Beskärning, kortare sammanfattning
Odla vindruvor i växthus
Odla vindruvor i kruka
Rätt tid att beskära vinrankor
Fakta om vanligt vin, Vitis vinifera , och labruskavin, Vitis Labruska-Gruppen (staketdruva)

Odla vindruvor i sand och gräsklipp

Text: Nils Åkerstedt

Odling av egna vinrankor – inte så komplicerat som många tror. Vindruvor kan mogna långt norrut om de växer i sand i söderläge.

Att odla sina egna vindruvor har blivit populärt de senaste åren, delvis tack vare de tåliga sorterna som kommer från öststaterna. Men det är fortfarande många som tvekar, bland annat för att man tror att beskärning och skötsel är för svårt för en amatör. Så är det inte alls – för alla som har en södervägg och bor i zon I–V eller har ett växthus, är det fullt möjligt att odla vindruvor.
Även den som varken har rätt zon eller växthus, kan klara av vinodling om man har en balkong i söder eller öster och en källare där vinrankan kan förvaras vintertid.

---

ODLA VINDRUVOR PÅ FRILAND

Rätt läge krävs för att få mogna druvor
När man odlar vindruvor ute är det inte övervintringen av rankorna som är största problemet, det är om druvorna kommer att hinna mogna. Därför är det viktigt att vinrankan planteras i söderläge, i synnerhet om man bor inom zon III–V.

Varm södervägg bäst
En södervägg som är någorlunda skyddad vid blåst och där inte några stora träd eller andra föremål skuggar, är det bästa. Ju fler soltimmar druvorna får medan de mognar, desto godare smakar de.

Plantera i sand för bästa övervintring
Vinrankan bör sättas i sand och inte i jord. Det är nödvändigt när de planteras i zon IV–V, men bra även vid plantering i gynnsammare växtzoner.
Växter övervintrar mycket säkrare när de planteras i grov sand än om de planteras i vanlig jord eller den planteringsjord som säljs i handeln. Och eftersom de dessutom växer snabbare och håller sig friskare i sand än i jord, finns det ingen anledning att använda något annat odlingssubstrat.

Minst 50 cm djup sand
Sanddjupet vid planteringen bör vara minst 50 cm, men gärna djupare. Planteras vinrankan när den är i vila kan all jord som följer med rotklumpen skakas bort, men finns det blad på vinrankan vid planteringen är det bara den lösa jorden som ska skrapas bort.

Täck med gräsklipp och var noga med vattningen
Täck sandytan med 10 cm gräsklipp och vattna ordentligt ett par gånger vid planteringstillfället. Se därefter till att sanden är fuktig under gräsklippet genom att vattna ofta, men med små mängder varje gång.

Beskärning
Första sommaren får alla grenar växa tills de är cirka en meter långa. Då ska toppen nypas av på varje gren.

Inför kommande beskärning som görs höst eller vår beroende på var man bor, väljs en till tre grenar ut som huvudrankor. Dessa får växa hela sommaren, men de som växer ut från huvudrankorna toppas när de är över cirka 50 cm.

Genom denna sommartoppning av skotten avmognar de tidigare och det ökar chanserna för blomning kommande år.

Anpassa antalet rankor efter väggytan
Om man ska låta en, två eller tre rankor växa, är beroende av hur stor väggytan är. Det bör åtminstone vara en dryg meters avstånd mellan rankorna sedan de blivit ett par meter långa.

Duscha hela sommaren
Vid soligt och varmt väder duschas vinrankan hela sommaren, gärna två gånger dagligen utom när den blommar eller när druvorna börjar mogna.

---

ODLA VINDRUVOR I VÄXTHUS

Det är betydligt säkrare att odla vinrankor i ett växthus. De får ett betydligt varmare klimat och dessutom är man mindre beroende av hur vädret blir. Även en kall och regnig sommar kan man få mogna vindruvor i växthuset.

Planteras vinrankan i en 50–100 cm djup sandbädd går det att odla vindruvor ända upp i zon VII i ett växthus där det är minusgrader hela vintern.

Plantering
Vid planteringen i växthus ska man, liksom vid plantering ute, ta bort all jord som finns på rotklumpen om vinrankan är i vila och helt bladlös. Har vinrankan däremot blad då den köps är det bättre att låta den växa i kruka hela första sommaren.
Den krukplanterade rankan friplanteras i bädden först kommande vår innan den har börjat växa. Ta då bort all jord som var med plantan när den köptes. Detta är mycket viktigt vid plantering inom zon IV och uppåt.

Placering i växthuset
Planteras vinrankan på ena sidan i växthuset, bör det vara i norr- eller västerläge. Då ska man låta rankorna växa mot taket och tvärs över växthuset.
Vid plantering på gaveln leds rankan utefter nocken.
Man bör tänka på att en vinranka skuggar andra växter i växthuset. Därför bör den alltid planteras och ledas så att sydsidan av växthuset inte täcks helt.

