas eller plast
Är krukan täckt med glas lättar man på glaset på ena sidan av krukan. Till att börja med räcker det om man lägger en tänd­sticka mellan glaset och krukkanten. När plantorna efter några dagar börjar öka växtfarten lyfter man glaset några centimeter. 5–6 dagar från det att de flesta plantor kommit upp kan man ta bort glaset helt.
Om krukan är täckt med plastfolie eller plastpåse gör man först några små hål i plasten och efterhand flera och större hål tills man efter 5–6 dagar kan ta bort plasten.

Luftning av miniväxthus
Har man krukorna placerade i ett miniväxthus och man dessutom har flera olika växtarter där, gror frön från de olika arterna i regel med några dagars mellanrum. Därför kan man inte öppna taket på miniväxthuset när den första frösådden börjar växa, i stället måste man ställa upp den krukan på fönsterbrädan och sedan behandla den som de krukor, som från sådden var täckta med glas (se ovan).
Har man däremot bara en växtart i miniväxthuset eller om fröna i samtliga krukor gror samtidigt, luftar man genom att lyfta taket 2–3 cm till att börja med. Efter 4–5 dagar måste man ta bort taket, annars växer plantorna för mycket på höjden.

Knubbig tomatplanta.

Med mycket ljus och rätt temperatur blir fröplantorna knubbiga och fina som tomatplantan på bilden. Stjälken under hjärtbladen ska vara så kort som möjligt.

Fröplantor ska ha kort stjälk
När man fått lite mera vana att sköta en frösådd går det lätt att avgöra när och hur mycket den ska luftas så att den växer fint, men utan att plantorna ränner. För att få fina plantor måste man försöka att få så kort stjälk som möjligt under hjärtbladen. Ser man att stjälken växer för mycket gäller det att lufta mera, ge plantorna mera ljus och sänka temperaturen.

Sänk temperaturen när hjärtbladen är utvecklade
De flesta växtarter mår bäst om fröplantorna får något lägre temperatur så fort hjärtbladen är helt utvecklade (se odlingstemperatur i tabellen över lämpliga förkultiveringsarter).

Fortsatt skötsel
Skötseln av de små fröplantorna består nu i att underbevattna krukorna med 3–5 dagars mellanrum, eftersom det är oerhört viktigt att inte jorden i ytan får torka. De små rottrådarna tar lätt skada och jorden i krukorna torkar givetvis fortare nu är kruk­orna inte är täckta av glas eller plast.
Även om fröplantorna behöver allt ljus som de kan få, bör man undvika att de utsätts för solljus direkt på plantorna under en eller flera timmar, för då kan det lätt bli brännskador på dem.


SKOLNING

Skolning innebär att man planterar om fröplantorna i jord med något högre näringshalt. Plantorna ska sättas med 2–5 cm mellanrum. Det mindre avståndet gäller för plantor med lång utvecklingstid och det större för plantor med snabbare utvecklingstid.

Fröplanta med Hjärtblad och karaktärsblad.

När karaktärsbladen visar sig mellan hjärtbladen är det dags att skola plantorna.

Skola när första karaktärsbladen visar sig
När plantorna börjar stå trångt i såkrukan och när de första bladen som kommer efter att hjärtbladen (karaktärsbladen) är utväxta, är det dags att skola plantorna. Fröplantor av kraftigväxande arter, som t ex tagetes, kan man även plantera in direkt i krukor utan att först skola dem.

Skola bara så många plantor du behöver
Innan man börjar skola bör man räkna ut hur många plantor av varje art man behöver och har plats med på fönsterbrädan eller i växthuset och sedan öka på med ca 10 % som reserv för eventuella misslyckanden. Kasta sedan bort resten av plantorna, men inte förrän efter någon vecka, när man ser hur skolningen lyckats.

Svårt men nödvändigt att slänga överskott
Ett vanligt fel som nybörjare ofta gör, är att skola alla plantor som har kommit upp. Man tycker det är synd att kasta bort fina plantor. Men det blir ännu svårare att slänga plantor när de har växt till sig efter skolningen. Följden blir att man får för många plantor i förhållande till utrymmet och därför blir plantorna långa och gängliga.

Tomatplantor skolade i varsin kruka.

Har man plats kan man skola plantorna en och en i varsin kruka.

