Jord och jordarter
Kapitel ur ”Den ”nya” biologiska trädgården, Del 1, 1999
Författare: Nils Åkerstedt
Redigering webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018
En bra jord innehåller mycket organiskt material, är fuktighetshållande, näringsrik och genomsläpplig.
I vissa odlingssammanhang sägs att jorden endast är till för att växterna ska kunna få fäste för sina rötter. Ja, man påstår till och med i vissa läroböcker att man bör undvika att använda jord för containerodling av buskar och träd, eftersom det finns för växterna skadliga bakterier och svampar i jorden. Man rekommenderar i stället olika konstgjorda substrat. Men för den som vill odla på ett mera naturnära sätt är det ingen tvekan om hur värdefullt och viktigt det är att ha en bra jord att odla i. Och för den som är nybörjare inom odlingsområdet infinner sig naturligtvis frågan – Vad är en bra jord?
Vad är bra jord
Att ge ett klart svar på den frågan är kanhända lite svårt, men en blandjord med innehåll av sand, mo, mjäla och lättlera och som dessutom är rik på organiskt material, är en mycket bra jord att odla i. Tyvärr har vi sällan möjlighet att välja den jordart vi vill ha, och därför är det viktigaste när det gäller odlingsjorden att få vetskap om hur man på bästa sätt ska förändra den odlingsjord man har, så att den blir en bra odlingsjord.
Problemjordar
Vissa jordtyper är i starkt behov av att förbättras om de ska bli bra odlingsjordar, och det är rena sandjordar, mjäla och lerjordar. Dessutom finns det en typ av jord som man ofta finner vid nybyggda villaområden, där många tunga maskiner har sammanpressat jorden så hårt att flertalet växter inte kan trivas i den. De flesta jordarter tar skada av maskinpackning. Undantaget kan vara sand- och grusjordar.
FÖRBÄTTRING AV PACKAD JORD
För att få odlingsvänlig jord av kompakterad mark måste vi ta till spade och vända jorden till minst ett spaddjup. Eftersom det inte finns mycket till liv i denna jord gör vi inte någon skada när vi spadvänder den. Är det inte för stort område det gäller, bör man med ett järnspett försöka tränga ännu längre ner och luckra upp den hårda botten som finns under matjorden.
Gödsla och jordförbättra
När man sedan spadvänt och luckrat jorden gödslar man den med naturgödsel. Använd då helst gammal, väl brunnen naturgödsel som inte längre är så kväverik, för man bör lägga på 400–500 kg per 100 kvm. Det viktigaste i det här fallet är inte den näring som man tillför utan den jordförbättrande verkan som gödseln har, även om näringsinnehållet så småningom kommer till nytta. Man kan även lägga på löv, hackad halm, malen bark, sågspån eller annat organiskt material för att höja mullhalten och få mera liv i jorden.
Ytfräs eller luckra
Vad man än använder av detta, fräser eller luckrar man ner det ca 10 cm. Ju bättre det organiska materialet blandas med jorden, desto lättare går det sedan att anlägga gräsmatta.
FÖRBÄTTRING AV SAND- OCH MJÄLAJORDAR
Sandjord är näringsfattig men kan bli en en fantastisk odlingsjord om den blandas med organiskt material.
Dessa jordarter är oftast kvävefattiga och lider brist på mineraler. Därför gäller det att i första hand tillföra mycket organiskt material som innehåller kväve och som dessutom gör att den tillförda näringen stannar kvar lite bättre. Man ska alltså tillföra organiskt material på samma sätt som vid förbättring av packad jord.
Odla i bara sand med grönmassa
När man använder grönmassa som gödsel går det att odla i ren sand utan att något annat material eller gödselmedel blandas in, men det förutsätter att grönmassa läggs i ett 10 cm tjockt lager mellan växterna två gånger per sommar.
Undvik torvmull
Att blanda torvmull eller torvströ i sandjord för att förbättra den är både dyrbart och för odlingsresultatet mindre lyckat. Dessa material har en kortvarig förbättrande verkan på jorden utan att ge något nämnvärt näringstillskott.
Håll jorden täckt
Givetvis ska man, där man har buskage och trädgårdsland, fortsätta att tillföra organiskt material, som t ex gräsklipp, så att sandjordens innehåll av organiskt material inte minskar. Gräsmattorna är i regel självförsörjande sedan man gjort en grundförbättring vid anläggandet.
FÖRBÄTTRING AV LERJORD
Lerjord är näringsrik och fuktighetshållande men är den alltför styv bör den förbättras med rejäla mängder organiskt material.
