Så skapar du en crevice garden enligt Zdenek Zvolaneks metod
Så skapar du en crevice garden på Stefan Salomonsens vis
Odlingsvärda växter i en crevice garden
Gör en minicrevice garden i ett tråg

Så skapar du en klippträdgård

Text: Håkan Wallander, professor i markbiologi

Det går att få fjällbruden och andra känsliga alpiner att frodas i miljöer med fuktiga milda vintrar. Lösningen heter crevice garden eller klippträdgård på svenska. Den kan anläggas mycket stor eller i ett hemmabyggt minitråg.

Varje gång jag vandrar i fjällen blir jag lika sugen på att försöka odla några av de underbara fjällväxterna i min egen trädgård. Att få se isranunkeln blomma på en vindpinad hörna skulle få mig att tänka på snölegorna uppe vid Rimi i Norska Jutunheimen. Kanske ännu hellre skulle jag vilja ha ett exemplar av fjällbruden som är så magiskt vacker där den växer på klipporna längs sjön Gjende. Men hur ska man få en fjällväxt som är van vid att vara täckt av snö, sju månader om året, att trivas i Sydsverige, där det oftast inte ligger någon snö alls under vintern. När man läser om odling av alpiner får man snabbt klart för sig att den största faran är våta vintrar. Kort sagt, det verkade vara ett omöjligt projekt. Men så träffade jag Zdenek.

En överraskande inbjudan
Jag skulle delta i en konferens om markmikroorganismernas ekologi i Prag och satt och surfade runt på hemsidor om tjeckiska trädgårdar, för att vara beredd om det skulle bli lite tid över. Klippträdgårdar verkade vara något som tjeckerna länge hade hållit på med och jag hittade Zdenek Zvolanek’s namn på en hemsida från ”The rock garden club” i Prag. Jag skickade ett mail och frågade om han hade några tips på trädgårdar att besöka. Han svarade direkt: Du är välkommen hem till mig, och gav mig en utförlig vägbeskrivning.

Zdenek – klippträdgårdens mästare
När jag landat på flygplatsen tog jag mig med tunnelbana, pendeltåg och slutligen buss till den lilla byn Karlík som ligger i bergen några mil utanför staden. När bussen stannade möttes jag av en rask man i shorts, med grånande hår, som genast tilltalade mig med:
”You must be the Swedish boy, Do you like wine?”
”Of course,” svarade jag. Och vi gick till en liten butik och köpte en flaska lokalt vin på vägen hem till hans hus. Huset var litet och trångt, men så fort vinet var upphällt började Zdenek berätta om hur alpinväxternas rötter är experter på att tränga in i skrevor och skrymslen. Gräver man fram dem så blir man förbluffad över hur mycket rötter dessa små dvärgplantor lyckats producera. Men de kan ta åtskilliga år eftersom många av dessa växter växer ytterst långsamt. Det behövs massor med rötter för att den lilla dvärgplantan som sticker upp över markytan ska klara sig. När jag berättade att jag skulle hålla ett föredrag om hur växternas symbiotiska mykorr­hiza­­svampar påskyndar vittringen av mineralerna och på så vis gynnar växternas näringsupptag lyste Zdenek upp, och ni kan gissa om vi hade mycket att prata om.

Alpiner trivs bland sten
Många alpiner trivs väldigt bra om de får växa i skrevor mellan stenar, de tillhör de saxatila växterna (Saxicolous). Markfukten kondenserar på stenytorna och det finns alltid en tunn film av vatten djupt nere i skrevorna, även under de allra hetaste dagarna. Dessutom fluktuerar marktemperaturen inte lika mycket eftersom stenen magasinerar en del av solvärmen. Men det är trångt om utrymmet och saxatila växter behöver utvidga skrevorna med sina rötter för att trivas.