Bäst att skola tidigt
Även om bladen på fröplantorna av vissa arter inte är större än ett par millimeter, bör man skola dem, i synnerhet om plantorna står trångt. Har de däremot stort utrymme, så att varje planta står fritt för sig, kan man låta bladen växa till något mera. Men det är alltid en fördel att skola plantorna på ett tidigt stadium.
En anledning till att man bör skola plantorna på ett tidigt stadium är att de behöver kraftigare jord än den som sådden skett i.

Trängsel ökar risk för förökningssvamp
En annan anledning att skola tidigt är risken för att plantorna drabbas av förökningssvamp. Risken för angrepp ökar om plantorna står trångt en längre tid. Växter tillhörande familjen kålväxter, Brassicaceae, och lövkojor, Matthiola, är särskilt utsatta för angrepp. Vattnar man frösådden på eftermiddagen eller kvällen ökar risken ytterligare för angrepp av dessa svampar.

Förbereda för skolning
Krukorna eller trågen som plantorna ska skolas i, fylls med jord som packas lätt. Om plantorna som ska skolas är mycket små, underlättas skolningen avsevärt om man sållar det översta jordlagret i krukan. Innan man börjar skolningen är det viktigt att frösådden är grundligt genomvattnad. Helst bör det göras dagen innan. Krukorna och trågen måste ha dräneringshål i botten.

Tillverkning av jord för omskolning
Skolningsjorden bör bestå av 15–20 % lagrat gräsklipp, 40 % sand och 40 % torvmull. Torvmullen kan ersättas med kompostjord. När det gäller skolning av växtarter med mycket små frö­plantor, t ex petunia, tar man den mindre mängden gräsklipp. Om gräsklippet kommer från lagring i plastsäck måste det luftas ur i en veckas tid. Så här lagrar du gräsklipp

Lämpliga redskap vid skolning av små fröplantor
Lämpliga redskap för skolning av plantor, som är så små att man inte kan ta dem med fingrarna, gör man enklast genom att skära till en träbit, t ex en glasspinne, så att den blir 12–15 cm lång och endast 5–6 mm bred i ena änden. Därefter gör man en skåra i spetsen på pinnen.

Så tar du upp plantor från såbädden
När man tar upp plantorna från såbädden kan man t ex använda en gammal kulspetspenna som skolningspinne. Den sticker man ner i jorden från sidan av plantorna så att spetsen på pennan kommer någon centimeter under plantan som ska skolas. Med den andra handen skjuter man fram den spetsiga delen av glasspinnen så att plantan glider in i skåran. Därefter lyfter man försiktigt så att plantan följer med upp utan att rötterna slits av intill plantans stam.
Med skolningspinnen gör man sedan ett litet hål i jorden där plantan ska sättas. För att kanterna på hålet ska hålla och för att jorden inte ska fastna på skolningspinnen, vrider man den ett halvt varv innan den tas upp.
Därefter sänks plantan ner i hålet så att plantan kommer ungefär i samma höjd från jordytan som tidigare.

För långa tomatplantor.

Om stjälkarna är för långa kan man skola om plantorna och sätta dem ett par cm djupare. Tomatplantor kan man plantera djupare om det behövs.

Så skolar man plantor med för lång stjälk
Har stammen blivit för lång kan man sänka ner plantan något djupare än vad den stått tidigare. 5–10 mm för små plantor och 10–20 mm för större plantor går det bra att sänka dem, men sätts de ännu djupare är det risk att plantorna dör.

Så skolar man plantor med för långa rötter
Är rötterna mycket långa, som t ex på purjo, kan man nypa eller skära av dem så att ca 1/3 av rötterna tas av. Det är bättre att skära av rötterna än att vika dem dubbla i hålet när man sätter ner dem.

Plantera plantan varsamt
När plantan kommit i rätt höjdläge och med alla rötterna nere i jorden, tar man skolningspinnen och skjuter den snett neråt så att hålet fylls igen nerifrån och uppåt. Fyller man igen jorden runt plantan uppifrån är det stor risk för att det blir tomrum intill rötterna och det försvårar och försenar plantans rotning.

Skolning utan redskap kräver försiktighet
Skolar man plantor som t ex tagetes och kål, kan man naturligtvis hålla i plantan med fingrarna bara man undviker att klämma åt stammen. Den skadas så lätt och det är förargligt om man ser att plantan dör 2–3 dagar efter skolningen. Det tyder på att man varit lite väl hårdhänt med plantorna.

