Maskar
Svampar
Bakterier
Småkryp

Livet i jorden

Kapitel ur Den Biologiska Trädgården, Del 3, 1987
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader, 2018

Med denna beskrivning av hur viktigt samspelet mellan olika typer av organismer är, så hoppas jag att läsaren får en ”knuff” i rätt riktning mot ökat intresse och förståelse för vad som finns i och ovanpå jorden och därmed även insikten om hur viktigt det är att vi behandlar detta liv med respekt och hänsyn.

FÖRÄNDRAD SYN PÅ TRÄDGÅRDSSKÖTSEL

Det stora flertalet villaägare, och i synnerhet de som är i åldersgrupperna upp till 50 år, har utan tvekan präglats av det moderna samhället med dess kemiska och tekniska syn på tillvaron. De som är över 50 år minns åtminstone delvis barndomens mera naturnära levnadssätt. När man sedan skaffar sig en villa med tomt och skall börja sköta den är det helt naturligt att denna effektivitets- och renlighetssyn påverkar det sätt på vilket man går tillväga vid skötseln av villatomten.

Kortsiktigt synsätt
Detta synsätt gör att villaägaren, odlaren, behandlar gräsmattan, rabatterna, buskage och träd på samma sätt som husets inventarier behandlas. Finns det någonting i bostaden som inte är till nytta ur praktisk eller estetisk synpunkt, så skickas det med soporna. När det gäller trädgården går man efter samma bedömningsgrunder – vad som inte är vackert att se på eller inte är till synbar nytta, det har inte något berättigande.

Kunskap om naturen nyckeln till levande trädgård
Tyvärr saknar de flesta villaägare de kunskaper som behövs för att kunna bedöma vad som är nyttigt för trädgården. När man bränner upp löv och kvistar, eller skickar det med soporna istället för att låta växterna få nytta av lövet, när man tar död på svamp i gräsmattan med kemikalier, när man strör ut insektsdödande medel mot myror, tusenfotingar, tvestjärtar med flera, då tyder det på att man inte kan bedöma vad som är bäst för trädgården.

Upptäck din trädgård
Istället för att se på den lilla del av naturen som villaträdgården utgör med samhällets effektivitetsögon, så bör vi se på vår lilla naturdel med upptäckarögon. Det finns så mycket att upptäcka även i en liten villaträdgård på några få kvadratmeter.

Nyttiga kryp
Den största upptäckten man gör är när man förstår att alla maskar, larver, skalbaggar, myror, svampar och spindlar är nyttiga varelser och inte alls de onyttiga eller skadliga kryp som effektivitetsivrarna fått oss att tro.

Utflykt till närmaste buske
Ett bra sätt att lära sig förstå vad livet i jorden betyder och varför vi bör vara omtänksamma om detta liv, är att skaffa sig en bok om de vanligaste djur som finns på markytan, t ex ”Vad jag finner på åker och äng”. Sedan gör man en utflykt till området kring en ölandstok eller någon plats på gräsmattan intill ett träd eller buskage och lägger sig ”på alla fyra” och studerar vad som finns där.

Överraskande fynd
Det blir ofta en överraskning för de flesta att det finns så många olika kryp där det inte tycktes finnas någonting när mattan klipptes eller krattades. En sådan utflykt lämpar sig för hela familjen, även för barnen är det en nyttig och rolig upplevelse att få vara med på denna storviltjakt på småkryp. Det ger även barnen en bättre förståelse om vikten av att värna om livet i jorden, en förståelse som vår generation saknar.

Ökad kunskap ger mersmak
Efterhand som man lärt sig att känna igen olika insekter, maskar, larver och fjärilar, blir denna naturstudie mer och mer intressant. När man t ex kan visa en larv och säga till sin granne eller arbetskompis ”titta, där är en larv av Kattostvisslare”, då börjar det blir riktigt roligt.

Roligt och lärorikt
Nu tänker kanhända någon stressad villatomtsskötare, ”vad skall det där vara bra för, nog kan man väl odla utan kemikalier även om man inte kryper på knä och studerar småkryp?”. Visst kan man göra det, men det finns så mycket som talar för att man skall göra denna studie. Allt blir så mycket roligare att göra när man vet varför det skall göras så eller så, och en förutsättning för att vi verkligen skall förstå varför vi skall behandla livet i jorden med sådan respekt och hänsyn är att vi sett och vet något om vad som finns där. Dessutom blir denna naturstudie en källa till långvarig glädje och sysselsättning för många, så att villatomten ger mera än tidigare av underhållning och meningsfull fritidssysselsättning.