Kalksten lämplig i klippträdgård
Lättvittrade stenar som kalk­sten är speciellt lämpliga eftersom svampar och bakterier som lever i kontakt med rötterna hjälper till att urholka stenen så att rötterna kan hitta nya vägar och nå djupare ner. Det är ganska lätt att efterlikna dessa förhållanden i trädgården. Konstgjorda skrevor kan göras rymligare än naturliga. Man kan blanda in lera som ger näring och håller fukten bättre. Sen kan man stänga skrevorna mellan plantorna så att det blir svårt för andra växter att hitta dit med sina frön. Men hur gör man med vinterfukten?

Bra dränering A och O
Zdenek förklarade att extremt bra dränering är A och O om man ska lyckas med sina alpiner. Man ska ha grov sand eller grus i markytan. Vattnet måste rinna undan när det regnat, vattnet får aldrig bli stående.
Rothalsen måste få torka ut ordentligt efter att det regnat och plantan får inte sättas för djupt. Då kan man få alpiner att klara sig även under fuktiga vintrar. När vi gick ut på baksidan av huset fick jag med egna ögon se resultatet; Zdeneks fantastiska klippträdgård eller crevice garden som han kallar den, där han har testodlat alpiner från hela världen under de senaste 30 åren. Det är här som han har provat ut sina idéer och skapat sig den kunskap som gjort honom till en världskändis bland stenpartianläggare.

Han har bland annat anlagt den enorma klippträdgården i Montreals botaniska trädgård som lär vara världens största och även mindre varianter på Wisley Garden i London eller Fredrikshamn i Danmark. Han har samlat sina erfarenheter och ger massor av tips i en liten bok med titeln: The crevice garden and its plants som går att beställa på Alpine Garden Society i England (ISBN 0900048786).

Ett glädjerikt och givande möte
När jag och Zdenek hade tittat runt och njutit av rikblommande gentianor och flera sorters tibast, var jag tvungen att ta mig vidare till min konferens. Vi hade sällskap på pendeltåget in mot stan och de sista hans sa innan han försvann var ”Keep on smiling.” Det slog mig att mitt ansikte nog hade varit som ett enda stort leende under hela mitt besök hos Zdenek. Tur att vi har nätet. Där ute i cyberrymden finns det massor av människor som har snöat in på exakt samma saker som vi själva. Med nu kan vi finna dem – och få kontakt – ibland bara genom att skicka iväg ett enkelt mail.

CREVICE GARDEN ENLIGT ZDENEK ZVOLANEKS METOD

Men hur gör man då för att lyckas med sin crevice garden?
Enkelt beskrivet skapar man skrevor genom att ställa flata stenar på högkant, och man ställer dem ganska tätt så att skrevorna blir max 2,5 centimeter breda.
Skrevorna fylls med sand som gör att det snabbt torkar upp vid rothalsen och växterna blir djuprotade när rötterna får växa neråt längs de flata stenarna.
Stenarna placeras i öst-västliga parallella rader, för då får man en solsida och en skuggsida och det skapas en massa olika mikromiljöer som kan ge livsrum åt en stor variation av växter.
Man kan få mycket inspiration från naturliga miljöer. På Stensjöstrand utanför Steninge i Halland växer den gula fetknoppen (Sedum acre) vackert i skrevorna som bildats i gnejsen som formats så vackert av isen en gång i tiden. Men Zdenek menar att man bör undvika Sedumarter i sin klippträdgård för de kan lätt bli alltför dominanta.

GÖR SÅ HÄR:
Placering och ogräsrensning
Först och främst ska man välja en plats utan skuggande träd och gärna i en sluttning. Det bästa är om man kan placera sin crevice garden i en nordsluttning så att inte solinstrålningen blir alltför kraftig.

Få växter klarar den torra miljön på sydsluttningar och man ser ofta mer växtlighet på nordsluttningar när man går i fjällen.

Sen gäller det att ta bort allt rotogräs så att man börjar med så bra förhållanden som möjligt för de svårflörtade alpinerna.

Underarbetet
Man skapar formen man vill ha genom grävningsarbetet. Det är lätt att få en crevice garden att passa in i olika typer av trädgårdar eftersom den kan göras kompakt och oftast har en regelbunden form.

Man kan skapa variation i topografin med små kullar som gör den mer spännande och skapar många olika mikromiljöer.

