SLUTA GRÄVA
– täckodling ger bästa jorden
Täckodla året om! I täckt jord trivs myriader av mikroorganismer, maskar och andra djur som ständigt omvandlar täckmaterialet till frisk, näringsrik jord.
Text: Nils Åkerstedt och Lotta Flodén
Fortfarande är det många som höstgräver trädgårdslandet och tar bort allt som finns kvar av skörderester och ogräs. När hela landet är spadvänt och ligger där med den öppna jorden utsatt för väder och vind känner man sig som den duktige odlaren som förberett sig inför kommande odlingssäsong. Men är det så bra egentligen? Vad händer med allt liv i jorden?
Jord – ett ekosystem i olika skikt
Jorden är långt ifrån död materia. I en frisk jord med ständig tillgång på organiskt material, består den till stor del av maskar, skalbaggar, larver i olika stadier, svampar, kvalster och bakterier som hjälper till att syresätta jorden och bryta ner organiskt material så att dess innehåll av näring ska bli tillgängligt för växternas rötter.
Som i alla ekosystem, så har olika organismer i jorden olika funktioner och återfinns på olika djup. Vet man det, är det lätt att förstå varför man inte bör gräva. Hela det sinnrika systemet vänds bokstavligen uppochned och tar lång tid att återställa.
Täckodla för att få bästa jorden
Det bästa vi kan göra är alltså att bädda in hela trädgårdslandet med organiskt material som både håller fukt, ger skydd åt livet i jorden och näring till kommande odlingar, samt gör jorden luckrare, trots att vi varken gräver eller fräser på hösten.
Sinnrikt samspel mellan växter och mikroorganismer
Det smarta med täckodling är att näring bara frigörs när växterna behöver den. Växternas rötter och jordens mikroorganismer trivs nämligen vid samma förutsättningar, d v s varmt och fuktigt. Finns det då rikligt med kväverikt täckmaterial, så jobbar mikroorganismerna för högtryck och mycket näring frigörs och växterna kan växa optimalt. Blir det kallare ute saktar aktiviteten i jorden ner och detsamma händer för växterna. Alltså går ingen näring i täckmaterialet till spillo.
Lite om vådan med konstgödsel och flytande gödsel
Gödslar man med konstgödsel eller flytande organisk eller oorganisk gödsel bör man tänka på att gödsla med svag näringslösning ofta, hellre än med stark lösning och mer sällan. Och helst bara som ev. komplettering till täckodling. Näringsämnena i konstgödsel och flytande gödsel är inte bunden och behöver därför inte hjälp av mikroorganismer för att bli tillgänglig för växterna. Därför är det stor risk att man överdoserar.
Växter kan bara ta upp en viss mängd näring per dag och ger man för mycket, riskerar den att sköljas bort med regn och vattning och till sist läcka ut i närliggande vattendrag där den bidrar till övergödning.
Flytande gödsel gynnar inte heller på samma sätt jordens mikroliv om jorden inte är täckodlad. Ur miljösynpunkt är konstgödsel inte att rekommendera. Välj hellre t ex utspädd urin eller nässelvatten.
Ta bort fleråriga ogräs innan täckning
Finns det fleråriga ogräs i trädgårdslandet är det givetvis en god idé att försöka gräva upp deras rötter så gott det går innan landet täcks. Ettåriga ogräs som finns kvar behöver man inte ta bort för de blir näring i jorden.
Kartong eller tidningar mot fleråriga ogräs
Har man svårbekämpade fleråriga ogräs som t ex kirskål, knölklocka och tistlar kan man man först täcka ytan med kartong eller hela blöta dagstidningar som läggs omlott.
Vintertäck med 15–20 cm
Det går att använda nästan allt organiskt material till vintertäckning. Totalt bör trädgårdslandet täckas med 15–20 cm tjockt lager av blandat organiskt material på senhösten. I första hand lämnar man skörderester som blast och små morötter, kålrötter med mera kvar. Dessutom kan löv, halm, både grönt och gulnat gräsklipp, kompostjord, naturgödsel, flis och sågspån utgöra delar av täckmaterialet. Det är en fördel om det finns både kvävefattigt material som halm, löv, sågspån och flis samt kväverikt material som grönt gräs och naturgödsel. Denna blandning gör att risken för kväveläckage minskar och att jorden inte tillförs för stora mängder näring där man nästa år t ex ska odla potatis eller andra växter som inte kräver så rikligt med näring.
Börja med halvfärdig kompost (om du har)
Den halvfärdiga komposten kan bredas ut på jorden under annat täckmaterial. Det är en ren energivinst att använda kompostens innehåll innan det helt har omvandlats till kompostjord, för då har större delen av den näring som fanns i det som lades i komposten försvunnit. När man täcker över det halvförmultnade kompostinnehållet fortsätter omvandlingen av materialet och kommer till nytta för livet i jorden.
Är det farligt om täckmaterialet börjar mögla?
Nej, mögel är bara en av alla nedbrytare som livnär sig på täckmaterialet. Det går också utmärkt att täcka med material som redan börjat mögla. Angripna blad och växtdelar som under växtsäsongen angripits av bladmögel bör man ha lite koll på (se texten nedan).
Bladmögel i täckmaterialet?
Det är ingen risk att använda potatis- eller tomatblast som angripits av bladmögel, såvida man inte skall sätta potatis eller tomater på samma plats även kommande år. Löv från bärbuskar som angripits av bladmögel och andra svampar kan också utan risk användas till marktäckning i trädgårdslandet under förutsättning att bärbuskarna står minst 10 meter från platsen där lövet läggs.
Täck med 10 cm färskt gräsklipp på sommaren
Täcks trädgårdslandet på detta sätt på hösten och med ett 10 cm tjockt lager färskt gräsklipp mellan växterna under sommaren, behöver trädgårdslandet inte någon annan näring. Extra näringskrävande växter kan behöva ytterligare 10 cm gräsklipp någon månad efter den första täckningen.
Färdigt för vårsådd
När våren kommer är jorden lucker och klar att användas för sådd och plantering. Men det är viktigt att de rester som finns kvar av täckmaterialet luckras upp på våren när solen skall börja värma upp jorden. Där de första sådderna skall ske bör resterna avlägsnas helt och kan då läggas där växter som purjo och kål skall planteras.
FAKTA OM TÄCKMATERIAL
Ju mer finfördelat täckmaterialet är, desto snabbare omvandlas det till jord.
Näringsfattigt täckmaterial: Alla växtdelar som är döda och bruna eller gula. Halm, vissna löv, flis från döda grenar, visset gult eller brunt gräs.
Näringsrikt täckmaterial: Alla växter som är gröna och färska. Färskt gräsklipp/färska klippta blandade örter (grönmassa), brunnen naturgödsel, flis av färska grenar, nyöppnat ensilage.
Vintertäckning, 15–20 cm tjockt lager: Täck med vad du har tillgång till. Gärna en mix av näringsfattigt och näringsrikt.
Vår- och sommartäckning, 10 cm tjockt lager: Näringskrävande växter täcks med färskt gräsklipp/grönmassa, så fort det finns tillgång, samt ytterligare en gång efter någon månad.
Färskt gräsklipp/grönmassa är lika näringsrikt som kogödsel, så för en del växter räcker det med ett lager/säsong.
FLER ARTIKLAR OM JORD
Jord – en fråga om liv och död. Av Håkan Wallander, professor i markbiologi