---

Sjukdomar och skadedjur

Vid odling i växthus och bänk tvingas många växtarter att växa på en plats som inte är optimalt anpassad till deras behov. Därför blir vissa växtarter som växer i växthus i större utsträckning än andra växter utsatta för angrepp av sjukdomar och skadedjur.

Det finns ingen anledning att tillgripa kemiska preparat för att försöka lösa problemen. Dessutom löser man dem inte genom att spruta med gifter, utan man skjuter bara problemen framför sig. Kemiska bekämpningsmedel bör absolut inte komma in i hobbyodlarens växthus.

---

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Förebyggande åtgärder vid odling i växthus och bänk:
– Tillämpa växelbruk genom att aldrig odla en växtart, t ex tomater, på en och samma plats år efter år. Växla växtplats eller byt jord.
– Tillför rikligt med organiskt material till jorden.
– Tillför mineraler genom att använda stenmjöl, träaska och algomin.
– Undvik att använda alltför stora mängder ren naturgödsel eller gödselvatten gjort på naturgödsel.
– Undvik alla former av handelsgödsel, typ Blåkorn, kalksalpeter m m.
– Se till att växterna varken torkar eller får för mycket vatten.
Ser man till att utföra dessa förebyggande åtgärder är det inte någon risk för stora, svåra angrepp på växterna, men helt slipper vi inte undan angrepp. Därför följer här några råd om hur angreppen skall begränsas.

---

SKADEDJUR

BLADLÖSS, Aphidoidea
Bladlöss kan angripa nästan alla växtarter i ett växthus om växterna inte mår riktigt bra. Ta därför som vana att noga syna de speciellt bladluskänsliga växterna, som t ex krysantemum, pelargonior av nyare sorter, sommardahlior m fl. Risken för bladlusangrepp är störst på de växter som odlas i krukor.

Åtgärder: Är det några få bladlöss på en växt kan man spola bort dem med kallt vatten. Är växterna hårt angripna bör man använda såpvatten (se recept nedan) och duscha över växterna 3–4 gånger med 5–6 dagars mellanrum. När såpvatten sprutas på tomater och bönor måste man noga se till att bladens undersidor blir besprutade.

Tomat- och bönblad som börjar gulna angrips rätt ofta av bladlöss. Ta bort vissnande blad på ett tidigt stadium och kontrollera att inte även friska blad angripits. Växter som torkar och växter i krukor som är fullrotade angrips lätt av bladlöss, så var noga med växternas skötsel.

Såpvatten
Dosering: Blanda 0,3–0,5 dl såpa med 1 liter ljummet vatten, den kraftigaste doseringen när det gäller sköldlöss eller svart bladlus.

---

VITA FLYGARE
Symtom: Små, vita fjärilsliknande insekter kan i södra delarna av landet vara rätt besvärliga i växthusen. Längre norrut, där de inte kan övervintra, kan de endast bli till besvär på eftersommaren genom att de följt med någon inköpt växt. Håll noga uppsikt över tomater, bönor, engelska pelargonior och fuchsior, eftersom dessa växter är de som i första hand angrips av vita flygare.

Åtgärder: När de upptäcks bör undersidan på bladen på de växter som angripits, sprutas med såpvatten i flera omgångar med 4–5 dagars mellanrum tills inga fullbildade vita flygare kan upptäckas. Men eftersom det mycket väl kan finnas ägg, bör kontrollen fortsätta hela sommaren ut.

Besprutning av vita flygare bör göras tidigt på morgonen, eftersom de har svårt att flyga när det är låg temperatur. Är det krukväxter som är angripna är det enklast att klämma ihjäl dem med tummen.

Förebyggande åtgärd på hösten: I de trakter där vita flygare kan övervintra i växthusen, bör man på hösten efter avslutad skörd lämna en eller två små tomatplantor som helst ska stå i krukor. Plantorna lockar till sig eventuella vita flygare som blivit kvar. Tomatplantorna kontrolleras varje dag sedan växthuset rensats på övriga växter. Detta bör göras innan det blir för låg temperatur i växthuset.

När inga fler vita flygare kan upptäckas, tvättas tak och väggar i växthuset riktigt noga med såpvatten, och översta lagret på jordbädden i växthuset skrapas ihop och läggs på komposten.

Biologisk bekämpning: Biologisk bekämpning av vita flygare med hjälp av rovkvalster kan göras, men det är mycket svårt i ett hobbyväxthus. Dels krävs det hög temperatur dygnet runt, dels bör odlingarna som är angripna vara rätt stora om resultatet ska bli bra.