Antingen bygger man direkt på marken, eller också gör man en upphöjd bädd som inramas av stenar.

Man kan också gjuta ett tråg och sätta de flata stenarna direkt i tråget. Då kan man göra en crevice garden i miniatyr. När formen är klar, fyller man på med natursand (0–8 mm kornstorlek) i tillräcklig mängd så att stenarna kan placeras säkert utan att falla. Glöm inte dräneringshål i botten!

Raderna med stenar ska vara parallella och helst gå i öst-västlig riktning så att man får en nordsida och en sydsida. Vinkeln på stenarna ska vara mellan 80–90 grader (alltså upprättstående) och avståndet mellan stenarna ska vara högst 2,5 cm så att skrevorna inte blir för breda.

Välj platta stenar med olika storlek
Alla typer av stenar kan användas, bara de har två parallella sidor. Ölandskalksten är idealisk eftersom man kan få den i stora bitar som passar utmärkt i stora anläggningar. Många alpiner trivs också med kalk i jorden och eftersom ölandstenen vittrar långsamt så tillförs kalk hela tiden. Skiffer fungerar också bra. Alunskiffer däremot ska man nog undvika eftersom den innehåller mycket tungmetaller som är giftiga för både växter och människor.

Ett vanligt fel när man anlägger crevice gardens är att de blir för monotona. Genom att använda olika tjocka stenar samt ställa stenarna i vinkel mot ramen om man gör en upphöjd anläggning eller använder tråg, så får man mer spännande miljöer.

Undvik fukthållande jord
När stenarna är placerade, ska man fylla upp med jord i skrevorna. Det är viktigt att man inte lägger humusrik jord i skrevorna. Köpjord i säck är absolut förbjudet. Då kommer andra arter att konkurerra ut de värdefulla alpinerna. Dessutom så håller jorden fukten bättre än sand och då ruttnar plantorna lätt under vintern.

Använd mineralrik jord
Man ska använda mineralrik jord. Det går utmärkt bra att använda ren sand, men allra bäst är det om det finns lite lera i som håller mer näring. Lite humus från t ex nedbrutna gräsrötter går bra men man ska aldrig blanda in löv eller torv i jorden, då ökar risken att plantorna ruttnar eller angrips av sjukdomsalstrande svampar. Sen beror det också på vilka växter man vill odla och vilket klimat man har.

Så fyller man skrevorna
De mest krävande alpinerna vill gärna ha inblandning av grus från porös sten (lavasten) medan de mer lättodlade klarar sig utmärkt på en blandning av lerjord, torv och sand med proportionerna 7:3:2 (Jon Innes potting mixture).

Är det torrt där man bor lönar det sig att blanda in mer lera i jorden som håller fukten bättre.

Det är viktigt att man fyller sina skrevor noga, det får inte bli några luftfickor. Det går lättare om jorden eller sanden är torr, och om man trycker ner den ordentligt med en flatändad pinne eller något annat lämpligt redskap. Man ska inte fylla ända upp. Lämna gärna några centimeter som senare kan fyllas med grovt grus för att undvika groning av oönskade ogräs och göra det torrt och väldränerat runt alpinerna.

En del placerar lite näringsrikare jord längst ner vid botten av stenarna och när rötterna vuxit ner längs stenen så når de näringen. Men andra tillför ingen näring alls utan menar att de som vittrar från sten och sand samt kvävet som faller ner med regnvattnet räcker för alpina växter som ofta har väldigt begränsade krav på näring.

Välj plantor med omsorg
Det ska vara kargt och näringsfattigt i en crevice garden, men ofta är plantorna man köper odlade i näringsrik torvjord och inte alls anpassade till dessa förhållanden.

De icke alltför seriösa plantskolorna driver gärna plantorna för hårt för att få dem säljbara så fort som möjligt. Om man köper sådana plantor är det nödvändigt att försiktigt skölja bort all jord och plantera om dem i den egna mineralrika jorden, och sen låta plantorna växa i ett skyddat läge tills de är mogna att planteras ut på sin slutliga plats.

