TRÄDGÅRD Så odlar du svartrot

Odla svartrot i mjölkpaket för snabbare skörd

Svartrötter.

Svartötter är en riktig delikatess som dessutom är lätt att odla. Förutom roten, så är både blommor och blad goda att ha i en sallad.

Så svartrot både vår och höst

Text: Roland Berglund (2011)

Superlativen är många – lättodlad, härdig, nyttig, delikat och har vackra gula, ätliga blommor. Med alla sina goda egenskaper borde svartroten få större plats i vårt kosthåll än vad den har i dag.

Svartrot, eller scorzonera, som den också kallas, är en lättodlad intressant växt. En näringsrik och god rotfrukt som kan användas enbart eller tillsammans med andra rotsaker.

Härdig och flerårig
Denna rot är mycket härdig och övervintrar lätt. Den är flerårig och är smakligast första året, men låter man den stå kvar i jorden är den även fullt användbar våren och sommaren därpå.

Spanskt ursprung
Svartrot, Scorzonera hispanica, tillhör familjen korblommiga växter, Asteraceae. Den växer vilt i länderna kring Medelhavet och kommer ursprungligen från Spanien, därav namnet hispanica.
Det krävs inte sydliga breddgrader för att svartroten ska trivas, den odlas också i Sibirien och klarar sig väl i de norra delarna av vårt land.

Unga plantor av svartrot.

Unga plantor av svartrot.

Stenfri jord bäst
Svartroten går bra att odla i lerjord, men en något lättare, mullrik jord är bäst. Jorden bör inte vara nygödslad.
Det viktigaste är att den är djupt bearbetad och helst stenfri. Svartroten blir nämligen 25–30 cm lång och om den missformas går den lätt av vid skörd. Roten innehåller en mjölksaft och en skadad rot måste användas direkt – den förblöder om den sparas.

Flexibel såtid
Sådden kan ske vid olika tidpunkter på året och detta faktum gör svartroten ännu mer intressant och användbar.
Normalsådden ska ske så tidigt som möjligt på våren så snart jorden reder sig. Fröet sås i fåror som är 2–4 cm djupa och med 5 cm mellanrum. Radavståndet kan vara 30–45 cm eller mer om man vill ha en mellangröda.

Samodla med snabba grödor
När bladen har vuxit till ungefär en decimeters höjd är det dags att gallra, det ska vara dryga decimetern mellan varje planta. Fröna gror ganska långsamt – det tar närmare två veckor – och man kan mycket väl så exempelvis rädisor, spenat eller tidig sallat mellan raderna. Alla trivs bra med svartroten, och svartroten tycks gilla sällskap.

Skörda försiktigt
Under växtperioden rensar man bort påträngande ogräs. Svartroten angrips sällan av några sjukdomar eller skadeinsekter. Den är i det närmaste problemfri att odla. Det enda som kan vara lite knepigt är själva skörden.
Man använder inte spade utan en grävgrep. Har man flera rader svartrötter kan ett sätt vara att man först föser undan jorden intill rötterna. Sedan fäller man försiktigt ner jordskiktet med grepen där de första rötterna står och frilägger dem på så vis. Det finns förstås andra bra sätt, huvudsaken är att rötterna inte bryts av och börjar läcka ut mjölksaft.
Bästa tiden för skörd är sent på hösten, september-oktober i större delen av landet. Bladen på skördade plantor kan användas i sallat.

Vinterförvaring
Om man har en källare eller ett garage kan man vinterförvara svartrötterna där. Man lägger dem i sand i en trälåda eller pappkartong. Det går också bra att ställa rötterna upprätt och fylla på med sand. Rötterna ska ha själva rotnacken ovanför sanden, ungefär som endiver på drivning. Då kan det växa fram små delikata bladskott fram på vårvintern.
Man behöver inte skörda alla svartrötter samtidigt, en del kan stå kvar i jorden till sen höst eller tidig vinter. Det går att hålla tjälen borta ganska långt upp i landet genom att täcka över med halm eller löv.

Övervintring i jorden
Låt några svartrötter stå kvar på växtplatsen till nästa år. Några av dem skördar man så snart tjälen gått ur marken på våren. Dessa svartrötter smakar alltid lite bättre än de källarförvarade.
Finns ytterligare några plantor kvar, kan de få växa vidare och bli tvååriga. De går i blom i juli, ibland ännu tidigare, och i augusti/september kan man ta frön till nästa års sådd.

Blommande svartrot.

Svartrotens blommor är ätliga och goda att ha i en sallad.