Avstånd mellan plantorna
Avståndet mellan plantorna vid skolning är beroende av växtart och om man tänker skola plantorna en eller två gånger innan de planteras in i krukor.
Plantor som behöver lång förkultiveringstid, som t ex petunia och selleri, kan skolas på 2 cm avstånd mellan plantorna i båda riktningarna. Det gör att man får rum med många plantor i en liten kruka.
När man skolar tagetes eller sommardahlior bör avståndet vara minst 5 cm mellan varje planta.

Stort avstånd ger knubbiga plantor
Finns det utrymme är det givetvis en fördel om man skolar på något större avstånd än vad som här angivits. Då blir plantorna knubbigare och dessutom kan man vänta något längre innan man planterar in plantorna i krukor.
Det är dock inte bra att vänta för länge med inplanteringen även om växterna har utrymme där de står.

Skötsel av nyskolade plantor
När plantorna är nyskolade ska de underbevattnas. I 4-5 dagar bör temperaturen vara 2-3° högre än före skolningen. Under denna tid bör man även undvika att de nyskolade plantorna belyses av solen, men de bör ändå stå så ljust som möjligt.
Skolade fröplantor som bara är några millimeter stora bör första veckan efter skolningen vara täckta med glas eller plast för att luftfuktigheten omkring plantorna ska bli något högre, men det är mycket viktigt att man tar bort glaset så fort som plantorna börjar växa efter skolningen.

Luckra och gödsla
Med cirka en veckas mellanrum bör man luckra jorden lätt mellan plantorna med hjälp av en liten träpinne eller liknande. Luckringen ska göras för att luft lättare ska tränga ner i jorden.

Svag gödsling om nödvändigt
Är det svårt att få fart på plantorna kan det vara dags för en gödselvattning, men det ska vara en svag blandning, ca 1/4 av normalkraftigt gödselvatten, gjort av höns- eller kogödsel.

Mycket ljus och lagom värme
De skolade växterna ska nu stå på ljusast möjliga plats och temperaturen får inte vara för hög, men den kan dock få stiga rätt många grader under den tid på dagen som plantorna belyses av solen.
Under perioder med mulet väder bör man om möjligt sänka temperaturen där plantor står. 2-5 grader under den i tabellen angivna kan plantorna tåla under någon vecka utan att deras växtkraft hämmas.
Under mulna dagar bör man vara mycket försiktig med vattningen, så att plantorna inte utsätts för svampangrepp.


OMSKOLNING

Har man så smått om utrymme att det inte finns plats för plantorna på fönsterbrädan om man planterar in dem i krukor, kan man skola om plantorna och ge dem något större utrymme än vad de har. Detta ger endast en kort frist, men det kan vara tillräckligt för att man sedan ska kunna placera växterna i bänk eller växthus.


INPLANTERING

Inplantering innebär att man planterar plantorna en och en i varsin kruka i näringsrik jord.

Som tidigare nämnts kan man göra inplantering i krukor direkt från såbädden. Vanligtvis gör man detta med kraftigväxande arter som redan har relativt kort förkultiveringstid, som t ex astrar eller kål.
Det går givetvis att utplantera dessa växter direkt från såbädden, men plantorna går då miste om de fördelar som en tids odling i kruka har. Det är ofrånkomligt att en del rötter går av när man tar upp plantor från såbädden och flyttar dem ut på växtplatsen. Det gör det svårare för plantorna att kunna ta upp det vatten de behöver.

Tillverkning av egen jord för inplantering
Recept 1: Blanda 30–40 % lagrat gräsklipp, 30–40 % sand och 20–40 % torvmull. Till inplantering av svagväxande arter används den större mängden sand och torvmull. Den blandningen bör också använ­das vid direkt sådd i krukor av växtarter som t ex bönor, gurka och squash.

Recept 2: Blanda fin kompostjord eller blomjord blandad med såjord, ca 50 % av varje.

Krukstorlekar
Krukornas storlek bestäms dels av växtarten, dels av hur mycket arbete men vill lägga ner på plantuppdragningen. För många arter är det en fördel om man först planterar in plantorna i en mindre krukstorlek och sedan, när jordklumpen är fullrotad, planterar om dem i större krukor.

Förberedelser inför inplantering
De plantor som ska planteras in bör vattnas grundligt 6-12 timmar före inplanteringen. Torra plantor har mycket svårare för att komma igång, även om de får vatten genast efter det de planterats in. Inplanteringsjorden får inte vara torr, men den får heller inte vara så fuktig att den inte ”rinner” mellan fingrarna.