Det finns all anledning att söka efter plantskolor som odlar sina alpiner i mineralrik jord om man ska lyckas med sin odling. Det bästa är att köpa små plantor som är lättare att plantera i de små skrevorna och som inte blivit alltför bortskämda av plantskoleskötseln. Här finns tips på plantskolor från Alpinodlarna i Halmstad.

Hitta bra leverantörer eller så själv
Man kan också gå med i en växtförening, då kan man få hjälp med att hitta de bästa leverantörerna. Det går bra att skicka alpinväxter per postorder och man kan också köpa frö och så plantorna själv.

Ofta lönar det sig att så sina alpiner själv eftersom krukodlade plantor kan vara ganska dyra. Dessutom bildar många alpiner en lång pålrot samtidigt som de första äkta bladen bildas, och då är de lätta att etablera i skrevorna. Man kan skugga och vattna dem den första tiden tills rötterna vuxit ner längs stenarna och sen klarar sig plantorna själva.

Plantering
Vid planteringen gör man ett hål i jorden i skrevan, tillräckligt djupt för att plantans rötter ska få plats.

Först fyller man hålet med vatten och när det dränerat så sätter man ner plantan och håller försiktigt i rothalsen medan man fyller med jordblandningen. Jorden ska pressas försiktigt mot rötterna så att inga luftfickor uppstår.

Det vanligaste felet är att sätta plantan för djupt så att rothalsen kommer nedanför marknivån. Då bildas en fördjupning där fukten samlas så att miljön runt rothalsen inte torkar ut tillräckligt fort efter ett regn. Det är också viktigt att fylla på med grus runt rothalsen så att dräneringen blir effektiv.

Planterar man i en väldigt smal skreva kan man fylla på jordblandningen runt rötterna med hjälp av en tratt. Då underlättar det om jorden/sanden är helt torr. Man kan fylla igen skrevorna mellan plantorna med småsten, för att undvika etablering av oönskade plantor.

Vill man få in lite mer fukthållande material i skrevorna mellan plantor kan man fylla på med torvblandad lera och sen stänga skrevan uppifrån genom att slå ner stenflisor i leran.

Speciellt viktigt är det att stänga de vertikala skrevorna på sidorna av anläggningen, så att inte jord och vatten sipprar ut när det regnar. Detta kan göras på samma sätt, flisor av sten slås in i lerblandad torv som tryckt in i skrevorna.

Plantera rätt växt på rätt plats
Det finns massor av växtsorter att plantera i sin crevice garden. På de solbakade sydsidorna trivs olika former av taklök. Man kan få dem att etablera sig i små sprickor i stenen om man först fyllt sprickorna med lera.

ATT TÄNKA PÅ
Plantera alpiner som blommar över hela säsongen, det är lätt att det blir för mycket vårblomning. Man bör också satsa på de mest småväxta sorterna. Alltför storvuxna växter kan ta över en crevice garden.

Undvik också de som frösår sig lätt (t ex leverört, Erinus alpinus, stor nunneört, Corydalis solida och backnejlika, Diantus deltoides).

Man bör välja växter som naturligt växer i alpin miljö, bland klippor och stenar eller på karga fjällhedar.

Man bör hålla sig till dvärgformer och undvika växter som blir högre än 15 centimeter.

Det är också bra att välja växter som inte kräver någon extra vattning, eftersom en crevice garden kan klara sig ganska bra själv när växterna är etablerade.

Det finns en uppsjö av växter att välja mellan. En heltäckande bok i sammanhanget är Encyclopedia of Alpines publicerad av AGS (Alpine Garden Society). Boken finns i en onlineversion här.

Skötsel
En crevice garden behöver inte mycket skötsel när växterna är etablerade. Nyplanterade plantor behöver ses över. De kan ha fått ogräsfrön med sig om man inte tvättat bort all jord innan planteringen. De kan behöva vattnas tiden innan rötterna etablerats. Bäst är att vattna med kanna så att vattnet tränger djupare ner och bara kommer där det behövs. Sämsta tiden att vattna är under heta dagar då vattningen kan ge en temperaturchock och gynna svampangrepp. Kom ihåg att fler alpiner dör av övervattning än av undervattning och den största faran för alpiner är våta vintrar.