Sand kortsiktig lösning
Ett ofta återkommande råd till den som har tung lerjord är att blanda sand i den för att göra jorden mera lättarbetad. Och visst kan man få lerjorden mera lättarbetad om man tillför grov sand, men det blir bara en tillfällig förbättring. Dessutom bör man i så fall lägga på mellan 5 och 10 cm med sand som fräses ner och efter några år måste man göra om proceduren igen. Risken finns att jorden till slut blir som cement.
Tillför organiskt material i ytskiktet
För att få en långvarig förbättring och dessutom tillföra näring samtidigt, ska man blanda i rikligt med organiskt material i jorden. Men man måste vara försiktig så att det organiska materialet inte kommer för djupt ner i leran eftersom den har så svårt att släppa igenom luft.
En ytlig nerfräsning av gödsel eller annat material, som tidigare beskrivits, förbättrar lerjorden avsevärt, och att samtidigt lägga på sand är inte någon nackdel, i synnerhet där man ska anlägga gräsmatta.
Marktäck under sommaren
I trädgårdslandet har man tillfälle att genom marktäckning under sommaren ytterligare förbättra jordens struktur.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis, när det gäller att förbättra odlingsjorden, är organiskt materialet som gödsel, löv m m, det absolut bästa man kan använda både ur jordförbättrings- och näringssynpunkt. De olika material som säljs med mer eller mindre fantasifulla namn har långt ifrån samma goda effekt trots det höga priset.
EKOBLANDNING, JORD FÖR KRUKVÄXTER OCH PLANTUPPDRAGNING
Vill man själv dra upp plantor av blommor och köksväxter bör man även se till att man tillverkar jorden som behövs för ändamålet. Bästa tiden att göra detta är på hösten.
Bästa jordblandningen
Den förnämsta jorden till krukväxter och plantuppdragning har fått namnet Ekoblandning. Den tillverkas av sand, gräsklipp och kompostjord, eller torvmull så länge man inte har en minst två år gammal kompostjord. Blandningen ska bestå av 40 % sand, 40 % gräsklipp och 20 % kompostjord eller torvmull.
Gör ekoblandningen på sensommaren
På eftersommaren och tidiga hösten medan gräset ännu är saftigt och grönt blandas gräsklippet med sand. Välj natursand med fraktionen 0–8 mm, den brukar bl a kallas sättsand 0–8 mm eller gjutgrus 0–8 mm. Man kan blanda med en spade och lägga blandningen i en hög på marken och täcka väl med svart eller annan ogenomskinlig plast. Ett bättre alternativ är att lägga blandningen i ogenomskinliga säckar, trycka ut luften och knyta ihop dem. Det lättaste sättet att blanda större mängder är att använda en cementblandare. Säckarna förvaras utomhus.
Lagra innan användning
Blandningen ska ligga minst två månader innan den används till krukväxter. Den blandning som ska användas på våren bör ligga ute under vintern. Innan blandningen används ska den luftas ur under några dagar och därefter blandas med kompostjorden. Blandas kompostjorden in i blandningen redan på hösten startas en förmultningsprocess vilken resulterar i att en del av näringen i gräsklippet går till spillo. Är det klumpar med gräsklipp sönderdelas dessa så mycket som möjligt, så att man får en homogen blandning.
Blandning för skolning, inplantering* av sticklingar och frösådda växter
Ekoblandning som ska användas för skolning och inplantering av sticklingar och frösådda växter måste blandas ut med mera sand. Blanda cirka 60 % av ekoblandningen med 40 % sand.
*Inplantering = den sista omplanteringen i kruka som görs innan växten planteras ut där den ska slutligen ska växa.
Typ av sand till ekoblandning och odling i endast sand: Natursand med fraktionen 0–8 mm. Kallas bl a för betonggrus 0–8, sättsand 0–8 mm, gjutgrus 0–8 mm, rörgravsgrus 0–8 m m.
SÅJORD
Vid sådd ska man använda en näringsfattig jord, eftersom man annars kan orsaka brännskador på rötterna på vissa ömtåliga växtarter. Gör därför en blandning av 40 % sand, 50 % torvmull och 10 % kompostjord eller gammal gödsel.
RECEPT PÅ JORDBLANDNINGAR
Ekoblandning: 40 % sand, 40 % färskt gräsklipp, 20 % kompostjord eller torvmull
Blandning för skolning, inplantering av sticklingar och frösådda växter: 60 % av ekoblandningen och 40 % sand.
Såjord: 40 % sand, 50 % torvmull och 10 % kompostjord eller gammal gödsel.