Täck direkt med färskt eller lagrat gräsklipp
Direkt efter planteringen täcks sandytan med 10 cm färskt gräsklipp eller lagrat gräsklipp sedan förra hösten. En yta på cirka en kvadratmeter runt plantan bör täckas.
De första två somrarna bör gräsklipp läggas på två gånger per sommar. Därefter räcker det med gräsklipp en gång per sommar. Någon annan näring behövs inte.
Första sommaren får huvudrankan växa fritt och grenar som blir över 50 cm toppas.

Beskärning av fjolårsskott
Tidigt på våren, när det börjar bli frostfritt inne i växthuset på dagarna, ska rankan beskäras.

På samma sätt som vid odling ute, väljer man det antal rankor som ska få växa och bli långa. Dessa beskärs inte.

De grenar som vuxit ut förra sommaren från huvudrankorna, klipps över ett till två ögon beroende på utrymmet. Lämnas två ögon blir det dubbelt så många skott och druvklasar som när bara ett öga lämnas kvar.

Beskärning av äldre rankor
Äldre rankor beskär man över ett öga.

Med några års mellanrum beskär man ända in på tre till fyra år gammal ved. Görs detta med några gamla grenar varje år håller man en jämn fruktsättning hela tiden.

Duscha i morgonsol
När det börjar vara plusgrader i växthuset varje dag, och även frostfritt nattetid, börjar man duscha vinrankan. Helst på morgonen och förmiddagen varje dag när det är sol.

Sluta duscha när rankan blommar
När rankan blommar får den inte duschas, men när blomningen är över och man ser små kart fortsätter man med duschningen ända tills druvorna börjar mogna.

Toppa skott med blomklasar
De skott som har blomklasar ska toppas över två blad efter andra blomklasen. Skott utan blommor toppas när de är cirka 50 cm långa.

---

ODLA VINDRUVOR I KRUKA

Det går utmärkt att odla vinrankor i krukor och urnor. Även här är det en fördel att odla i sand, trots att de inte ska övervintra ute – utan i källare. Använder man jord krävs det större kärl och plantan växer inte lika snabbt eller blir lika frisk som när den får växa i sand.

PLANTERING OCH SKÖTSEL
Första året räcker det med en kruka som rymmer cirka fem liter sand. Är det stora hål i botten bör de täckas med krukskärvor.
Den jord som följer med vinrankans rotklump skakas bort om den är utan blad. Annars låter man krukklumpen vara som den är och fyller bara på sand för att till nästa vår, innan vinrankan börjar växa, plantera om den och först då skaka bort all jord och sand.

Täck med gräsklipp och vattna
Lägg ett 10 cm tjockt lager med gräsklipp över hela ytan i krukan. Vattna med cirka en liter varannan dag om det är enbart sand i krukan, annars bör det dröja tre till fyra dagar mellan varje vattning.
Första sommaren får rankan växa tills den blivit cirka en meter lång. Då toppas den.

Skötsel under sommaren
Har man inte växthus bör vinrankan placeras på en solig varm plats mot en vägg och duschas när det är varmt och soligt.
Lägg på ytterligare 5–10 cm gräsklipp efter fem till sex veckor. Någon annan näring behövs inte.

Skötsel under höst och vinter
När hösten kommer och bladen börjar gulna, minskas vattningen och vinrankan får stå kvar ute tills det blir några köldgrader dagtid, innan den ställs in för vinterförvaring i källare.
Det är bäst med en källare där temperaturen inte överstiger 5–6 grader, något varmare kan också gå bra.
Vattna krukan en gång i månaden om det är en torr källare.

BESKÄRNING OCH OMPLANTERING AV VIN I KRUKA
Redan i slutet av februari bör man beskära vinrankan även om den inte ska tas in i ljus och värme förrän i april-maj. Det är viktigt att den beskärs innan den börjar växa.

Spara en huvudranka
När vinrankor odlas i kruka eller urnor bör de beskäras så att det endast blir en huvudranka som får bli cirka en meter lång. Den bör bindas mot en kraftig käpp.

Beskär över ett öga varje år
Andra våren beskärs alla grenar som vuxit ut från huvudrankan förra sommaren. De ska beskäras över ett öga. Denna beskärning fortsätter man med år efter år.

Omplantering andra året
Vid omplanteringen andra våren ska vinrankan sättas i en kruka som rymmer 10–12 liter. Där kan den stå i två till tre år innan den omplanteras på nytt i en större kruka.