Lyft plantorna försiktigt
Plantorna lyfts upp från skolningsplatsen mycket försiktigt så att rötterna inte skadas. Med ett par fingrar eller något redskap lättar man på jorden underifrån samtidigt som man lyfter i plantan med andra handen. Man får absolut inte lyfta upp plantorna ur jorden enbart genom att dra i stam och blad.

Inplanteringsmetoder för olika typer av rotsystem
Skolade plantor har ett tåligare rotsystem än oskolade, rött­erna är väl förgrenade och oftast följer det med en liten jordklump med dessa skolade plantor.
Oskolade plantor har betydligt längre och mindre förgrenade rötter. När man planterar in oskolade plantor bör man med en vass kniv skära av de längsta rötterna.

Fyll flera krukor på en gång
Inplanteringen kan dels göras på så sätt att man fyller många krukor på en gång med jord och packar jorden lite lätt. Sedan gör man ett hål som vid skolning och sätter ner plantorna. Den metoden passar bäst när det gäller plantor med svagt rotsystem, som t ex lobelia eller purjo, och om det är många plantor som ska inplanteras.
Det går betydligt fortare när man fyller flera krukor på en gång än om man planterar in plantorna en och en.

PLANTERA IN SÅ HÄR:
1: Ska man plantera in växter som har ett förgrenat rotsystem, som t ex tagetes, är det både lättast och ger bästa resultat om man håller plantan i rätt höjd med ena handen och öser jord runt plantan med den andra handen.

2: Genom att stöta krukan lätt mot underlaget ett par gånger packas jorden tillräckligt. Man ska inte packa till jorden i krukan med fingrarna. Ju luftigare jorden är, desto bättre trivs plantorna.

3: Efter inplanteringen vattnas plantorna försiktigt och helst bör det göras i två omgångar med några timmars mellanrum så att jorden blir väl genomfuktad.

4: Liksom vid skolning bör inte de omflyttade plantorna utsättas för sol under de första 3-4 dagarna efter inplanteringen, men de ska stå ljust. Under första veckan efter inplanteringen bör temperaturen hållas ett par grader högre än tidigare, men sedan sänkas igen.

5: Av vissa växtarter kan man plantera in tre eller flera plantor tillsammans i varje kruka för att man ska få knubbigare plantor. Lobelia bör alltid skolas och inplanteras med 5-8 plantor i varje knippe.


AVHÄRDNING AV INPLANTERADE VÄXTER

Har tidpunkten för sådden anpassats till det utplanteringsdatum som gäller på den plats där man bor, bör utetemperaturen vara tillräckligt hög när plantorna är fullrotade efter inplanteringen. Man kan då börja att placera ut dem på balkong eller mot vägg på dagarna.

Börja med halvskugga
Placera krukorna på plastfat eller brickor så att det är lätt att flytta plantorna ut och in. Börja med att placera växterna i halvskugga under 3-4 timmar i 2-3 dagar. De bör inte stå ute hela dagarna på en gång.
Låt dem sedan stå ute 5-6 timmar om dagen i tre dagar, och då kan de även tåla lite sol.

Dags för sol
Efter 5-6 dagar tål plantorna att stå ute hela dagarna och de tål även solen hela dagarna, om man nu har en så fin plats för dem. Det går att klara plantorna även om platsen där de står helt saknar sol, men det är en stor fördel om de får åtminstone någon timmas sol per dag.

Håll koll på utetemperaturen
Är temperaturen lägre än 8-10° C i skuggan under de första två till tre veckorna från det man börjar sätta ut plantorna över dagen, bör man låta plantorna stå inne, men på så ljus plats som möjligt. På nättema tar man in plantorna och ställer dem i en temperatur omkring 15-18° C.

Dags för omplantering
Efterhand som plantorna växer måste man ge dem större utrymme för att de inte ska bli gängliga. Därför får man inte glömma att sära på dem emellanåt. Det betyder även att det behövs flera fat för att bära plantorna på.

Gödsla om det behövs
Plantor som växer dåligt kan man börja gödselvattna ett par veckor efter inplanteringen. Växer plantorna fint behövs det givetvis inte något näringstillskott.