Ta bort blomstjälkar på övervintrade rötter som ska skördas
På de plantor som övervintrar – med rötter som man vill skörda andra året – bör man helst ta bort blomstjälkarna så snart de börjar skjuta upp. Annars är det risk för att roten förlorar i kvalitet och smaklighet. Om plantan lämnas kvar till ett tredje år, blir roten oftast svampig eller träig. Men det går däremot fortfarande bra att ta frön.

Goda blomknoppar
Blomknopparna ska förresten vara goda att äta, och de gula blommorna som har en svag doft av vanilj, ger en extra smaksensation om man blandar ner dem i salladen. Ja, det finns ingen hejd på vad svartroten kan erbjuda.

Sådd under hösten
Det går också att så svartrot i augusti – ja, här och var kanske ända in i september – allt beroende på läge och väderlek. Den lilla plantan som hinner komma, övervintrar och sätter ny fart igen nästa vår då den blommar och sätter frö. Skörden kan även ske något tidigare och då får man späda, mjälla rötter.

Mycket sen höstsådd
Den tredje möjligheten att så är i september-oktober, beroende på var i landet man befinner sig. Man ska så precis innan tjälen slår till. Fröet läggs lite grundare än vid vårsådd. De sent höstsådda svartrötterna kommer i gång lite tidigare än de som sås på våren.
Eftersom det går att så svartrot både vår och höst, kan man planera in den i växtföljd med andra grönsaker, till exempel efter tidig och sen höstpotatis.

Frösamling
Svartrotens frö behåller grobarheten två till tre år. Om man vill samla in frön, bör detta ske kontinuerligt innan de faller de till marken. De är också begärliga för småfåglarna.
Sedan får fröna ligga och eftermogna och torka en tid. De rensas genom att man gnuggar dem mellan händerna. Som alla frön ska de förvaras torrt, tills det är dags att så.

Svartrot bra för diabetiker
Inulin är en sockerart som kroppen inte kan bryta ner. Det finns bland annat i korgblommiga växter, till exempel svartrot, haverrot, jordärtskockor och dahliaknölar. Inulinet gör att svartrot lämpar sig särskilt väl för diabetiker. Roten, som inte innehåller någon stärkelse, är också mycket energi- och mineralrik.

Klistrig mjölksaft
Det tunna, brunsvarta skalet skalas av under rinnande vatten. Fruktköttet är vitt och innehåller en mycket klistrig mjölksaft som reagerar på syre. Man kan lägga de skalade svartrötterna i kallt vatten med lite pressad citron eller mjölk så att de inte mörknar.

Tillagning
Koka i lättsaltat vatten i 10–15 minuter. Servera med smör eller hollandaisesås. Smaken påminner om sparris. Svartrot kallas även fattigmanssparris.


Sådd av svartrot i mjölkkartong.

För odlare i norra Sverige kan förkultivering av svartrot i mjölkkartong vara ett bra alternativ. Foto: Lotta Flodén

Odla svartrot i mjölkpaket

Text: Artikel ur boken “Den biologiska trädgården, Del 1” av Nils Åkerstedt

Genom att så i mjölkpaket förlängs växtsäsongen och småplantorna får en gynnsammare start om man har tung jord.

För odlare som bor i norr är växtsäsongen oftast för kort för att rötterna på svartroten ska hinna bli någorlunda grova.
Eftersom den tillhör de växter som man inte kan skola utan att roten går av och grenar sig, måste man göra sig lite extra besvär om man vill odla den. Men det är mödan värt – kokta svartrötter med smör är en delikatess.

GÖR SÅ HÄR:
1. Skär bort översidan på mjölkpaketet och gör några hål i botten med en spik eller dylikt. Fyll sedan paketet med fin kompostjord eller sandblandad jord.

2. 4–6 veckor innan man kan plantera ut på friland, sår man 4–6 frön i varje paket och med cirka 1 cm jord över. Sedan vattnar man försiktigt och placerar paketen intill ett fönster i vanlig rumstemperatur.

3. När fröna grott och plantorna blivit 5–10 cm höga, ställer man ut paketen på en balkong eller annan skyddad uteplats. Men på nätterna bör de tas in.
För den som har växthus eller bänk går det fint att dra upp svartroten där.

4. När man säkert ser att plantorna växer som de ska, gallrar man bort de svagaste i varje paket så att det blir 3–4 plantor kvar.

5. När det är dags att sätta ut plantorna tar man försiktigt jordklumpen ur mjölkpaketet, om den håller ihop, annars är det bättre att skära bort botten med en kniv och låta sidorna vara kvar. Mjölkpaketet ska grävas ner så djupt att det täcks helt av jord, och man måste vara noga med att jorden packas lätt mot paketets väggar utvändigt.