---

MASKAR

Vid denna naturstudie av villatomten är det, trots det myller av liv som man i regel upptäcker, endast en bråkdel av alla nyttiga varelser som vi kan upptäcka med blotta ögat. Eftersom det finns flera miljarder varelser i den jord som ryms i en fingerborg är det inte så konstigt att vi inte kan upptäcka dem. Daggmaskar av olika sorter är de som är lättast att upptäcka och mest kända av de varelser som länge ansetts som nyttiga för oss vid vår odling. Redan på Darwins tid var daggmaskens värde för odlaren känt. Darwin ägnade många timmars studier åt denna hjälpsamma mask.

Daggmaskar och kompostmaskar
Att daggmaskar och kompostmaskar gör stor nytta råder det inget tvivel om. De lever på döda växtdelar som löv, blast, rötter och naturgödsel. Maskarnas gödsel är mycket rik på mineraler eftersom att de har samma system för sönderdelning av maten som hönsen har. Genom att äta upp små stenar mals födan sönder med hjälp av dessa, men samtidigt mals även stenarna så småningom sönder och de mineraler som stenarna innehåller kommer då med i maskarnas avföring.

Odlarens bästa medhjälpare
Daggmaskarna utför ett ovärderligt luckringsarbete åt odlaren bara de får lämplig mat i form av organiskt material och behandlas väl. Finns det rikligt med mask i gräsmattan blir jorden lucker och gräset växer mycket bra. Maskarna tjänstgör även som outtröttliga pumpar, som pumpar ner syre till växternas rötter när de kryper ner i jorden och pumpar upp koldioxid ur jorden när de kryper uppåt. Koldioxiden nere i jorden kan skada växternas rötter, men uppe intill jordytan är det mycket värdefullt för växternas blad. Maskgångarna leder också regnvatten ner till djupare jordlager.

Så får du en jord rik på daggmask
I naturen finns ingen bar jord eftersom livet i jorden lever av förmultnande djur- och växtdelar. Därför trivs daggmaskar och gör sitt jobb bäst i jord som är ständigt täckt med organiskt material och som bearbetas så lite som möjligt. Vissa ogräsbekämpningsmedel, insekts- och svampdödande preparat samt handelsgödsel är till skada för maskarna.

Nematoder
Nematoder är maskar som har rykte om sig att vara stora skadegörare men de allra flesta är nyttodjur för odlare. De räknas till gruppen rundmaskar och är mycket små och osynliga för blotta ögat, men ibland kan de synas som små knölar på växternas rötter, inte större än ett knappnålshuvud. I dessa knölar finns det stora mängder blivande nematoder. Av alla de nematodarter som finns är det endast ett fåtal arter som tillhör vad vi kallar skadegörare och det är verkligen tur, för det finns stora mängder nematoder. Det kan finnas ända upp till 10 000 i en deciliter jord.

Finns överallt
Nematoder finns överallt, och en del arter lever på andra nematoder, en del på bakterier, svampar och ruttnande organiskt material. Detta gör att en riklig tillgång på nematoder bidrar till att hålla balans mellan de olika arterna. Det är följaktligen med nematoderna som med det övriga livet som finns i jorden, att låter vi bli att bekämpa dem med kemiska medel och odlar på ett förnuftigt sätt sköter de själva om att hålla balans mellan arterna och våra växter drabbas inte av de för oss besvärliga arterna.

---

SVAMPAR – en del av trädgårdens ekosystem

Svampar i jorden skall man vara försiktig med när man odlar, sägs det. Man skall undvika att använda såjord eller sticklingsjord som det kan finnas svampsporer i. Ja, man uppmanar till och med dem som studerar vid högre trädgårdsskolor att, när det gäller odling av buskar i krukor, inte odla i jord, eftersom det kan finnas för växterna skadliga svampar i jorden. Så långt från naturen har man kommit när det gäller yrkesodlingen, men när det gäller villatomtens skötsel, bör vi vara tacksamma för att det finns så många svampar i jorden. Förutom allt annat liv som finns i jorden är även alla arter av svampar som finns nödvändiga om vi vill ha en frisk och fin villaträdgård. Svampar bidrar ju i hög grad till att växtrester förmultnar och ger näring åt våra odlade växter.