OMPLANTERING

Tillverkning av jord för omplantering
Blanda 40 % lagrat gräsklipp, 40 % sand och 20 % torvmull. Torvmullen kan ersättas med kompostjord. Vid inplantering och omplantering är det mycket viktigt att man har blandat jorden mycket väl, så att det, trots att man har små krukor, blir den rätta mängden gräsklipp i varje kruka.

Så kollar du om omplantering behövs
Plantor som växer kraftigt bör man kontrollera rotbildningen på emellanåt för att se om de behöver planteras om. Håll krukan upp och ner och håll ena handen över jorden så att plantans stam är mellan fingrarna. Knacka krukan lätt mot en bordskant eller liknande så att jordklumpen lossnar, lyft upp krukan försiktigt.

Tecken på att det är dags att omplantera
Är mer än 40 % av jordytan i botten och nedre halvan av jordklumpen täckt av rötter, bör man plantera om plantan i en större kruka. Ser man att de nya bladen på plantorna blir små och ljusgröna i färgen och om de inte får bättre färg efter en eller två gödselvattningar, är även det ett tecken på att det är dags för omplantering.

Flera omplanteringar värt besväret
De växter i tabellen för vilka det står angivet olika krukstorlekar bör alltid planteras om under förutsättning att man planterat in dem i den mindre krukstorleken.
De flesta växtarter som kräver stora krukor och lång förkultiveringstid växer fortare och klarar sig bättre om de först planteras in i mindre krukor. Därför lönar det sig att göra en eller flera omplanteringar av dessa växter.

Rotträngsel ger för tidig blomning
Låter man plantorna stå för länge i fullrotade krukor går tillväxten på sparlåga och de förbereder sig för en för tidig blomning och mognad. När dessa plantor sedan blir utplanterade har de mycket svårt att komma igång på den nya växtplatsen. Blomkålsplantor som får stå för länge i krukorna så att de blir för hårt rotade, får ofta för tidigt bildade blomkålshuvuden som endast blir 5-10 cm stora.

Gödselvattna vid behov
Från det plantorna planteras in i krukor tills det är dags för utplantering kan man gödselvattna dem 3-5 gånger om det ser ut att behövas, d v s om de växer sakta och ser klena och lidande ut. Har man bra jord till inplanteringen kan det räcka med att man gödselvattnar plantorna en gång, och det gör man ett par veckor efter inplanteringen.
En till två veckor före det plantorna ska planteras ut på friland låter man dem även stå ute under nättema, om det inte är risk för frost.


Plantor i växthus.

UTFLYTTNING TILL VÄXTHUS

Den som har tillgång till växthus har helt naturligt större förutsättningar för att få fram fina plantor än den som är hänvisad till att odla dem på fönsterbrädan. Oavsett om det finns en värmekälla för uppvärmning av växthuset eller om det enbart ska värmas av solen, så gör ljuset i växthuset att plantorna blir kraftigare och finare.

Växthus utan uppvärmning
Plantor av de växtarter som tål låga nattemperaturer, som t ex tagetes, kan flyttas ut i ett växthus utan uppvärmning 5–7 veckor före utplanteringsdatum. Mera värmekrävande plantor, som t ex lejongap, bör inte flyttas ut i växthuset tidigare än 3-4 veckor före utplanteringsdatum.

Håll koll på nattemperaturen
Det är i regel tillräckligt varmt i växthuset på dagarna även tidigare på våren, men nattemperaturen sjunker alltför kraftigt denna årstid för att det ska var bra för växterna. Därför bör man inte flytta ut plantorna förrän man säkert vet att temperaturen inte går under 8-10° C.

Växthus med uppvärmning
Den vanligaste och enklaste uppvärmningskällan i ett växthus är en vanlig kupévärmare för bil. Har kupévärmaren dessutom termostat som reglerar värmen, blir den billig i drift, eftersom den då stänger av värmen så fort solen värmer upp växthuset på morgonen. Hur tidigt man kan starta ett uppvärmt växthus är helt beroende av hur mycket man vill kosta på sina plantor och hur välisolerat växthuset är.

Starta inte uppvärmningen för tidigt
Oberoende av var i landet som man bor, går det att klara uppvärmningen av ett litet växthus från mars månads senare del. Ur praktisk synpunkt är det dock lämpligare att vänta med starten av växthuset till första eller andra veckan i april. För att klara värmen i växthuset i senare delen av mars går det åt mycket energi. Dessutom är det väl tidigt för att man ska ha tillräckligt stora mängder av plantor att flytta ut i växthuset.