CREVICE GARDEN PÅ STEFAN SALOMONSSONS VIS

Text: Håkan Wallander Foto: Stefan Salomonsson

När jag kom hem till Torna Hällestad utanför Lund så behövde jag aldrig ge mig på det tunga arbetet med att placera stora stenar i specifika mönster i min egen trädgård. Jag träffade nämligen Stefan Salomon­sson, ordförande i Sydsvenska rhododendronsällskapet, som byggt en egen crevice garden efter Zdeneks direktiv.

Större mellanrum sparar sten
Precis som Zdenek, så menar Stefan att det viktigaste är att hålla rothalsen väldränerad så att plantorna inte ruttnar under vintern. Det gäller att inte sätta dem för djupt och att låta rothalsen omges av grovt material som singel, så att regnvattnet aldrig blir stående. Däremot har Stefan inte följt rådet med max 2,5 cm mellan stenarna. Det hade gått åt alltför mycket sten och därför är avståndet snarare 10 cm mellan stenarna. Men det verkar fungera bra än så länge i alla fall. Stenarna är ställda i öst-västlig riktning men tomten sluttar mot söder istället för mot norr som Zdenek rekommenderar. Det finns en hel del vandrande skugga i Stefans trädgård och det mildrar nog en alltför stark solinstrålning som kan vara förödande i mer utsatta lägen.

Välj natursand 0–8 mm
Det är viktigt att använda rätt sorts sand när man anlägger sin crevice garden. Stefan har använt den naturliga sanden på tomten och har placerat stenarna så att cirka en tredjedel sticker ner i sanden. Sen har han fyllt på med natursand (fraktion 0–8 mm) upp till den nivå där plantorna ska placeras. Här är det viktigt att använda rätt sorts sand. Bäst är att använda natursand som tagits relativt djupt för att undvika fröreserven som finns i mer ytliga lager. Då undviker man ogräs­floran som följer med fröreserven. Makadam i fraktion 0–8 mm duger inte, den innehåller alltför mycket finmalt material.

En klippträdgård ska sköta sig själv
Hela idén men en crevice garden är att den ska sköta sig själv när den väl är etablerad. Plantorna ska klara sig även under torrperioder med hjälp av sina djupa rötter och den näring som frigörs på naturligt sätt bör räcka. Precis på samma sätt som de klarar sig i sin naturliga fjällmiljö.
Zdenek rekommenderar att blanda in lite näringsrikare lera eller lite humus i form av nedbrutna växtrötter men Stefan har bara använt ren natursand i sina skrevor. Man får väl helt enkelt hålla ett öga på växterna och se om de utvecklar bristsymtom så småningom. I sådana fall kan man ju tillföra näring i löst form.

Alpiner chanslösa mot mullvad
Det är i alla fall en imponerande lista med växter som Stefan lyckats etablera i sin crevice garden, och den innehåller också min favorit fjällbruden (Saxifraga cotelydon) som ser ut att klara sig bra. En del arter har dock gått ut under senaste vintern. Ett antal arter av Draba fick stryka på foten när en mullvad grävde sig en gång i en av stenraderna. Plantorna låg uppskoffade på markytan en morgon och Stefan försökte plantera om dem i en annan del av trädgården med varierat resultat. Man kan inte skydda sig mot allt, och mullvadsgrävning lär inte vara något fenomen som alpinväxter utvecklat ett naturligt försvar mot. Kanske kan man undvika problemet med smalare skrevor.

ODLINGSVÄRDA VÄXTER TILL EN CREVICE GARDEN

Urvalet har Stefan Salomonsson gjort efter de växter som är vackra att se på och som verkar trivas bra efter hans två första vintrar med sin egen crevice garden. Blomningstid anges sist i varje beskrivning.

GÖR EN LITEN CREVICE GARDEN I TRÅG

Foto och beskrivning: Wild Ginger Farm