Mykorrhizasvampar – våra vänner i trädgården
90 procent av alla växter är beroende av och samarbetar med en viss svampart för att kunna leva. Sådana svampar kallas mykorrhizasvampar. De kopplar upp sig på växtrötterna och producerar sedan snabbt ett stort nätverk av svamptrådar (hyfer) som har förmåga att ta upp näringsämnen på ställen där växtrötterna inte kommer åt. Många av våra trädgårdsväxter med relativt litet rotsystem, som t ex purjolök, växer betydligt bättre om den får hjälp av mykorrhizasvampar. Svampar kan även vara direkta ”rovdjur”. Det finns t ex svampar som fångar och äter upp nematoder.

Ödesdigra svampgifter
Eftersom svampar i stor utsträckning bidrar till att den matsmältningsapparat, som livet i jorden egentligen är, fungerar som den skall, är det ju självklart att vi inte bör använda oss av svampgifter mot t ex snömögel eller andra arter av svampar, eftersom dessa preparat dödar svamparna utskiljningslöst.

---

BAKTERIER

Bakterierna i jorden kan vi inte se, men vi vet att de finns och liksom allt annat liv i jorden är de nödvändiga för vår egen och växternas hälsa. Bakteriernas rykte är liktydigt med nematodernas, de flesta tror att de är farliga och att det till varje pris gäller att akta sig för att få bakterier i odlingsjorden – de kan ju följa med när vi skördar. Men lika väl som vi är beroende av bakterier i vår mage för att smälta födan, så måste det finnas bakterier i jordmagen för att det organiska materialet som hamnar i jorden skall komma till nytta. Även om vi inte kan se bakterierna med blotta ögat, så kan vi mycket lätt konstatera att de finns och att de finns överallt.

Värmealstrande nedbrytare
Om färskt gräsklipp eller annat färskt, grönt, organiskt material läggs i en stor hög och får ligga 8–10 timmar, kan en svag värme kännas i högen. Efter ett dygn är temperaturen så hög att det bränns om handen sticks ner i högen. Denna värme alstras av bakterier som finns överallt, även på friskt gräs. De är klara att påbörja sitt arbete med nerbrytningen av det organiska materialet så fort det inte längre fyller sin uppgift på den växt som det kommer ifrån.

Var rädd om bakterierna
Tron att man med hjälp av kemikalier skall kunna göra omgivningen för vissa växter helt fri från bakterier utan att det samtidigt har nackdelar med sig, är därför helt orimlig. Skulle man lyckas med att döda skadliga bakterier så dödas ju även alla nyttiga bakterier. Så även när det gäller bakterier, kan vi konstatera att om vi vill slippa problem med angrepp av bakterier skall vi se till att störa dem så lite som möjligt och låta naturen reglera balansen mellan de olika bakteriearterna.

---

SMÅKRYP

Småkryp som t ex skalbaggar, flugor, fjärilar och spindlar finns det många arter av som är till stor nytta för våra växter. Visst finns det även några som är till skada enligt vårt sätt att se, men det stora flertalet är till nytta i det ekologiska samspelet utan att vara speciellt nyttiga för de växter vi odlar. Trots detta bör vi behandla alla smådjur, oavsett vilka släkten de tillhör, med den hänsyn som alla levande varelser förtjänar.

Lär dig känna igen bladlusätande larver

Nyckelpigelarver
Vissa insekter har fått gott rykte om sig och behandlas därför mycket väl. Till dessa insekter hör nyckelpigan, kanske delvis på grund av sitt vackra utseende, men även på grund av sin aptit på bladlöss. Det är dock nyckelpigans larver som har den största aptiten på bladlöss, men dessa larver utsätts ofta för bekämpning av oförstående villaägare som tror att alla larver är skadliga.

Blomflugelarver
Det finns även en del flugor, vars larver är stora bladlusjägare. En sådan fluga som är lätt att känna igen är gul solblomfluga, Syrphus ribesii. Den liknar ett litet bi och har gul- och svartrandig bakkropp. Denna blomfluga liksom många andra arter i släktet blomflugor går lätt att upptäcka eftersom att de kan stå stilla i luften, de hovrar, framför blommor.

Bladluslejon
Guldögonsländans larv är bra att känna till, den kallas även bladluslejon och är bladlössens fiende nummer ett. Den kan till och med köpas för bladlusbekämpning!