---

VÄXTHUSSPINNKVALSTER (rött spinn), Tetranychus urticae
Tillhör ett av de mer besvärliga skadedjuren vid odling i växthus och angriper de flesta växtarter.
Symtom: Växthusspinnkvalster ser ut som pyttesmå rödbruna eller gröna spindlar och trivs där det är varmt och torrt. Kvalstren sitter på bladens undersida och suger växtsaft. Ofta angrips bland annat gurka, krysantemum och luktärter.

Förebyggande åtgärd: Torr luft ökar risken för angrepp. Därför är den bästa förebyggande åtgärden duschning av växterna. Har t ex gurkplantorna duschats dagligen är det inte någon risk att de angrips.

Åtgärder: Om angreppet är kraftigt så att växten ser lidande ut och tunna nät syns vid blomknoppar och blad, bör bladens undersidor duschas med såpvatten 2-3 gånger med några dagars mellanrum och sedan används vanligt vatten. Blanda 0,5 dl såpa med 1 liter vatten.

Växtarter som inte trivs med fuktig luft och som angrips av spinnkvalster, ska duschas på förmiddagen så att de snabbt torkar. Missköter man växterna så att de får torka ofta är risken för spinnangrepp stor.

Växthusspinnkvalster bildar s k dvalhonor när dagarna blir kortare och temperaturen sjunker. Dvalhonorna tål både frost och torka och kan därför övervintra i växthus. Så fort värmen kommer tillbaka vaknar de till liv och börjar lägga ägg. En noggrann rengöring av växthuset på hösten minskar risken för angrepp året därpå.

---

ROSENSKOTTSTEKELNS LARV, Ardis pallipes
Symtom: Angreppet av denna cirka 10 mm långa, gulvita larv, upptäcks vanligen när blomknoppar och färska skott böjer sig i topparna vid soligt väder. Efter en mulen period när solen återkommer kan skotten sloka, men om de inte repar sig på kvällen bör skotten undersökas. Angripna skott svartnar och vissnar.

Åtgärder: Angripna skott klipps av så långt ner att larven följer med och det ska göras på ett tidigt stadium innan larven hinner krypa ner i jorden för att förpuppas.

Är det stora angrepp under en sommar, är det säkrast att göra ett års uppehåll med rosodling i växthuset.

---

MOROTSBLADLOPPA, Dyspersa apicalis
Morötter som odlas i bänk kan angripas av morotsbladloppan, som ger upphov till missbildning av bladen, så kallad krussjuka. Risken för angrepp är rätt stor om frilandsodlingar intill brukar angripas.

Skydda med fiberduk
Genom att fiberduk läggs över bänken genast efter sådden, och genom att väven får ligga kvar när bänken luftas och ända tills fönstren tas av, är risken för angrepp närmast obefintlig.

---

SNIGLAR
På sallat i växthus och i bänk samt på kålrabbi kan det förekomma angrepp av sniglar. Men vid denna tidpunkt på försommaren är deras antal mycket få och därför går det lätt att plocka bort dem t ex genom att lägga en fuktig tidning mellan växterna och vittja den på dagarna.

---

KNÄPPARLARVER, Agriotes sp., Corymbites
Symtom: Sallatsplantor i bänk kan ibland angripas av knäpparlarver som gnager av plantorna vid rothalsen, så att plantorna plötsligt vissnar. I undantagsfall kan de även förekomma i växthus om jorden nyligen bytts ut med jord från gräsmatta eller kompost.

Åtgärd: Upptäcker man dessa cirka 2 cm långa, gulaktiga, hårda och blanka larver fångas de lättast genom att potatishalvor läggs mellan sallatsplantorna med den avskurna delen vänd mot jordytan. Varje dag vittjas sedan dessa potatisar tills larverna är borta.

---

BAKTERIE- OCH SVAMPANGREPP

Oftast är det omöjligt för en amatörodlare att avgöra om en sjuk växt angripits av svampar eller bakterier och ofta förekommer båda delarna vid ett angrepp. Svampar angriper ofta i samband med bakterie- eller skadedjursangrepp.

GRÅMÖGEL PÅ TOMATER, Botrytis cinerea
Gråmögel angriper främst försvagade och skadade växtdelar. Ofta startar angreppet i en snittyta när det är fuktigt och kallt, så beskär inte sent på kvällen.

Symptom: På frukterna bildas små ljusa ringar med mörkare mitt. På blad och stam bildas fläckar som täcks med ett grått mögel.

Åtgärd: Angreppet är ett tecken på att man har eller har haft för hög luftfuktighet. Lufta därför rikligt. Vattna inte på kvällen och framför allt inte uppifrån.