Drivbänk i växthus sparar tid och energi
Det finns ett sätt att påbörja odlingen i växthuset redan i början av mars utan stora kostnader för energin. Då placerar man en drivbänk på ett bord i växthuset och värmer upp endast drivbänken med kupévärmare.

Att tänka på när man använder kupévärmare
Med en ytterst ringa värmeåtgång kan man hålla bänken varm på nättema, och under soliga dagar blir det tillräckligt varmt genom solen. När en kupévärmare ska värma upp ett så litet utrymme måste den vara ställbar på olika temperaturer. Dessutom måste man se till att den varma luften inte blåser direkt på plantorna, för då kan de få brännskador.


SKÖTSEL AV PLANTOR I VARMA OCH KALLA VÄXTHUS

När man säkert vet att nattemperaturen i växthuset är tillräckligt hög, 8–10° C, flyttar man ut småplantorna från fönsterbrädan till bord och hyllor i växthuset. De ska inte placeras på marken eftersom temperaturen är betydligt lägre där och ljuset betydligt svagare än på bord och hyllor.

Skydda plantorna mot kyla
För att inte småplantorna ska ta skada under utflyttningen bör de skyddas av tidningar eller bäras i kartonger eller liknande. Kom ihåg att även om det känns varmt i solen så kan det vara flera köldgrader i skuggan och det kan vara tillräckligt för att spoliera småplantorna.

Vänj plantorna vid solen
Även solen kan skada de nyutflyttade plantorna sedan de kommit in i växthuset. Därför ska man försiktigt vänja plantorna vid solen. Ett vanligt sätt när man ska skydda plantor i ett växthus mot solen, är ju att skugga glaset. Men eftersom solen och ljuset behövs så väl den här årstiden, är det bättre att enbart skugga plantorna mot solen de första dagarna.

Skugga med tunt papper
Om man skuggar plantorna med ett tunt papper de 2–3 första dagarna och sedan 3–4 dagar låter plantorna få 1–2 timmar sol om dagen, har de i regeln klarat av omställningen till mera ljus så att de tål full sol i fortsättningen.

Var noga med temperaturen
Nu är det mycket viktigt att det inte får bli för hög temperatur i växthuset. Visserligen är det nu tillräckligt ljust, men får temperaturen gå upp mot 25° C eller mera, är det stor risk för att plantorna kommer att ränna i höjden. Lufta därför växthuset så fort temperaturen riskerar att bli för hög, men se till att inte kall luft från luftningsluckorna faller direkt ner på plantorna.
Genom att sätta upp en plastfolie som leder kalluften något i sidled kan man minska risken för skador på plantorna.

Anpassa temperaturen efter vädret
Eftersom man ofta har många olika växtarter på gång, är det svårt att ge varje art dess optimala temperatur, men håller man 18–20°C varmt trivs de flesta växtarterna. En gyllene regel när det gäller temperaturen är att vid mulen väderlek håller man några grader lägre temperatur och vid soligt väder tillåts den stiga några grader över det normala.

Viktigt med glesning
Skötseln av plantorna när man har dem i växthus är lika som tidigare beskrivits för plantor som placerats på balkong. Naturligtvis växer plantorna snabbare i växthus, så de måste passas noga med glesning för att de ska få fin form. Om möjligt ska plantorna alltid stå så glest att de olika plantornas blad inte berör eller skuggar varandra.
Behovet av omplantering och gödselvattning måste kontrolleras noga i växthuset, men i gengäld får man större plantor och tidigare blomning på dessa plantor än på de som dragits upp på balkong.

Nackdelar med förkultivering i växthus
Fördelarna med att dra upp plantor i växthus är många, men det finns även nackdelar, i synnerhet om det i växthuset finns plantor av många olika växtarter som kräver olika temperatur. Under senare delen av förkultiveringsperioden är det viktigt för en del växtarter som t ex aster, tagetes och kål, att de luftas rikligt och att temperaturen hålls låg. För andra växter, som t ex begonia och lejongap, bör temperaturen vara högre och luftningen sparsam.
Hur man än gör så blir under dessa förhållanden vissa växter lidande om man inte skiljer de olika växterna åt. Man kan flytta ut de växter som vill ha luftigt och svalt över dagarna, eller göra i ordning en enkel bänk, där de får stå sista veckorna före utplanteringen. Då kommer man ifrån dessa nackdelar och de olika växterna kan få den temperatur de önskar.