Gödsla med gräsklipp
Varje sommar ska plantan gödslas med gräsklipp i två omgångar, ett cirka 10 cm tjockt lager varje gång.
Oavsett om vinrankan ska stå ute eller i en inglasad balkong, bör den tas fram ur källaren så fort det börjar vara 10–15 grader varmt på dagarna. På nätterna kan den skyddas mot eventuell frost genom att ställas in eller skyddas med fiberduk eller annat liknande material.

---

NÄR SKA MAN BESKÄRA VINRANKORNA?

Många har problem med hur och när vinrankor ska beskäras – ska det göras på hösten eller på våren?
Beskärningen är viktig. Det är bättre att göra det lite grann, även om man inte riktigt vet hur man ska göra, än att inte beskära dem alls.

Vilken tid på året som passar bäst är beroende av var man bor. I södra delen av Sverige är säkerligen hösten lämpligast, men i norra delen är tidig vår troligen den säkraste.
Som trädgårdselev i en herrgårdsträdgård på Hemsön utanför Härnösand fick jag lära mig att vinrankor ska beskäras på våren i Norrland. Det har jag tillämpat i över 50 år utan problem.
På våren är det viktigt att beskära innan rankorna börjar växa, och på hösten att vänta med beskärningen tills de gått i vila.

Beskärningen kan kortfattat beskrivas så här:
– Behåll en till tre huvudrankor beroende på utrymme.

– Alla grenar som växer ut från dessa huvudrankor beskärs över ett eller två ögon eller bladfästen.

– Om vinrankan är kraftig i växten eller utrymmet inte är så stort, bör den beskäras över ett öga. Finns det gott om plats behåller man två ögon på varje gren.

– Från varje öga växer det sedan ut ett skott och när vinrankan är tillräckligt gammal kommer det blommor på dessa skott.

– Vissa sorter kan till och med ge druvor på en ettårig ranka, men normalt tar det tre till fem år innan de börjar ge skörd.

– Växer vinrankan i kruka sparas max 20 druvklasar, resten gallras bort.

---

VANLIGA VINDRUVOR OCH STAKETDRUVOR (LAMBRUSKADRUVOR)

Vitis vinifera, vin (vanlig vinranka)
Odlas bl a i södra Europa och trivs i väldränerad kalkrik jord. Inom denna grupp finns sorter som vi kan odla utomhus i zon 2.

Vitis (Labrusca-Gruppen), labruskavin (staketdruva)
De är sorter av eller korsningar med labruskavin, Vitis labrusca.
Odlas bl a i de baltiska staterna. Dessa druvor är ”surjordsväxter”, de trivs i väldränerad jord med lågt pH-värde som t ex rododendronjord. De trivs utmärkt utomhus i zon 4 (5). Planteras i ett vindskyddat soligt läge.
Vid odling i växthus och uterum kan man räkna med att de olika sorterna klarar en zon högre.
Druvorna från labruskavinet har en god smak och är ganska söta.
’Spulga’, ’Sukribe’ och ’Zilga’ från Lettland är självfertila, friska och ger rik avkastning.

ZON 1–2

Friland:
Blå Burgunder. Söta, blå druvor som mognar i augusti–september.

Dr Schmidtmanns sockerdruva. Gröna och söta druvor, rikbärande. Mognar i augusti–september.

Boskoop Glory. Medelstora, söta, blå druvor. Mognar i aug–sept.

Växthus:
Vanessa. Röda kärnfria druvor.

Himrod. Gulgröna kärnfria druvor.

Frankenthaler. Stora, blå druvor, mognar i september–oktober.

Lakemont. Gröna druvor, mognar i september–oktober.

Muscat of Alexandria. Gröna druvor, mognar i augusti–september.

Aurore (syn. Aurora). Kraftigväxande och ger stora, gröna druvor.

ZON 3–6

Spulga, staketdruva. Robust och svagväxande. Små och söta, rödvioletta druvor som mognar i augusti. Självfertil. Zon I–V, -25˚C, friland.

Sukribe, staketdruva. små, medelsöta gröna druvor. Mognar i september. Självfertil. Zon I–V, -25˚C, friland.

Zilga, staketdruva. Små, medelsöta, blå druvor, självfertil. Zon I–V, -40˚C, friland.

Guna, staketdruva. En röd, söt och aromatisk staketdruva. Har störst druvor bland staketdruvorna. Kraftigväxande och pollineras av Spulga. Zon I–V. Tål -30°C.

Supaga, staketdruva. Starkväxande. Delvis självfertil, pollinator rekommenderas. Ljusgula, söta och aromatiska druvor. Tål -25°C. Mognar i aug. Zon I–VI.

Nordica, staketdruva. Söta, blåröda druvor, zon I–IV, friland.

Ivan, staketdruva. Små, blå druvor, zon I–IV, klarar -25˚C, friland.