Läs mer om gråmögel på tomater

---

SAMMETSFLÄCKSJUKA PÅ TOMATER, Fulvia fulva

Symptom: På bladens översida bildas ljusa fläckar i varierande storlek. På undersidan är fläckarna täckta med en brungrå beläggning. Angreppet kan komma snabbt och skada stora delar av plantorna.

Åtgärd: Även denna svamp gynnas av hög luftfuktighet. Därför ska man ta bort alla angripna blad och en del friska så att det blir luftigt mellan plantorna. Lufta rikligt och värm om möjligt upp växthuset under svala nätter.

---

TOPPRÖTA PÅ TOMATER (pistillröta)

Symptom: Vid pistillens bas bildas först en vattenklar, sedan mörkare fläck och frukten blir platt och deformerad.

Orsak: Pistillröta beror på att kalciumförsörjningen inte varit tillräcklig ända ut till cellerna i blomänden på frukten. Cellerna dör och det utvecklas ett svart insjunket område.

Åtgärd: För kraftig gödsling med kväve samt ojämn vattning anses vara största orsaken till angreppet. Genom att marktäcka tomaterna håller man lätt en jämn fuktighet i jorden.

---

ROTFRUKTSRÖTA (bomullsmögel), Sclerotinia sclerotiorum
Symtom: Rotfruktsröta angriper bland annat gurka, melon och tomater på stammen nere vid jordytan. Svampen ger upphov till mjuk, vattnig stjälkröta med bomullsliknande mycel som först är vitt och mjukt, för att sedan bli svart och hårt. Angreppet orsakas bland annat av dålig dränering, hög fuktighet och låg temperatur.

Förebyggande åtgärder: I förebyggande syfte bör sand läggas mot rothalsen, duschning av växterna undvikas vid låg temperatur och vid marktäckning lämnas en ring runt plantorna fri från täckmaterial.

Åtgärd: Vid angrepp skrapas stammen försiktigt fri från det ruttna och sedan pudras kraftigt med kalk i flera omgångar.

Läs mer om rotfruktsröta (bomullsmögel)

---

ROSMJÖLDAGG, Sphaerotheca pannosa
VERONIKAMJÖLDAGG (gurkmjöldagg), Sphaerotheca fuliginea
Gurkplantor som angripits av mjöldagg plockas rena från angripna blad och plantorna duschas dagligen samt vattnas rikligt. Vid svåra angrepp bör plantorna duschas med såpvatten 2-3 gånger. Blanda cirka 0,5 dl såpa med 1 liter vatten.

Rosorna som angripits besprutas med såpvatten liksom gurkplantorna. Undvik, i förebyggande syfte, att fukta bladen på rosorna vid vattning.

Åtgärder
Vattning med avkok på återfräken (se recept nedan), växelbruk, rikligt med organiskt material i jorden, samt pudring av jordbädden med träaska, stenmjöl och algomin före plantering, brukar helt förhindra mjöldaggsangrepp vid biologisk odling.

Avkok med färsk åkerfräken: Färsk åkerfräken (ej att förväxla med kärrfräken) hackas eller smulas sönder och packas i en gryta som fylls med vatten så att åkerfräken täcks. Därefter låter man vattnet koka i minst 30 minuter. När det sedan kallnat silar man bort resterna av fräken. Ska vätskan användas för besprutning används den oblandad, men ska man vattna med den bör den blandas med ca 5 delar vatten på en del avkok.

---

SPRUCKNA TOMATER

Symptom: När tomaterna mognar spricker de och sprickan bildas oftast på översidan av frukterna.

Åtgärd: Orsaken kan dels vara ojämn vattning, dels för stor variation i temperaturen mellan dag och natt.

---

GRÖNSJUKA OCH MISSFÄRGADE TOMATER

Symptom: När tomaterna mognat finns det fläckar som inte är röda utan gröna eller gulaktiga. Missfärgningarna är koncentrerade till stjälkänden. Skalet vid fläckarna är hårdare än på tomaterna i övrigt.

Åtgärd: Missfärgningen orsakas bland annat av för hög temperatur och för stark solbelysning. Vid varm och solig väderlek gäller det att skugga huset och lufta rikligt för att hålla temperaturen nere, den bör inte överstiga 25-28°C.

Vid kaliumbrist i jorden är risken för missfärgning av tomaterna större, så tillför träaska till jorden i växthuset emellanåt eller använd grönmassa tillverkad av vilda växter, nässlor, älggräs m m, som marktäckning.